Varje år inträffar cirka 20 000 – 24 000 bostadsbränder i Sverige och 85 procent av de som omkommer eller skadas svårt av brand gör det i sitt hem. Äldre och ensamboende är överrepresenterade i statistiken, med den gemensamma nämnaren att de har begränsad förmåga att agera vid en brand. Brandskyddsföreningens kampanj ”Brandsäkert boende”, som pågår under vecka 46-47 över hela landet, lyfter problematiken med bostadsbränder – alla borde ha rätt till ett brandsäkert boende.
| 16 november höll vi presskonferens i samband med kampanjen, på temat: Äldre och ensamboende är överrepresenterade bland omkomna i bostadsbränder. Se presskonferensen här > |
Hälften av alla som dör i bostadsbränder är över 60 år och personer över 80 år är kraftigt överrepresenterade. Andelen äldre kommer dessutom att öka dramatiskt under kommande decennier. Mest ökar gruppen 80 år och äldre och inom en tioårsperiod bedöms gruppen ha ökat med 50 procent. Detta, parallellt med en uttalad kvarboendeprincip inom äldrepolitiken, där äldre i allt större utsträckning ska bo kvar hemma istället för på vårdhem eller sjukhus, skapar utmaningar för framtiden.
– Brandskyddsföreningen har under lång tid påtalat den utsatta situationen när det gäller de äldres brandskydd men det har inte hänt tillräckligt mycket. Sverige står inför en brandsäkerhetsmässig utmaning och situationen är komplex. Därför lyfter Brandskyddsföreningen återigen denna fråga för att politiker, myndigheter och kommuner ska fatta nödvändiga beslut för att äldre får ett tryggt boende med anpassat brandskydd, säger Mats Björs, generalsekreterare för Brandskyddsföreningen.
Brandskyddsföreningen delar Myndigheten för Samhällsskydd och beredskaps (MSB:s) nollvision om dödsbränder; Ingen ska behöva omkomma eller skadas allvarligt på grund av brand, trots det omkommer cirka 90 personer i bränder varje år. De flesta av de som skadas och omkommer i bränder i bostaden är äldre och riskutsatta, till exempel sjuka, ensamboende och personer med nedsatt förmåga som inte kan agera eller utrymma själva vid brand.
Samhället fokuserar idag till stor del på att erbjuda samma brandskydd, inte samma brandsäkerhet. Konventionellt brandskydd med tekniska skyddsåtgärder i form av exempelvis brandvarnare, handbrandsläckare och brandfilt hjälper människor som har god förmåga att själva agera vid brand, men många äldre behöver ett anpassat brandskydd för att få samma brandsäkerhet.
– Vi måste tänka annorlunda för denna målgrupp och dra nytta av dagens teknikutveckling och hitta nya anpassade lösningar som både kan förhindra bränder och ge relevant skydd om branden ändå uppstår. Nya och befintliga larm- och släcksystem behöver vidareutvecklas och kvalitetssäkras, säger Mats Björs.
– Många äldre behöver ett anpassat brandskydd för att få samma brandsäkerhet. De har svårare att agera själva och är många gånger känsligare för de skador branden kan ge. Det leder till att de är överrepresenterade i dödsbränderna. Forskning visar också att de många gånger inte själva förser sig med det brandskydd de behöver, även om de är medvetna om risken. De behöver hjälp men det finns en rad strukturella hinder i vårt samhälle och det krävs politisk vilja för att förändra det, säger Mattias Delin, forskningsdirektör på Insamlingsstiftelsen Brandforsk.
För mer information eller frågor, kontakta:
Mats Björs, generalsekreterare, Brandskyddsföreningen, tel: 070-887 43 57 eller e-post: mats.bjors@brandskyddsforeningen.se
Sofie Quant, kommunikationschef, Brandskyddsföreningen, tel: 072-402 51 55 eller e-post: sofie.quant@brandskyddsforeningen.se
Nadine Jones Pioud, pressansvarig, Brandskyddsföreningen, tel: 070-542 77 18 eller e-post: nadine.jonespioud@brandskyddsforeningen.se
Ta gärna del av Brandskyddsföreningens webbutbildning om brandsäkerhet i hemmet. Utbildningen är gratis.
Ladda också ner vårt Goda råd-blad om hur du undviker brand i hemmet.
Kampanjen Brandsäkert boende >
Källa befolkningsutvecklingen: Statistiska centralbyrån (SCB)
Källa statistik bostadsbränder: Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB)
Publicerad: 2022-11-16
