Sveriges första regelverk för vattendimma är på plats. Branschen välkomnar den samsyn som följer med de nya reglerna som Brandskyddsföreningen tagit fram. "Det här är en bra första utgåva som kan hjälpa kravställare, som till exempel fastighetsägare, att få en bra vattendimanläggning", säger Thomas Waghorn, besiktningsman på Nordiska brand.
Från och med i höst finns ett nytt regelverk på plats för släckmetoden vattendimma. Metoden går ut på att bekämpa och släcka bränder genom att sprida mycket små vattendroppar i det utrymme som ska skyddas. De små dropparna gör att släckeffektiviteten ökar, vilket minskar behovet av vatten. Trots att vattendimsystem har använts mycket i marinbranschen har utvecklingen gått långsammare för de landbaserade systemen.
– Ett av skälen till att marknaden inte har utvecklats lika snabbt som branschen hoppats på har varit avsaknaden av en gemensam syn på hur systemen ska dimensioneras och utföras, säger Jens Hjort expert på släcksystem på Brandskyddsföreningen. Han har även lett den grupp som utformat det nya regelverket, SBF 503:1.
Arbetet med att ta fram en europeisk standard för vattendimma har pågått i 15 år. Något slutdatum för arbetet är inte satt. För att föregå det europeiska arbetet har Brandskyddsföreningen tagit fram ett svenskt regelverk för vattendimsystem: SBF 503:1. I samband med att reglerna börjar gälla publiceras även normer med certifieringskrav på personer och företag; ”SBF 2019:1 Behörig ingenjör vattendimma högtryck” respektive ”SBF 2020:1 Anläggarfirma vattendimma högtryck”.
Regelverket välkomnas av branschen. Thomas Waghorn arbetar som besiktningsman på Nordiska brand. Han har även varit med och arbetat fram det nya regelverket.
– Det här är en bra första utgåva som kan hjälpa kravställare, som till exempel fastighetsägare, att få en bra vattendimanläggning. Som besiktningsman kan jag lättare ställa krav på både anläggningsägare och anläggarfirmor när jag har ett regelverk som säger hur en vattendiminstallation och tillhörande dokumentation ska vara utformad och överlämnas, säger Thomas Waghorn.
Han tror att regelverket kommer att öppna upp för att fler använder vattendimsystem.
– När brandkonsulter och andra kravställare kan hänvisa till ett nationellt regelverk kommer det nog bli fler vattendimsanläggningar. Det kommer ta ett tag för marknaden att anpassa sig till regelverket precis som det gjorde för regelverket för talat utrymningslarm, SBF 502. Där tog det ett par år för att få detta accepterat, säger Thomas Waghorn.
Även Göran Persson, försäljningschef på Marioff Skandinavien, tror att det nya regelverket kommer att leda till en ökad användning av vattendimma.
– Jag har redan märkt av ett stort intresse för regelverket från branschen, säger Göran Persson.
Vilka är då fördelarna med att använda vattendimsystem gentemot sprinkler?
– Det enkla svaret blir den minskade risken för vattenskador eftersom systemet kräver mindre vatten, säger Göran Persson.
Jens Hjort på Brandskyddsföreningen är inne på samma linje.
– De små dropparna gör att släckeffektiviteten ökar vilket minskar behovet av vatten. De små dropparna kan åstadkommas på olika sätt, vanligast genom att vatten under högt tryck strömmar ut genom små munstycksöppningar, säger Jens Hjort.
Den minskade vattentillgången leder till att rördimensionen kan minskas. Det i sin tur gör det lättare att få till en snyggare installation än vad man kan få till med traditionell vattensprinkler som oftast kräver kraftigare dimensioner på rören.
– Det gör att vattendimma kan lämpa sig i till exempel i historiska byggnader där det oftast är problematiskt att dra fram grövre rör och i vissa fall fler munstycken än vad man kan behöva med vattendimma. Ett annat exempel är datahallar där man vill ha så lite vatten som möjligt som kan komma i kontakt med känslig datautrustning, säger Thomas Waghorn.
Arbetstrycket skiljer även de olika släckmetoderna åt. Från så kallade lågtrycksystem under 16 bar upp till högtrycksystem som ofta har tryck runt 100 bar.
– Till skillnad från vattensprinkler vars droppar ska passera lågorna och kyla ned brandbasen ska vattendimma för optimal effekt förångas redan i lågorna. Alltför små vattendroppar kan ha svårt att nå fram till lågorna på grund av termiken och därför måste vattendimsystemen ha droppstorlek och utgångshastighet från munstycket som är anpassade till den brand som systemet ska verka mot, säger Jens Hjort.
Att vattendimsystem kommer att börja användas som släckmetod i villor och lägenheter tror inte Thomas Waghorn är troligt, framför allt eftersom det är dyrt.
– När det gäller lågtrycksvattendimma så ligger ofta trycket i inkommande servis för lågt, vilket innebär att man behöver en pump. Det är i sig kostnadsdrivande. När det gäller högtrycksvattendimma så är det för dyrt med den utrustning som behövs kontra det relativt få munstycken som man behöver i en lägenhet eller i en normalvilla.
Göran Persson påpekar att kostnaden är väldigt beroende på vilka förutsättningarna är för den byggnad som ska skyddas.
– En pumpmodul som levererar ett vattentryck om 140 bar och som genomgått de tester som krävs för att certifieras, är naturligtvis en kostsam del. I de fall där vattendimma konkurrerar med konventionell sprinkler och det finns en kommunal vattenmatning som kan användas, är naturligtvis vattendimma betydligt dyrare då ett konventionellt system bara behöver rör och sprinklers.
– Men om det är så att det konventionella systemet inte får anslutas till vattennätet och det krävs en bassäng så blir en vattendimlösning billigare, säger Göran Persson.
Även om de nya reglerna öppnar upp för en ökad användning av vattendimma, tror inte Thomas Waghorn, att metoden inte kommer att användas lika ofta som vattensprinkler.
– Vattendimma kommer inte att ersätta till exempel sprinkler. Det kommer att vara en släckmetod bland andra som man tar till när det är lämpligt. Man ska se det som att man fått ett nytt verktyg i verktygslåda av sprinklersystem, säger Thomas Waghorn.
Vad säger då regelverket om när det är lämpligt att använda vattendimma? Jens Hjort förklarar att alla vattendimsystem måste ha genomgått brandprovningsmetod för den risk som ska skyddas. Det nya regelverket SBF 503:1 inkluderar 15 olika brandprovningsmetoder.
– Funderar du på att använda dig av vattendimsystem är det därför viktigt att utgå från vilken risk det är som ska skyddas. Sen måste man identifiera vilken eller vilka brandprovningsmetoder som täcker dessa risker och först därefter ta reda på vilka vattendimsystem som kan styrka att de ”klarat av” denna brandprovningsmetod, säger Jens Hjort.
Publicerad 2019-10-16
