Vedeldning

• Använd torr ved i lämplig storlek.
• Starta snabbt.
• Rätt mängd förbränningsluft gör att elden brinner med klara och livliga lågor.
• Kontrollera röken. Den ska vara klar och genomskinlig, inte svart.
• Kontrollera rökgastemperaturen, max 350°C.
• Lägg sot och aska i en plåthink med lock.
• Pyrelda inte.

Torr och lagom stor ved

Veden ska vara torr. Den bör vara lagrad minst ett år torrt och luftigt, inte under en presenning. Den ska också vara kapad i lämplig längd och kluven. Vid upptändning krävs tändved, det vill säga stickor och tunnare vedträn.

Snabb – inte kraftig uppeldning

Starta snabbt. När man tänder en kall panna är det svårt att helt undvika rök och utsläpp av miljöskadliga ämnen. Minska problemet genom att få pannan varm så fort som möjligt. Papper samt rikligt med torr, finkluven ved är viktigt. Först när tändveden brinner ordentligt ska man lägga på grövre vedträn. Veden ska passa till pannans vedmagasin. För korta vedträn gör att mer miljöskadliga ämnen släpps ut. Ett nytt vedinlägg ska göras först när det bildats en ordentlig glödhög.

Elden behöver förbränningsluft

För att elden ska brinna krävs det förbränningsluft till eldstaden. Även om det finns luftinsläpp kan det vara svårt att få drag i skorstenen om eldstaden inte använts under en längre tid. Det kan underlätta om man har ett fönster på glänt tills dess att elden har tagit sig ordentligt. När man eldar i pannan bör man göra det rejält och med rätt mängd förbränningsluft. På en del nyare pannor finns avancerade reglersystem med lamdasond och O2-styrning. Lamdasonden justerar automatiskt förbränningsluften under eldningen. Bränslet brinner då optimalt och utsläppen minimeras.

Högst 2 kg ved i timmen

De flesta lokaleldstäder är avsedda att elda högst 2 kg normaltorr ved i timmen. Om man eldar mer ved kommer rökgastemperaturen att bli farligt hög och det kan medföra brand. Kontrollera skötselanvisningen för att få besked om rätt mängd bränsle för respektive eldstad. Om uppgiften saknas, kontakta tillverkaren för besked.

Kontrollera rökgastemperaturen

Alltför heta rökgaser kan skada murade skorstenar eller förstöra isoleringen på stålrörsskorstenar. Speciellt stor är risken när man värmer en kall skorsten kraftigt och snabbt. Många pannor är konstruera-de för oljeeldning. Eldar man med ved i en sådan panna kan rökgastemperaturen nå 600°C. Inga skorstenar är gjorda för så höga temperaturer. De festa rökkanaler är konstruerade för en rökgastemperatur på högst 350°C. Du måste därför kontrollera hur hög rökgastemperaturen är. En del anläggningar har en termometer i rökkanalen. Om det saknas kan den köpas från installatören. Ett annat sätt att kontrollera brandrisken är att mäta yttemperaturen på skorstenen i bjälklaget. Understiger temperaturen 60°C är det ingen risk för överhettning.

Askan kan starta en brand

En vanlig brandorsak är slarvig askhantering. Sot och aska ska förvaras i en plåtburk med tätt lock. Det kan finnas glödrester kvar i askan i flera dygn, där-för måste askhinken stå på ett obrännbart material. Skorstenen ska inte ryka När det är varmt ute ska man bara se ett daller i luften ovanför skorstenen. Den enda gången skorstenen ska ryka är när det är kallt ute. Då bildas en vit rök som består av vattenånga (på samma sätt som det ryker ur munnen när vi är ute i minusgrader). Gul eller grå rök betyder dålig panna eller felaktig eldning, till exempel för lite lufttillförsel eller skräpved. Pyrelda inte, då bildas tjära Det finns ingen anledning att strypa förbränningsluften så att elden bara ligger och pyr, så kallad pyreldning. Det för bara med sig mycket sot och tjära i skorstenen och röken stör grannarna. Det blir inte heller någon energibesparing att elda på det sättet. Risken för en sotbrand i skorstenen är dessutom stor.

Elda inte skräp

Det är inte tillåtet att elda plast eller hushållsavfall, målade eller tryckimpregnerade bräder eller annat brännbart avfall i en villapanna. Det ger ohälsosam, irriterande och miljöstörande rök.

Sotning och brandskyddskontroll

Med mycket sot i rökkanalerna (på grund av dålig förbränning eller pyreldning) finns risk för sotbrand i skorstenen. Då blir temperaturen i skorstenen lätt 1000°C, vilket kan leda till överhettning och brand i huset. För att minska risken för sotbrand behöver skorsten och eldstad sotas med regelbundna perioder. Enligt lagen om skydd mot olyckor är alla skyldiga att låta skorstensfejaren sota och utföra en kontroll av brandskyddet enligt de frister som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bestämmer. I samband med sotningen görs en enklare kontroll av brandskyddet.

Sotbrand

Om sotbrand uppstår i skorstenen, gör så här:

1. Stäng alla luckor på eldstaden.
2. Ring 112.
3. Kontrollera hela tiden skorstenen i hela dess längd speciellt vid bjälklagsgenomgångarna, på vinden samt taket.
4. Ring sotningsdistriktet och beställ en besiktning av skorstenen. Andra vanliga brandorsaker är förstörd isolering på rörskorstenar, otäta skorstenar eller att gnistor från skorstenen blåser in under trasiga tegelpannor.

Mer information

Skorstensfejarmästarnas Riksförbund, www.skorstensfejare.se
Energimyndigheten, www.energimyndigheten.se 
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB,www.msb.se