Sverige har en nollvision mot dödsbränder. Trots det omkommer cirka 90 personer i bränder varje år – oftast i sina egna hem. Hur behöver man arbeta för att möta de utmaningar som finns och minska siffrorna? Med fokus på vision och verkstad kommer den frågan att diskuteras på Brandkonferensen 2021.
År 2009 omkom 124 personer i dödsbränder i Sverige. Regeringen gav då Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i uppdrag att ta fram en nationell strategi för att stärka brandskyddet genom stöd till enskilda. Inom ramen för det arbetet formulerades en nollvision: Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand.
Effektmålet för strategin blev att antalet döda och svårt skadade vid bränder i bostadsmiljö skulle minska med minst en tredjedel till år 2020. När 2020 nu är till ända vet vi vad resultatet blev: 91 personer omkom i bränder förra året, varav 81 i bostadsbränder, enligt MSB:s preliminära statistik.
På Brandkonferensen 2021 är ”Dödsbränder – vision och verkstad” en av punkterna på agendan. Där kommer man att diskutera vilka åtgärder som krävs för att förebygga och minska dödsbränderna, med utgångspunkt i den forskning som finns på området och vilka utmaningar man står inför.
– Vi vet att äldre personer är överrepresenterade i dödsbrandsstatistiken, ungefär 40 procent av de som dör i bränder är över 65 år. Samtidigt ökar andelen äldre personer i befolkningen. Ensamboende är också överrepresenterade i statistiken och i Sverige har vi en väldigt hög andel som bor ensamma, särskilt bland äldre, säger Johanna Gustavsson, forskare på Centrum för forskning om samhällsrisker vid Karlstads universitet och projektledare för Brandforsk-projektet ”Brandsäkerhet för en åldrande befolkning”.
Det vi ser som grundläggande riskfaktorer är ensamhet och sårbarhet. Sårbarheten kan till exempel handla om att man har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att man har nedsatt förmåga.
– Johanna Gustavsson
Ensamhet en riskfaktor
Ytterligare en utmaning är den så kallade kvarboendeprincipen som innebär att alltmer vård bedrivs i hemmet, även kvalificerad sjukvård, där till exempel möjligheten att utrymma inte är densamma som på ett sjukhus.
– Det vi ser som grundläggande riskfaktorer är ensamhet och sårbarhet. Sårbarheten kan till exempel handla om att man har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att man har nedsatt förmåga. Det här är inte direkt kopplat till ålder, men dessa riskfaktorer förekommer mer hos äldre, säger Johanna Gustavsson.
För att komma vidare mot en lösning på problematiken ser forskarna att man måste rikta preventiva åtgärder mot de särskilt riskutsatta personerna.
– Vi måste försöka hitta de som har en ökad risk för att preventionen ska vara effektiv. Vi bör också fundera på vilken åtgärd som passar till vilken person. Olika personer kräver olika åtgärder, säger Johanna Gustavsson, och fortsätter:
– Övergripande behöver också ansvaret för det individanpassade brandskyddet förtydligas. Det framkommer väldigt tydligt att man inom kommunerna inte vet vem som ska ta sig an det och bära processen.
Ny inriktning för MSB
MSB driver en rad olika projekt och insatser inom ramen för regeringsuppdraget som de fick 2009. Från och med i år har arbetet en ny inriktning som tar sikte på 2030 och innehåller 14 identifierade åtgärder på både lokal och nationell nivå. Åtgärderna syftar bland annat till att stärka enskildas kunskap om att förebygga och agera vid bränder.
– En stor skillnad jämfört med utgångsläget 2009 är att vi nu har mycket mer kunskap om bostadsbränder och vilka åtgärder som bedöms vara mest effektiva, tack vare de senaste årens forskningsinsatser, säger Andreas Forsberg, handläggare på MSB.
Han har varit involverad i arbetet med den nya versionen av vägledningen ”Brandsäker bostad för alla”, som publicerades i december 2020 och ersätter utgåvan från 2013. En förändring märks redan i undertiteln, där begreppet ”individanpassat brandskydd” har ersatts med ”brandskydd för särskilt riskutsatta individer”.
– Vi ville förtydliga att det handlar om förstärkningar av brandskyddet som behövs på ett individuellt plan. En stor förändring är det fördjupade samarbetet med Socialstyrelsen, som har bidragit med kunskap utifrån sitt ansvarsområde och de målgrupper som vanligen träffar riskutsatta personer, som biståndsbedömare och hemtjänstpersonal. Vi hoppas därför att materialet är mer tillgängligt för de målgrupperna, säger Andreas Forsberg.
”Brandsäker bostad för alla” pekar på riskfaktorer som kommunerna kan behöva ta hänsyn till under kartläggningen av en individs brandskyddsbehov. De riskfaktorerna är bland annat rökning, missbruk, fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar, ensamboende, demenssjukdom och tidigare inträffade tillbud. För att stärka brandskyddet hemma hos särskilt riskutsatta individer finns exempel på flera olika åtgärder med information om vilka de kan passa för. Det handlar bland annat om varseblivningshjälpmedel där brandvarnaren kompletteras med exempelvis en blinkande lampa och vibration, tjänsten SMS112 som gör att hörsel- eller talskadade kan larma SOS via sms, brandvarnare kopplad till trygghetslarm, vattendimbaserat mobilt släcksystem som kan vara en bra lösning hemma hos sängbundna personer, samt tändskydd som rökförkläde och flamsäkra textilier runt platsen där den boende röker.
– Utifrån de stora forskningsinsatserna som gjorts har vi kunnat vara mer precisa i våra rekommendationer. Nu är förhoppningen att kommunerna ska kunna omsätta informationen i praktiken, för om vi ska minska antalet döda och skadade i bränder är det viktigt att fler kommuner arbetar med det här på ett systematiskt sätt, säger Andreas Forsberg.
Strategi för brandsäkert boende
Brandskyddsföreningen stödjer MSB:s nollvision om att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i bränder i Sverige. Föreningen har bland annat, med stöd av MSB, tagit fram webbverktyget KUB Hembesök där KUB står för kunskapsbaserat brandförebyggande arbete. Verktyget används vid de hembesök som räddningstjänsten och andra organisationer genomför för att öka människors kunskap om brandskydd i hemmet.
– Brandskyddsföreningens ideella verksamhet är främst inriktad mot privatpersoner och då blir bostaden den naturliga utgångspunkten för förebyggande insatser. För ett par år sedan beslutade vi oss för att ta fram en mer långsiktig strategi för vårt arbete mot bostadsbränder, där vi blickar framåt och tittar på hur vi kan möta kommande utmaningar, berättar Thomas Gell, dåvarande forsknings- och innovationschef på Brandskyddsföreningen.
Nu har han pensionerat sig från det rikstäckande arbetet och är verksamhetsledare för Brandskyddsföreningen Värmland. Men under 2019 ledde Thomas Gell arbetet med att ta fram strategin som fått namnet ”Brandsäkert boende för alla”. I projektgruppen ingick bland annat flera forskare och resultatet blev en rapport där strategin beskrivs på djupet – en strategi som bygger på flera års forskning utförd av Insamlingsstiftelsen Brandforsk i samverkan med MSB.
– Strategin tar fasta på de utmaningar vi ser framåt, som exempelvis den åldrande befolkningen, utökad avancerad sjukvård i hemmet och nya energikällors påverkan på brandsäkerheten. Men den tar också upp allt från egendomsskador vid bostadsbränder till behovet av att tillvarata resurser i form av civila insatspersoner, CIP, på ett bra sätt, säger Thomas Gell.
Alla i Sverige ska ha tillgång till ett brandsäkert boende, oavsett vilka förutsättningar de har. Det är en fråga om jämlikhet och demokrati.
– Åke Jacobsson
Fråga om jämlikhet och demokrati
Brandskyddsföreningens strategi ”Brandsäkert boende för alla” består av fyra delområden: hållbara bostäder, trygg vård i hemmet, civilsamhällets engagemang och hela samhällets strategi. Föreningen vill bland annat samla berörda aktörer för att etablera målbild, kunskapsbildning, programverksamhet och uppföljning avseende konsekvenser till följd av bränder i bostäder. Gällande området trygg vård i hemmet vill man utveckla ett skadepreventionskoncept som på ett systematiskt sätt hjälper alla parter att ge de boende en bra brandsäkerhet. Efter att strategin färdigställdes 2020 antogs den av Brandskyddsföreningens styrelse.
– Alla i Sverige ska ha tillgång till ett brandsäkert boende, oavsett vilka förutsättningar man har. Det är en fråga om jämlikhet och demokrati. Frågan är knappast ny men behovet av lösningar har eskalerat i och med samhällsutvecklingen, och brandskyddet har tyvärr inte varit en prioriterad fråga som har följt med i den utvecklingen, säger Åke Jacobsson, styrelseordförande i Brandskyddsföreningen, och tillägger:
– Från Brandskyddsföreningens sida är förhoppningen att vi genom strategin ”Brandsäkert boende för alla” ska kunna verka för ett mer jämställt och demokratiskt brandskydd.
Läs strategin "Brandsäkert boende för alla" här >
Text: Josefin Svenberg
Publicerades i Brandsäkert nr 2, 2021
Vill du prenumerera? Läs mer här >
Publicerad: 2021-04-29
