/ Press / Pressmeddelanden / Brandskyddsföreningen Restvärderäddning efterfrågas vid allt fler olyckor

Brandskyddsföreningen Restvärderäddning efterfrågas vid allt fler olyckor

Räddningstjänstpersonal står vid en brandbil bakom en skylt för olycka

Restvärdeledare efterfrågas i allt större utsträckning och under 2021 ryckte de ut på drygt 3 500 uppdrag, en ökning med 43 procent jämfört med året innan – vilket motsvarar 1 060 fler uppdrag 2021 jämfört med föregående år. Över en femårsperiod har antalet RVR-uppdrag ökat med hela 86 procent.

För många är Brandskyddsföreningen Restvärderäddning, RVR, fortfarande en relativt okänd verksamhet och sammanblandas ofta med andra aktörer på skadeplatsen. Men RVR är en verksamhet som i allt högre utsträckning finns på plats tillsammans med Räddningstjänsten när olyckan är framme.

Olyckor resulterar ofta i stora skador på hälsa, egendom och miljö. Olyckor som inträffar på vägar och järnvägar orsakar dessutom ofta hinder i trafiken som i sin tur kan leda till trafikfaror eller förseningar för trafikanter, resenärer och godstransporter. Vid många olyckor kan insatser från RVR spara avsevärda ekonomiska värden samt innebära stor skillnad för både den skadedrabbade och för miljön.

Fler uppdrag än någonsin

Restvärdeledare är en yrkesgrupp som blir alltmer känd för allmänheten. Själva RVR-verksamheten har funnits sedan mitten av 70-talet och skapades då man såg att en tidig skadehantering kunde minska sekundärkostnader och konsekvenser. Men sedan dess har omfattningen av verksamheten stadigt ökat.

– Vi jobbar aktivt med att öka synligheten och kännedomen om RVR, och vi är mer välkända idag än för några år sedan. Nyttan vi bidrar med har också blivit tydligare. Historiskt har det varit ett medvetet förhållningssätt att inte vara kända – men det har också orsakat att vi inte larmats till händelser där vi kunnat göra nytta och spara pengar. Med ökad kännedom och synlighet kan vi göra mer nytta, säger Jesper Boqvist, affärschef på Brandskyddsföreningen.

Förra året implementerades dessutom en ny larmrutin där man utökade RVR:s samarbetet med SOS Alarm. Numera ingår RVR i SOS Alarms bevakning- och utlarmningstjänst, vilket innebär att restvärdeledarna larmas ut till olyckor i allt högre utsträckning.

– Restvärdeledarna involveras i allt fler av de olyckor som inträffar och också vid allt fler olika skadetyper. En orsak till ökningen är såklart förändring av larmrutinen via SOS Alarm, men också en ökad efterfrågan bland våra uppdragsgivare vad avser såväl fler skadetyper som hjälp under en längre tid av skadehanteringen, säger Jesper Boqvist.

Stora händelser

Utöver ordinarie uppdrag arbetade RVR förra året dessutom med flera spektakulära händelser som fick stor uppmärksamhet i media. Bland annat gick RVR upp i beredskap och hanterade en stor mängd skador efter skyfallen i Stockholm och Gävle. I Gävle larmades restvärdeledare till omkring 500 incidenter inom loppet av bara några timmar. De var också på plats vid den uppmärksammade sprängningen i centrala Göteborg i september.

Mer information eller frågor:

Jesper Boqvist, operativ chef, Brandskyddsföreningen Restvärderäddning, RVR, e-post: jesper.boqvist@brandskyddsforeningen.se eller tel: 070-510 10 50

Nadine Jones Pioud, pressansvarig, Brandskyddsföreningen, e-post: nadine.jonespioud@brandskyddsforeningen.se eller tel: 070-542 77 18

Fakta: Brandskyddsföreningen Restvärderäddning (RVR) Restvärderäddning (RVR) är en del av Brandskyddsföreningen som arbetar med att begränsa sekundärskador vid olyckor. RVR har cirka 90 restvärdeledare spridda över hela landet, varav tio har specialistkompetens inom miljörestvärderäddning. RVR arbetar med att begränsa konsekvenserna efter olyckor. RVR omfattar olika kompetensområden och uppdragen gäller brand-, vatten-, miljö-, trafik- och godsskador samt skador efter naturhändelser. Skadorna skiljer sig på många sätt, men gemensamt för dem alla är att tack vare RVR:s insatser genom ett snabbt ingripande sparas både pengar, miljö och lidande för de drabbade.

 

I restvärdeledarens uppdrag ingår också ett socialt omhändertagande av de skadedrabbade vilket kan innebära allt från att stötta de drabbade att fatta rationella beslut, att hjälpa de drabbade med tak över huvudet till att se till att skadedrabbade får ett så bra omhändertagande som möjligt i en annars svår situation.


Publicerad: 2022-02-24

Se även
×