/ Såhär arbetar vi med skadehantering / Kulturhistoriskt värdefulla föremål

En förbättrad skadehanteringskedja: Kulturhistoriskt värdefulla föremål

"Med en väldokumenterad priolista blir rätt saker räddade först", berättar restvärdeledare Thomas Reichert.

Kulturhistoriskt värdefulla föremål är ofta ovärderliga och bidrar till stora ekonomiska, historiska, och emotionella konsekvenser vid olyckor. För att hantera kulturföremål på rätt sätt genom hela skadekedjan krävs rätt kunskap och stort nätverk – något som Brandskyddsföreningen Restvärderäddning har.


I Sverige finns många kulturhistoriskt värdefulla föremål i kyrkor, museum, och andra byggnader. Kulturföremål är ofta ovärderliga och eftersom kulturhistorien inte kan ersättas med pengar är det extra viktigt att ta hand om dem på rätt sätt och med rätt kunskap om olyckan skulle vara framme.

Idag är klimatet och vädret en stor fara, där endast ett strömavbrott en längre tid kan få allvarliga konsekvenser. Thomas Reichert är restvärdeledare och vet vilken viktig länk restvärdearbete är i skadekedjan för kulturhistoriskt värdefulla föremål:

– Översvämning och brand är de vanligaste olyckorna. När det uppstår en skada blir räddningstjänsten larmade och vi påkopplade i ett tidigt skede. Det är viktigt att komma på plats tidigt så räddningstjänsten kan vara fokuserade på att stoppa skadeförloppet och vi kan fokusera på att minimera skadans konsekvenser.

Det förberedande arbetet

För att förbereda sig och underlätta skadehanteringskedjan kan verksamheter redan idag vidta vissa åtgärder där inventering, prioritering och kontakthantering är några av dem.

– Det kan vara svårt för exempelvis brandmän att förstå vad som är värdefullt när de ska rädda kulturföremål. Då är det viktigt att man redan innan något händer har inventerat, dokumenterat, fotograferat och prioriterat vad som ska räddas och hur det ska räddas. För tyvärr kan inte allt räddas, men med en väldokumenterad priolista blir rätt saker räddade först, förklarar Thomas och fortsätter:

– Något som också underlättar vårt arbete är etablerade kontaktvägar och alarmkedjor mellan verksamheter. Eftersom sånt här gods är väldigt speciellt krävs samverkan mellan personer som förstår hur kulturföremålen ska hanteras och även tillfällig åtkomst till liknande lokaler med rätt fuktighetsnivåer.

När kulturföremål väl har räddats från den akuta faran måste de tas hand om på rätt sätt eftersom risken finns att gods blir stående och förstörs. Men genom att vidta förebyggande åtgärder redan idag, och inkludera RVR i skadekedjan när olyckan är framme, ökar chanserna för att rädda det ovärderliga. Thomas förklarar:

– Tyvärr händer det alltid olyckor men genom att mentalt förbereda sig, diskutera, och ta fram handlingsplaner förbättrar man resultaten avsevärt. Och ta hjälp av oss på Brandskyddsföreningen! Vi har olika utbildningar, och den kunskap och det nätverk som krävs för att kulturföremål ska hanteras på rätt sätt genom hela skadekedjan.

Restvärderäddning – för en sammanhållen skadehanteringskedja

Se nästa:
"En förbättrad skadehanteringskedja: Brottsplats" >