Hur har coronapandemin påverkat brandsäkerheten? Vi har tittat på statistiken och frågat branschen för att reda ut frågan.
När coronapandemin bröt ut i början av 2020 innebar det förändringar i vardagen för de allra flesta. Myndigheternas restriktioner och rekommendationer för att minska smittspridningen ledde bland annat till färre fysiska kontakter, begränsat resande, distansarbete och mer tid i hemmet. Den samhällsomvälvande pandemin har också påverkat brandbranschen. När det gäller brandstatistiken sammanställer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, de insatser som räddningstjänsterna har larmats till och den senaste kvalitetssäkrade statistiken avser 2020, då ungefär nio av tolv månader präglades av pandemin och dess restriktioner.
En tydlig skillnad i statistiken gäller räddningstjänstens insatser till automatlarm utan brandtillbud – insatser som kostar stora summor och tar onödiga resurser. Förra året var de drygt 32 500, vilket är en minskning med 14 procent jämfört med perioden 2016–2019. Dessa så kallade falsklarm minskade i de flesta typer av verksamheter.
– Minskningen i vissa av dessa verksamheter bedömer vi kan ha påverkats av restriktionerna i samband med covid-19. Det gäller till exempel kategorierna reseterminaler, hotell eller pensionat och restaurang eller danslokal – helt enkelt platser där det befann sig färre människor än under ett vanligt år, säger Björn Sund, analytiker på MSB:s statistikenhet.
Oklar påverkan på bostadsbränder
Totalt gjorde räddningstjänsten nästan 96 000 räddningsinsatser under 2020. Det är en minskning med nära elva procent jämfört med 2016–2019. Om coronapandemin har bidragit till den utvecklingen är ännu inte utrett.
– För att få en bättre bild av pandemins påverkan på bränder och andra räddningsinsatser kommer det att göras en djupare analys av datan. Den beräknas färdigställas i år och resultatet kan förhoppningsvis presenteras i början av 2022, säger Björn Sund på MSB.
Därmed har myndigheten inte heller någon bild av hur bostadsbränderna har påverkats av pandemin. För en sak som står klar är att många svenskar har tillbringat mer tid i sina bostäder de senaste ett och ett halvt åren, på grund av myndigheternas rekommendationer om att om möjligt arbeta hemifrån och att begränsa sitt umgänge till en mindre krets. Statistiken visar att räddningstjänsten ryckte ut till 5 986 bostadsbränder förra året. Det är en liten minskning jämfört med 2019, men antalet ligger i linje med genomsnittet för hela perioden 2016–2019.
– När många människor har varit hemma mer skulle man kunna tänka att det har varit fler bostadsbränder. Å andra sidan är det under vaken tid som de har varit hemma mer, så det skulle också kunna innebära att de haft bättre möjligheter att upptäcka och släcka bränder snabbt utan att räddningstjänsten larmas, säger Andreas Hoff, räddningschef på Räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen och ordförande i Föreningen Sveriges Brandbefäl, SBB.
Han fortsätter:
– Lokalt i Höga Kusten-Ådalen har vi haft ungefär samma antal bostadsbränder under 2021 som 2019, medan de var något färre 2020, men det är svårt att dra några slutsatser av det.
Utmaning med äldreboenden
Att ha fungerande brandlarm och släcksystem är en viktig del av brandskyddet hos många verksamheter. Efter att pandemin brutit ut gick Brandskyddsföreningen ut med en uppmaning om att fortsätta hålla i gång brandskyddsarbetet trots annorlunda omständigheter.
– Många verkar ha lyssnat på den uppmaningen, jag tycker att de flesta verksamheter har förstått vikten av att genomföra löpande kontroller och besiktningar av sina brandskyddsanläggningar, säger Jonas Hansson, besiktningsman på Afry i Trollhättan.
Han besiktigar brandlarm och sprinkler hos allt från stora industrier och kommunala verksamheter till enskilda butiker. I början av pandemin var det dock svårigheter med vissa objekt.
– Det var till exempel totalstopp för att komma in på äldreboenden, så där fick besiktningarna skjutas upp. Sedan gällde det att ligga på dem för att få komma dit så snart det var möjligt. När de äldre hade vaccinerats började de öppna upp och man kunde komma in efter att ha tagit ett snabbtest, berättar Jonas Hansson.
Sett över hela pandemin har revisionsbesiktningarna flutit på bra och bilden är att det totala antalet ligger på en normal nivå. När det gäller leveransbesiktningar av nya brandskyddsanordningar ser det däremot annorlunda ut.
– På grund av corona var det många nybyggnadsprojekt, framför allt medelstora projekt som till exempel köpcentrum, som inte startade som planerat under 2020. För mig som jobbar med leveransbesiktningar blev det en väldigt lugn period, det är först i år som projekten har kommit i gång som vanligt, säger Mattias Ringblom, besiktningsingenjör på Bengt Dahlgren Brand & Risk.
Många uppskjutna elbesiktningar
En annan viktig åtgärd för att förebygga bränder är att kontrollera elanläggningens säkerhet. Varje år inträffar tusentals elrelaterade bränder och de kan resultera i såväl personskador som kostsamma egendomsskador och driftavbrott.
För att kontrollera elanläggningen kan man utföra en elrevisionsbesiktning, vilket många försäkringsbolag också ställer krav på. Elektriska nämnden, EN, som är en del av Brandskyddsföreningen, har avtal med drygt 80 försäkringsbolag för att arbeta skade förebyggande och ansvara för att elrevisionsbesiktningar genomförs på anmälda försäkringsobjekt.
– Under 2020 utfördes cirka 12 900 elrevisionsbesiktningar på uppdrag av EN, vilket ligger i linje med tidigare år. Det var en nedgång under våren men den hämtades igen under hösten, och hittills under 2021 har vi inte sett någon coronaeffekt alls, berättar Björn Viggeborn, affärsområdeschef Skadeprevention fastighet på Brandskyddsföreningen.
Trots det oförändrade antalet genomförda elrevisionsbesiktningar syns en annan tydlig förändring på området.
– Antalet ansökningar om uppskov ökade kraftigt med drygt 160 procent förra året. Vi anar att det beror på covid-19 och dess restriktioner, att man helt enkelt inte har kunnat eller velat ge besiktningsingenjörer tillträde till sina lokaler, säger Björn Viggeborn.
Bosse Johansson som är elbesiktningsingenjör på Kiwa Inspecta bekräftar den bilden. Precis som andra besiktningsmän fick han inte komma in hos vissa verksamheter när pandemin bröt ut.
– Det berodde dels på restriktioner, till exempel på äldreboenden och vårdinrättningar, men troligen också på grund av rädsla och osäkerhet. I början av pandemin var det många som inte visste hur de skulle agera och var oroliga för att hela samhället skulle stänga ner, men sedan blev det inte så och efter några månader fick man komma in hos dem, säger Bosse Johansson.
Stor omställning för operan
För de som jobbar med brandskydd internt i organisationer har pandemin naturligtvis också haft påverkan på arbetet. En verksamhet där det varit extra tydligt är på Kungliga Operan i Stockholm. När regeringen införde deltagartaket för evenemang i mars förra året, stängde operan ner nästan all sin verksamhet.
– Vanligtvis bedriver vi ett relativt omfattande brandskyddsarbete med en stor organisation, många dagliga kontroller, tester med pyroteknik och så vidare. Men under ett och ett halvt år gick vi ner till mer av ett standardförfarande för SBA, säger Fredrik Kempendahl, säkerhetschef på Kungliga Operan.
Under pandemin har de hela tiden planerat arbetet tre, fyra månader framåt och varit förberedda på olika scenarier – allt från att restriktionerna skulle förlängas till att de skulle släppas med kort varsel. Den 1 juli i år höjdes deltagartaket så att 300 personer fick samlas inomhus med anvisade sittplatser, och Operan började förbereda för en återöppning.
– Den stora utmaningen var att få ihop allt planeringsmässigt, att i princip ställa om verksamheten från noll till hundra kräver minutiös planering. Vi skulle naturligtvis fortsätta med SBA-rutinerna vi haft under nedstängningen, men samtidigt addera allt som tillkommer med föreställningar inför en publik. Bara pyrotekniken kräver en ganska stor organisation, säger Fredrik Kempendahl.
Återgång till det mer normala
I augusti öppnade Kungliga Operan den publika verksamheten för första gången på ett och ett halvt år. Och i slutet av september tog regeringen bort deltagartaken vilket gjorde att Operan kunde börja ta emot fler än 300 personer i publiken. När BrandSäkert intervjuar Fredrik Kempendahl i oktober börjar verksamheten att återgå till det mer normala.
– Precis som tidigare gör vi många och omfattande säkerhetskontroller inför varje föreställning. Publikvärdarna kontrollerar allt från utrymningsvägar till sjukvårdsutrustning i de publika utrymmena och åtgärdar eventuella brister, medan scenvakterna gör samma sak bakom scenen, säger han, och tillägger:
– Det är fascinerande att se hur rutinerna sitter i ryggmärgen på medarbetarna trots det långa uppehållet. Det är en kvalitetsstämpel och visar på vikten av bra rutiner och regelbundna utbildningar.
Samtidigt som deltagartaken togs bort hävdes också restriktionerna på serveringsställen. Dessutom tog Folkhälsomyndigheten bort sitt råd om att de som har möjlighet att arbeta hemifrån skulle göra det, och en successiv återgång till arbetsplatserna kunde inledas. Andreas Hoff på Räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen och SBB hoppas att verksamheterna prioriterar brandskyddet.
– När många arbetsplatser nu börjar fyllas med människor uppmanar vi alla att genomföra brandövningar och se över vilka som behöver uppdatera sina brandkunskaper. Den allmänna brandutbildningen rekommenderar vi att man ska gå vart fjärde år och på många arbetsplatser har det nu gått längre tid. Vi vill inte att brandstatistiken ska gå upp bara för att vardagsmönstren ändras, säger Andreas Hoff.
Statistik
Text: Josefin Svenberg
Publicerades i Brandsäkert nr 5, 2021
Vill du prenumerera? Läs mer här >
Publicerad: 2021-11-30
