1 december 2022 uppdaterades Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehavarens kontroll av starkströmsanläggningar och elektriska utrustningar (ELSÄK-FS 2022:3). Det är numera krav på att dokumentera sina rutiner för fortlöpande kontroll. Syftet med kontrollerna är att få en stabil miljö med säkra elanläggningar och att alla ska kunna arbeta utifrån samma dokumentation och rutiner – vilket i sin tur medför en stabil och säker drift av anläggningen.
Några som arbetar enligt det nya kravet är Östersunds sjukhus som har dokumenterade rutiner för fortlöpande kontroll av elanläggningar. I regionen ingår utöver sjukhuset, även ett 30-tal anläggningar såsom hälsocentraler, skolor och folkhögskolor där även de mindre anläggningarna har dokumenterade rutiner.
Östersunds sjukhus startade arbetet med systematisk kontroll på sina elanläggningar för ett par år sen. Kontroll av elanläggningarna var inget som prioriterades tidigare och man hade inga fasta rutiner för arbetet, men när revisionsbesiktningarna gav anmärkningar insåg man att något behövde göras.
Det blev startskottet för att skapa rutiner och dokumentation. På initiativ av Jörgen Svensson, fastighetschef i region Jämtland och Härjedalen, gick uppdraget till Johan Elfvendahl, elbesiktningsingenjör hos AFRY.
– Man jobbade i princip rätt, men inget fanns nedskrivet eller dokumenterat, säger Johan Elfvendahl. När vi nu har all dokumentation på plats får man en mycket bättre kännedom om hela fastigheten och en bra bild över anläggningens olika delar, lägger Johan till.
Genom att höjd elsäkerhet är det långsiktiga målet att få säkrare elanläggningar och därmed färre anmärkningar vid revisionsbesiktningar. Man började arbetet med sjukhuset som är väldigt stort, hela Östersunds sjukhus är 110 000 kvm, för att sedan kunna använda en ”light-version” av dokumentationen på de mindre områdena.
– Vi fortsätter nu arbetet med egenkontrollerna inom regionens övriga områden. Arbetet med sjukhuset har lagt en stabil grund, och nu använder vi samma struktur och rutiner även för de mindre anläggningarna. Målet är att samma nivå av elsäkerhet ska gälla oavsett storlek på verksamheten, säger Tommy Persson, elanläggningsansvarig för regionens fastigheter på Östersunds sjukhus.
På frågan vad de största utmaningarna har varit svarar Tommy att arbetet med elsäkerhet kräver kontinuitet och engagemang, särskilt när det gäller att införa rutiner i vardagen. Dokumentationen måste fungera praktiskt och inte bara bli en pappersprodukt.
– Det är ett levande dokument som måste kunna utvecklas i takt med verksamheten, och därför är det viktigt att de som utför kontrollerna också varit med i framtagandet och processen så att de känner att de varit delaktiga och har förståelse, säger Tommy.
En viktig del har varit att skapa en tydlig struktur, tillägger Johan. Det handlar om att kartlägga elanläggningen, vad den innehåller i form av centraler och utrustning, och att göra en riskanalys för att identifiera eventuella faror. Rutinerna måste också tydligt beskriva vem som ansvarar för vad i både kontroller och besiktningar.
– Det är många delar som ska fungera tillsammans – checklistor, dokumentation, resurser och rutiner, men samtidigt måste allt vara genomförbart i vardagen, säger Tommy och betonar att det praktiska arbetet måste gå hand i hand med kraven.
"Som ansvarig känner man verkligen en trygghet"
Idag finns bra rutiner på Östersunds sjukhus. Man utför daglig tillsyn och personalen från verksamheten rapporterar in direkt i ett system med enkla checklistor. Alla rutiner finns nedskrivna och de är indelade i tre delar som följer revisionsbesiktningarnas etapper. Framtagning av rutiner föregås av en riskanalys på alla typer av servicearbeten, man vill ju t.ex. undvika strömavbrott på ett sjukhus.
– Det är avgörande att våra elanläggningar är säkra och fungerar som de ska, säger Tommy. Fortlöpande kontroller skapar en trygghet i att brister upptäcks i tid och att arbetet sker systematiskt. Med tydliga rutiner och påminnelser i arbetsordersystemet vet vi när det är dags för nästa kontroll, det ger både struktur och ansvarsfördelning i vardagen.
– Som ansvarig känner man verkligen en trygghet i att anläggningarna hålls i skick, fortsätter han. Ett litet kvitto får man ju vid revisionsbesiktningen när det blir färre anmärkningar. Som ansvarig har man ett ansvar att ha kontroll på säkerheten, och där ger kontrollerna ett konkret stöd.
När Johan Elfvendahl gör revisionsbesiktningar ser han tydligt skillnaden mellan verksamheter som infört dokumenterade rutiner för fortlöpande kontroll och de som ännu inte gjort det.
– Det är fortfarande en bit kvar, men nu börjar många ta tag i det. Vissa har haft egna system tidigare, men de har ofta varit bristfälliga, med färre kontrollpunkter och mindre fokus på själva elanläggningen, berättar han.
Johan delar aktivt med sig av information till de verksamheter han besöker, och han upplever att förståelsen nu börjar landa mer praktiskt.
– Det känns som att informationen börjar bli mer komplett och det gör att det blir lättare för folk att ta till sig vad som faktiskt krävs, berättar han.
Fortlöpande kontroll har blivit en naturlig del av vardagen i regionen, och resultaten syns i både färre brister och ökad trygghet hos de ansvariga. Arbetet visar att struktur, tydliga rutiner och delaktighet gör skillnad.
Läs mer om fortlöpande kontroll >
Publicerad: 2025-05-15
