/ Tidningen BrandSäkert / Artiklar / Räddning i klimatkrisens spår

Räddning i klimatkrisens spår

Översvämning. Foto: iStock. Restvärdeledare. Foto: Fredric Alm

De skenande klimatförändringarna ökar risken för såväl skyfall och översvämningar som skogsbränder. Redan i dag kostar naturskadorna miljardbelopp, men många aktörer arbetar för att både förebygga och minska skadorna.

Onsdagen den 18 augusti 2021 vaknade många Gävlebor till att deras gräsmattor, källare eller till och med bilar var översvämmade. Det vill säga de Gävlebor som inte varit vakna hela natten och försökt rädda lösöre eller pumpa grumligt vatten från sina källare. Skyfallet startade kvällen innan och på bara två timmar under natten föll 101 millimeter regn, vilket är den största mängd SMHI någonsin har uppmätt. Totalt under dygnet fick Gävle 162 millimeter regn.

Robert Nilsson var en av restvärdeledarna från Brandskyddsföreningen Restvärderäddning, RVR, som arbetade med de omfattande översvämningsskadorna. Han minns bland annat ett bostadsområde som han kom till ett och ett halvt dygn efter skyfallet. Då hade vattnet sjunkit undan något, men på fasader och bilar syntes det att det hade varit omkring en meter vatten på platsen.

– Först kom man knappt in i området. Folk hade paddlat ut ur området på diverse flytetyg för att undsätta sig, säger Robert Nilsson.

Han var där för att hjälpa ett kommunalt fastighetsbolag med deras hus i området och flera hundra bostäder var drabbade.

– Vattnet hade nått ungefär i höjd med eluttagen i lägenheterna på bottenvåningarna och det var också många källarutrymmen med teknisk utrustning som var vattenfyllda. Jag bistod fastighetsbolaget i deras krishantering, drog upp tydliga riktlinjer för restvärderarbetet och såg till att nödvändiga åtgärder vidtogs, berättar Robert Nilsson.

I det här fallet handlade åtgärderna om allt ifrån att få i gång tekniken så att de som bodde högre upp i fastigheterna kunde bo kvar, till att ordna fram containrar för kyl- och frysvaror och på sätt undvika sanitära olägenheter.

Annorlunda restvärderäddning

RVR arbetar för att minimera de materiella och ekonomiska konsekvenserna av olyckor, och hjälpa de människor som drabbats att kunna återgå till vardagen så snart som möjligt. Arbetet sker ofta på uppdrag av försäkringsbolag och börjar samtidigt med eller i direkt anslutning till räddningstjänstens insats.

Vid skyfallet i Gävle larmades restvärdeledare till omkring 500 incidenter inom loppet av bara några timmar. Robert Nilsson arbetade med flera olika insatser under dagarna han var där. Till exempel att hjälpa ett klädföretag vars lokal var översvämmad med förstörda varor som följd, och att rädda ett underminerat studentboende där ett par meter av grustäckningen under grunden hade spolats bort.

Restvärderäddning vid skyfall och översvämningar utmärker sig inte bara genom att det blir många insatser och skadedrabbade att ta hand om. Jämfört med andra olyckor är det också en skillnad i vilka aktiva åtgärder man kan vidta.

– Det finns bara ett begränsat antal saneringsföretag och vid sådana här omfattande händelser innebär det tyvärr att vissa kommer att få vänta innan de får hjälp. En förutsättning för att kunna göra aktiva åtgärder inne i en fastighet är dessutom att vattnet har sjunkit undan utanför och det kan dröja, säger Robert Nilsson.

Det finns ändå många saker restvärdeledare kan göra vid översvämningar. Bland annat att påminna försäkringstagare om räddningsplikten, som innebär att de är skyldiga att begränsa skadan i den mån som går, och ge råd kring egna åtgärder och vad som är viktigt att tänka på.

– En stor del av vårt jobb handlar om mänskligt omhändertagande, både socialt och informativt. Därtill kan vi dokumentera platsen åt försäkringsbolaget genom till exempel foton och bedöma varifrån vattnet kommer, vilket hjälper dem i deras skadebedömning och kan förebygga framtida skador, säger Robert Nilsson.

Kostnader för miljarder

Framöver förväntas scener likt de som utspelade sig i Gävle i höstas bli allt vanligare. Klimatförändringarna med högre temperaturer ökar översvämningsrisken, dels genom att havsnivån stiger, dels genom fler och mer intensiva skyfall. SMHI:s senaste forskning visar att skyfallen i ett förändrat klimat blir uppemot dubbelt så intensiva som man tidigare trott.

– Vi står inför omfattande konsekvenser av klimatförändringarna i flera hundra år framöver. För att bättre kunna planera inför klimatanpassningsåtgärder är det viktigt att följa utvecklingen av inträffade skador på nationell och lokal nivå, säger Staffan Moberg, jurist och expert på klimatskador hos Svensk försäkring.

I slutet av 2021 presenterade Svensk försäkring ny statistik som visar att det inträffade drygt 80 000 naturskador under perioden 2015–2020, med ett totalt skadebelopp på cirka 3,5 miljarder kronor. Skador orsakade av brand och åska redovisas i separat statistik. De senaste siffrorna gäller 2020, då det inträffade nästan 28 000 skador med ett totalt skadebelopp på drygt 7 miljarder kronor.

För att anpassa samhället till klimatförändringarna har SMHI ett regeringsuppdrag att driva Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Via hemsidan Klimatanpassning.se sprider de kunskap och goda exempel på hur allt från fastighetsägare till kommuner kan arbeta med frågan.

Svensk försäkring menar dock att arbetet måste växlas upp, framför allt när det gäller att förebygga översvämningsskador. De föreslår bland annat att regeringen upprättar en övergripande nationell strategi där en klimatanpassning av Sveriges kuster tydliggörs, samt ger Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppdrag att verka för att egendomsskador förebyggs och undviks genom aktiva åtgärder.

– I framtiden riskerar många byggnader att stå under vatten om inte regeringen prioriterar klimatanpassningen. Vi ser att det inte finns tillräcklig förståelse för klimatförändringarnas konsekvenser, varken hos regering eller kommuner. I stället bygger vi in oss i nya problem och på sikt kommer inte försäkring att finnas till hands för att ersätta de skador som uppkommer. Det kriteriet kommer inte längre att vara uppfyllt när fastigheterna drabbas av regelbundna översvämningar, säger Staffan Moberg.

Ökad risk också för skogsbränder

De pågående klimatförändringarna förväntas inte bara orsaka fler översvämningar. Framöver kommer vi också att se mer av den motsatta typen av extremväder: värmeböljor och torka. Den typen av väder ger som bekant goda förutsättningar för skogsbränder.

Enligt Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI gör klimatförändringarna att brandrisksäsongen kommer bli längre i hela landet. Frekvensen av högriskperioder och längden på dessa kommer också att öka och de mest extrema brandriskförhållandena ses för Öland och Gotland.

Efter de stora skogsbränderna 2014 och 2018 har många åtgärder vidtagits för att förbättra hanteringen av skogsbränder. Det handlar om allt från förebyggande åtgärder som ökad utbildning och förbättrade brandriskprognoser, till fler nationella förstärkningsresurser som vattenskopande flygplan och helikoptrar. Det finns dock fortfarande stora utmaningar när det gäller eftersläckning och bevakning, och nu ska nya riktlinjer hjälpa både räddningstjänst och markägare att ta sitt lagstadgade ansvar vid skogsbränder.

– Det ligger ett stort ansvar på räddningstjänsten att kunna bedöma risken för återantändning och om markägarnas förmåga att hantera efterbevakningen är tillräcklig. De flesta skogsbränder slås ner snabbt och lämnas över till markägaren sent på kvällen när det är svag vind, låg temperatur och hög luftfuktighet. Det är lätt att då underskatta risken att elden ska vakna igen och här hoppas vi att tydligare kommunikation med bland annat checklistor kan hjälpa, säger Jesper Boqvist, affärsområdesansvarig och operativ chef för RVR.

Nya riktlinjer på gång

Upp emot 70 procent av den brända arealen mark vid skogsbränderna 2018 var en följd av bränder som återantände. Totalnotan för skogsbränderna det året uppskattas till omkring två miljarder kronor, vilket innebär att de nya riktlinjerna kan spara stora ekonomiska och miljömässiga värden.

Riktlinjerna tas fram under ledning av Skogforsk, det svenska skogsbrukets forskningsinstitut. I samarbetet medverkar förutom RVR också Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, räddningstjänsten, länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, försäkringsbolag, skogsbolag och skogsägarföreningar.

Man beräknar att riktlinjerna och checklistorna ska kunna testas nu till sommaren och enligt Rolf Björheden, seniorforskare på Skogforsk, bör de börja användas i ett så tidigt skede som möjligt – helst när räddningstjänsten är på väg ut till branden.

– Vi tror att det är en stor fördel om kontakt upprättas mellan räddningstjänst och markägare så snabbt som möjligt. Markägarna behöver få tidig information så att de är ”på tå” i brandbekämpningen. Och räddningstjänsten behöver veta var man kan hämta vatten och var det finns gödseltunnor som kan användas för släckning och så vidare, säger Rolf Björheden.

En utmaning när privatägd skog brinner kan vara att få kontakt med alla berörda markägare då många inte bor på sin skogsfastighet, konstaterar Rolf Björheden:

– Även om man inte når alla markägare är det en stor vinst i att hitta en struktur för hur överlämningen ska gå till. Och kan vi hindra en enda stor skogsbrand så har vårt arbete betalat sig flera gånger om.

Räddning-i-klimatkrisens-spår-RVR-Robert.png
    Robert Nilsson
Räddning-i-klimatkrisens-spår-RVR-Staffan.png
    Staffan Moberg
Räddning-i-klimatkrisens-spår-RVR-Jesper.png
    Jesper Boqvist
Räddning-i-klimatkrisens-spår-RVR-Rolf.png
    Rolf Björheden

Text: Josefin Svenberg
Publicerades i Brandsäkert nr 1, 2022
Vill du prenumerera? Läs mer här >


Publicerad: 2022-02-18

Se även