/ Nyheter / Praktisk restvärderäddning på schemat för museipersonal

Praktisk restvärderäddning på schemat för museipersonal

En grupp av räddningstjänstpersonal och restvärdeledare

Rökdykning, vattenövning och rollspel. Det är några av övningarna på schemat för kursdeltagarna på den helt nya utbildningen i praktisk restvärderäddning som hålls av Brandskyddföreningen. "Det har varit väldigt nyttigt att få insikt i och förståelse för hur räddningstjänsten arbetar", säger Carolyn Jessen, handläggare på Nationalmuseum.

Grå rök väller ut ur den nedlagda förskolan i Hallängen i Ösmo utanför Stockholm. Niklas Månsson, brandman vid Södertörns Brandskyddsförbund, visar hur syrgasmaskerna ska placeras över ansiktet medan gruppen, klädda i blå och röda skyddsoveraller, lyssnar uppmärksamt.

De 16 deltagarna är inne på dag två av tre på utbildningen praktisk restvärderäddning som Brandskyddsföreningen har tagit fram i samarbete med Riksantikvarieämbetet. Utbildningen är den första i sitt slag och vänder sig till alla som förväntas hantera en nödsituation i byggnader med kulturhistoriska föremålssamlingar såsom museer, slott, hembygdsgårdar och kyrkor.

Praktiska övningar i rökfylld lokal

Efter en dag av teori är det dags för praktiska övningar där kursdeltagarna bland annat ska orientera sig i en rökfylld lokal. Eftersom det är en övning är det bara teaterrök.

Carolyn Jessen som till vardags arbetar som handläggare för bevarande av foto, på Nationalmuseum är en av de första som går in i den rökfyllda lokalen iklädd syrgasmask.

– Det här var nyttigt. Jag såg ingenting och det var svårt att göra avståndsbedömningar. Man fick verkligen förståelse för att det inte bara är för räddningstjänsten att gå in och hämta de föremål som vi vill rädda, säger Carolyn Jessen.

Även Vadim Azbel, facility manager vid Centrum för Näringslivs historia, välkomnade de praktiska övningarna.

– Teoretiskt känner jag mig säker på hur jag ska hantera en nödsituation. Däremot vill jag få praktisk erfarenhet och då måste man öva så här fler gånger, säger Vadim Azbel.

Inspiration från Storbritannien

Utbildningen är den första i sitt slag i Sverige. Inspiration har hämtats från Storbritannien när Marie Hansson, vice vd/affärsområdesansvarig Restvärderäddning, tagit fram utbildningen i samarbete med Erika Hedhammar, från Riksantikvarieämbetet. Tillsammans med Tony Kullman, insatsledare Södertörns Brandskyddsförbund, har de byggt upp kursen. Carina Holm från Brandskyddsföreningen är projektledare för utbildningen.

– Vi har tack och lov väldigt få bränder i museer i Sverige. I England har man mer erfarenheter av bränder och även genomfört en liknande utbildning i över 20 år. Det har fallit väl ut och flera kursdeltagare har kunnat bidra vid restvärderäddning vid brand i museum eller slott.

– I Sverige behöver vi även bli bättre på att skapa planer för hur vi agerar vid en brand eller vattenskada i ett museum. Kursen är tänkt att visa på vikten av att ha en plan för detta, säger Carina Holm, projektledare utbildning vid Brandskyddsföreningen. 

Förutom att deltagarna ska lära sig att ta hand om byggnader och museisamlingar i samband med brand- och vattenskador vill man ge förståelse för hur viktigt det är med förebyggande restvärdeplaner och restvärderäddning.

– Vi vill lära deltagarna att identifiera risker i restvärderäddningsarbetet. Men också att ge dem erfarenhet av hur man arbetar säkert i en nöd- och krissituation och hanterar skadade föremål, säger Erika Hedhammar.

Nedlagd förskola blev fiktivt hembygdsmuseum 

Kursdagen i Ösmo avslutas med en scenarioövning med en brand i det fiktiva hembygdsmuseum som byggts upp inne i den nedlagda förskolan. Räddningstjänsten är på plats och släcker den påhittade branden innan det är dags för deltagarna att agera, utifrån de roller de tilldelats, med uppdraget att rädda tio olika föremål.

– Att öva praktiskt var verkligen kul. Det blev tydligt hur viktigt det är med kommunikation mellan varandra i en krissituation. Men också att jobba förebyggande och se till att ha en plan och redskap tillgängliga när något händer, säger Terese Nilsson, som arbetar på säkerhetsavdelningen vid Uppsala universitet.

 

Publicerad 2018-06-13

Se även