Cellplast är ett samlingsnamn för en rad olika isoleringsmaterial i plast. Av dessa är EPS, expanderad polystyren, den vanligast förekommande och det är också den cellplast som har sämst brandegenskaper.
EPS deformeras redan vid en så låg temperatur som 70–80°C och smälter vid 150°C, vilket gör att det rinner iväg och skapar pölbränder. Vid brand utvecklar EPS tre gånger mer rök än trä, vilket snabbt leder till att sikten blir dålig och medför utrymningssvårigheter.
Brandrisker
Många tror att cellplast är säkert att bygga med eftersom det är tillåtet, men som materialet används idag utgör det en stor brandfara. Säkerheten bygger på att allt är perfekt, att det byggs exakt så som det är testat, att det är underhållet och oskadat och att ingen tändkälla tar sig förbi de skyddande ytskikten.
Hela kedjan, det vill säga alla ifrån tillverkare, försäljare, konstruktörer, transportörer, byggare och fastighetsägare till förvaltare, fastighetsskötare och de som bor eller verkar i huset, behöver ha goda kunskaper om EPS-cellplastens brandegenskaper.
Idag är marginalerna så pressade att samhällets lägstanivå ställs på sin spets. Samhället tar ansvar för personskyddet och miniminivån i byggreglerna sätts därefter. Vill man ha ett bra brandskydd och fullgott egendomsskydd behöver det byggas med en högre ambitionsnivå än vad byggreglerna anger. Kraven i byggreglerna är för låga i detta sammanhang och samhällets krav och tillsyn över tid har svårt att säkerställa att det brandskydd som en gång byggts in också behålls över tid.
Den ökade användningen av EPS-cellplast gör att sannolikheten för brandspridning i hus som är konstruerade med cellplast ökar, och därmed ökar också sannolikheten för en händelse där människor skadas eller omkommer.
