Det är sällan bränder ser ut som i Hollywoodfilmerna. Det viktigaste i vårdboendenas brandskyddsarbete är att analysera riskerna och sedan anpassa regler, rutiner och arbetsuppgifter efter dessa.
Klockan 08.25 på söndagsmorgonen går larmet. Det brinner i Änglamarks äldreboende i Västerås. En äldre kvinna kommer inte ut, hon får livshotande skador och avlider senare på sjukhus. Hade personalen på äldreboendet haft utbildning i brandskydd skulle kvinnans liv antagligen ha gått att rädda. Det visar utredningen som nyligen blev klar. I den framkommer också att pulversläckaren inte användes och ingen ur personalen mötte upp räddningstjänsten för att visa dem var det brann.
Uppemot tio personer dör varje år i Sverige på grund av brand på vårdboenden, liv som skulle kunna räddas med mer kunskap och bättre rutiner. Det säger Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen som har skrivit boken Brandsäkert vårdboende som kom ut i november.
– I Sverige har vi varit förskonade från stora bränder på vårdboenden. Kanada, Skottland och Sydkorea har haft katastrofer där mellan 10 och 30 personer omkommit i bränder på vårdboenden. Att detta inte hänt i Sverige är mer tur än skicklighet, säger han.
För det brister i rutiner och kunskap på flera av landets vårdboenden, det visar bland annat en undersökning som MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, gjorde 2013. Vanligast är att de drabbade omkommer i sin soffa eller säng och ofta har det med rökning att göra. Många uppfattar inte överhuvudtaget att det brinner och om de gör det kan de inte släcka eller ta sig därifrån.
Känna till konsekvenserna
När de boende är så utlämnade till personalens förmåga att hjälpa är rutiner och kunskap livsviktigt, men ett stort problem är att brister i brandskyddet sällan uppdagas förrän det faktiskt brinner.
– Brandskydd är inget man naturligt lägger fokus på och när det brister blir det inte uppenbart på samma sätt som när ett avlopp inte fungerar. Många har också lätt att tänka att har det aldrig hänt så är risken heller inte så stor, men det kan mycket väl finnas potentiella risker, säger Lars Brodin.
Syftet med boken är att ge förståelse för varför brandskyddet är så viktigt, hur brandförloppet ser ut och vad konsekvenserna kan bli.
– Om man inte förstår varför man gör något, gör man det kanske bara för sakens skull och tänker inte hela vägen på hur riskerna faktiskt ser ut.
Han tror generellt att kunskapen om vad som kan hända vid en brand är låg, att det faktiskt kan handla om rum som snabbt fylls av svart rök, rök som gör det svårt att ens ta sig in i rummet. Och att man kan bli lurad av en brand som går långsamt till en början men sedan tar sig extremt fort. Det är sällan bränder ser ut som i Hollywoodfilmerna.
Det viktigaste i vårdboendenas brandskyddsarbete är att analysera riskerna och sedan anpassa regler, rutiner och arbetsuppgifter efter dessa. Det kan exempelvis handla om rutiner för att se till att rökning inte sker på fel platser eller att levande ljus lämnas brinnande.
– En vanlig orsak till brand i vårdboenden är att ha glömt spisen på. Där finns det ju tekniska lösningar med spisvakter. Bland patienter med mentala problem är anlagd brand vanligt så det gäller att ha koll på riskerna som finns på just ert boende.
I boken finns checklistor i slutet men Lars Brodin rekommenderar att man först gör en riskanalys innan man läser dem.
– Det är lätt att stirra sig blind på checklistor. Börja tänk själv istället och använd dem sedan som stöd för att se om du har missat något.
Prioriterad fråga
Boken är skriven för ansvariga och brandskyddsansvariga på vårdboenden. Johanna Bergstrand, vd på
Mo gårds LSS kommer definitivt att läsa den.
– Det har saknats material riktat till vård och omsorg. Ofta är informationsmaterialet för generellt när det gäller vårdboenden där brandskyddet måste anpassas efter varje specifikt fall. Hur övar du till exempel utrymning i ett gruppboende där alla sitter i rullstol och ingen förstår att det är en övning?
Ett konkret material kan också vara ett stöd till cheferna som ofta drar sig för att öva eftersom de inte vill störa de boende.
På Mo gårds boenden bor personer som är döva och dövblinda och som också har ytterligare funktionsvariationer.
– Vi har brukare som, om de överhuvudtaget hör brandlarmet, inte förstår vad det betyder. Skulle de hamna i ett rökfyllt rum skulle många av dem inte förstå att det betyder att man måste ta sig ut. Det ställer förstås extra höga krav på brandskyddet, säger Johanna Bergstrand.
Därför är brandskydd också en prioriterad fråga för Mo gårds LSS-boenden. De gör brandövningar två gånger per år, övningar som utvärderas noga för att lära av brister och förbättra.
– På ett av våra gruppboenden, där de flesta inte kan gå själva, kom vi till exempel fram till att vi måste köpa in räddningsmadrasser. Börjar det brinna mitt i natten kan de boende rullas ned på madrassen och sedan släpas ut på altanen. Man behöver verkligen analysera brandskyddet på den här nivån och de boende måste också förberedas på hur det går till i ett skarpt läge.
I introduktionsutbildningen för nyanställda på Mo gård ingår utbildning i brandskydd. Med den relativt höga personalomsättning som vården har, med många yngre och vikarier, så ställs extra höga krav på utbildning menar
Johanna Bergstrand. Att hålla en hög nivå på brandskyddet går inte per automatik och det är heller inget som ska göras som en enskild aktivitet en gång om året poängterar hon.
– Det kräver sin insats från ledningen. Brandskydd kostar. Även om sannolikheten för att något ska inträffa är liten kan följderna bli katastrofala. Det är inte givet att dessa saker prioriteras och det är därför det ska göras så enkelt som det går.
Text: Elsa Fritzell
Publicerades i Brandsäkert nr 6, 2017.
Vill du prenumerera? Läs mer här >
Publicerad: 2017-12-06
