Generalsekreterare Mats Björs inledde det årliga riksmötet den 17 maj med en presentation av Brandskyddsföreningens fokusområden i nuläget, kommunikationschef Sofie Quant modererade mötet. Fyra gästande talare fick ordet och av presentationerna fick vi en bredare bild av vad elektrifieringen innebär och om risker för elrelaterade bränder. Vi fick även en inblick i säkerhetsutmaningar och totalförsvar samt möjligheter med konceptet CIP, civila insatspersoner.
Johanna Lakso, VD Power Circle var först ut. Power Circle är en intresseorganisation som tar fram kunskap om hur framtidens elsystem kan komma att se ut och hur energisektorn kan ställas om för att bli mer miljövänlig. Lakso presenterade bland annat lösningar på kapacitetsbristen och hur vi kan använda elen smartare.
– Det finns stora potentialer att effektivisera elsektorn idag. Det finns exempelvis många kommersiella fastigheter och platser där man både värmer och kyler samtidigt, slutar vi med det kan vi spara 50 procent av energianvändningen, förklarade Lakso.
Power Circle tar bland annat fram prognoser för hur stor del av nybilsförsäljningen som består av elbilar. Lakso menar att till 2030 kommer ungefär 50 procent av bilarna som säljs att vara elektriska vilket motsvarar cirka tre miljoner bilar. Detta ställer krav på en ökning av antal publika laddpunkter. Eftersom de allra flesta laddar sina elbilar hemifrån så satsar Power Circle även stort på att lösa bra laddningstruktur till bostäder.
Solceller och elrelaterade bränder
Anders Persson, generaldirektör för Elsäkerhetsverket och ordförande i Elektriska Nämnden, tog upp ämnet solceller. Han visade att antalet installationer av solcellsanläggningar har ökat markant. Under 2021 installerades ungefär 3000 anläggningar i månaden. Under andra halvan av 2022 gjordes rekordmånga installationer, cirka 10 000 i månaden och trenden verkar hålla i sig även i år.
Persson delgav även hur man kan arbeta ned brandrisker inom elektrifieringen. Han presenterade viktig statistik på hur ofta räddningstjänstens insatser behövs vid elrelaterade bränder i bostäder. Persson konstaterade att det är själva laddningen av den elektriska produkten som oftast startar branden. Han konstaterade att samhället behöver jobba på hur vi hanterar el, att det är en god idé att göra en riskbedömning innan man använder en elektrisk produkt.
Ett starkt civilt försvar
Fredrik Bynander, docent och chef för Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan gav oss en inblick i vad som måste åtgärdas för att förbättra samhällets säkerhet. Han delgav även en lägesrapport.
– Det gamla totalförsvaret bestod av ungefär 800 000 personer. Idag ryms Försvarsmakten i Globen. Det håller på att växa, men vi pratar om en helt annan storlek på vårt försvar, konstaterade Fredrik Bynander.
Det behöver investeras i svenskt försvar, både militärt och i det civila försvaret. Det är väsentligt att samhället besitter en större mental förberedelse och en större näringslivskompetens, menar Bynander. Han drog även kopplingar till kriget i Ukraina, där hela landet samarbetar och där civilsamhället är centralt för att tackla situationen. Han förklarar att vi måste avskräcka potentiella fiender och att det inte bör vara lätt att angripa Sverige.
– Det civila samhället måste fungera för att det militära försvaret ska fungera. Vad är den svenska befolkningen beredd att göra för att skydda landet? Det finns flera utmaningar och jag tycker att vi börjar i den byråkratiska änden i de större frågorna, sa Fredrik Bynander.
Civila insatspersoner
Sofie Pilemalm, professor i Informatik och föreståndare för CARER, centrum för forskning inom respons- och räddningssystem avslutade Riksmötet med sin presentation. Pilemalm betonade möjligheterna med konceptet CIP, civila insatspersoner och förklarade att världsläget och behovet av ett starkt civilt försvar gör CIP så pass aktuellt.
Tanken med CIP är att frivilliga utbildade insatspersoner kan hjälpa till vid bland annat mindre bränder, hjärtstopp, trafikolyckor och drunkning, ifall de har närmre till olycksplatsen än vad räddningstjänsten har. CIP:are ska fungera som en första insats fram till att professionella responsaktörer är på plats.
Konceptet CIP startades upp för ungefär 10 år sedan. Det Pilemalm anser behövs för att konceptet ska spridas mer är dels modeller för hur CIP kan användas i landsbygd och storstad, dels bra IT-lösningar vid utlarmning. Det finns ett behov av effektstudier på responstider som bevisar att CIP verkligen gör skillnad. Samt nationellt stöd med koordinering av konceptet från bland annat Brandskyddsföreningen och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Här kan du lyssna på alla talares presentationer >
Publicerad: 2023-06-01
