När Migrationsverket sedan länge saknat en tydlig struktur för brandskydd, tog Michelle Broberg initiativet. Nu utses hon till Årets Eldsjäl 2025 för sitt målmedvetna arbete, där hon fått kollegor och chefer att både förstå och prata brandsäkerhetsfrågor – i en komplex verksamhet.
När Michelle Broberg började på Migrationsverket i region väst, tog hon med sig erfarenheter från sin tid som SOS-operatör. Under de åren följde hon människor i deras mest utsatta stunder, ibland medan de såg sina hem brinna och väntade på räddningstjänsten.
– Rädda liv ligger mig varmt om hjärtat. Jag förstod tidigt hur mycket som går att förebygga med rätt kunskap.
Ständig anpassning
När hon senare började som säkerhetshandläggare växte engagemanget vidare. Migrationsverket är en verksamhet som snabbt påverkas av omvärldsläget – krig, globala händelser, lagändringar och politiska beslut – och allt detta sätter spår i både lokaler och arbetssätt.
– Det finns ingen typisk arbetsdag. Vi behöver anpassa oss hela tiden, och det påverkar också hur brandskyddet fungerar i vardagen.
Arbetsområdet spänner över boenden, förvar och administrativa lokaler, och under olika perioder även andra delar av landet. Alltifrån SBA-kontroller, utrymningsplaner och felanmälningar till utbildningar, sätta sig in i nya lagkrav och ha koll på att brandskyddet håller rätt nivå.
Lokaler och boenden kan nämligen behöva ställas om ganska snabbt, och då kan man inte bara smälla upp en ny vägg utan att fundera över hur det görs rent byggnadstekniskt i förhållande till brandskyddet.
Svårigheten med en myndighet som Migrationsverket, menar Michelle Broberg, är att den är föremål för en del omorganisationer, dels utifrån att man ständigt behöver anpassa sig till omvärldsläget. Samtidigt har det saknats styrande dokument för brandskydd.
Då är det en utmaning att bygga en brandskyddsorganisation som ska hålla över tid. Folk byter plats, andra slutar och kunskap försvinner.
Därför fick Michelle vara med och skapa styrdokument på nationell nivå, som ska göra det tydligt vilka funktioner som ska ha vilken kompetens och vilken utbildning.
Det räcker inte att någon lite här och där kan brandskydd, det måste finnas en struktur för det arbetet där kunskapen höjs inte bara generellt, utan i synnerhet i vissa funktioner.
Lyfter medvetenheten
I flyktingboenden blir kraven dessutom extra komplexa – något som inte alla i organisationen alltid inser, menar Michelle Broberg. Som att de sökande kommer från olika delar av världen med vitt skilda erfarenheter och kunskaper, och dessutom ofta bär med sig trauman. Det är inte ovanligt att personer till exempel gömmer sig i stället för att utrymma när ett larm går.
– Man tänker att det är ett flyglarm och gömmer sig under sängen eller ett bord, för det är så man gör under bombningar. Där behövs en utrymningsorganisation som fungerar dygnet runt. Informationen behöver också anpassas till olika språk, men också vara i form av bildstöd eftersom alla inte kan läsa.
Michelle Broberg lägger mycket tid på att få med sig alla medarbetare på tåget, lyfta medvetenheten och etablera brandskydd som samtalsämne. Till exempel genom att konkretisera risker. Säkerhetsvandringar i lokalerna ger ofta aha-upplevelser, oavsett om det är på kontoren eller ute i boendena, säger hon.
– Det kan vara så enkelt som en stol som blockerar en utrymningsväg. När man visar det i verkligheten förstår folk direkt.
Kreativa lösningar
I mötet mellan säkerhet och brandskydd uppstår ofta dilemman som behöver kreativa lösningar. Ett exempel var en brandcellsdörr i en reception. Av säkerhetsskäl måste dörren stå öppen och kunna stängas snabbt vid en incident, och då fungerar det inte med vanlig magnetkontakt.
– Vi hittade en dörrstängare med frisvingsfunktion. Då kan dörren stå öppen till vardags men stänger automatiskt när larmet går. När man hittar sådana lösningar känns det riktigt bra.
En annan viktig sak som också kommit upp på bordet är tillgänglighetsfrågan, säger Michelle Broberg. Om en lokal är tillgänglighetsanpassad får man inte glömma att den också måste göras frångänglig.
– Hissen upp till en besöksavdelning är anpassad, men om det börjar brinna får man inte använda hissen. Då behövs särskilda utrymningsplatser för de som är funktionsnedsatta, exempelvis avskilda brandceller, och det tänker man inte alltid på när man bygger eller gör om planlösningar. Den typen av utmaningar diskuterar vi mer brett nu.
Andra utmaningar saknar fortfarande svar. Ett återkommande problem på flyktingboenden är övertäckta branddetektorer, för att man vill kunna röka på rummen.
– Man skulle önska teknik som larmar om någon täcker över en detektor. Det hade gjort det lättare att jobba förebyggande.
Brandskyddet en central del
Under flera år var Michelle Broberg relativt ensam om att driva brandskyddsfrågorna inom myndigheten.
– Ensam är inte stark. Det är viktigt att vi är flera som jobbar för samma sak, då ökar både kvaliteten och tryggheten.
I dag är läget mycket bättre. Fler har fått utbildning och kan nu bidra med kunskaper och tankar, och myndigheten har anställt en egen brandskyddsingenjör, något hon länge lyft behovet av.
– Det gör stor skillnad att vi nu kan bolla med varandra och hitta bättre lösningar tillsammans.
Just nu är hon utlånad till ett stort projekt inför EU:s nya migrations- och asylpakt, som träder i kraft i juni 2026. Den innebär omfattande förändringar av lokaler, flöden och arbetssätt.
– Det kommer bli mycket sektionering och nya lösningar. Brandskyddet blir en central del av allt detta.
För henne är drivkraften densamma som när hon satt med larmtelefonen på SOS Alarm: att skapa trygghet i situationer som ofta är komplexa och saknar facit.
– Brandskydd betyder omtanke om människan och att vi uppfyller lagar och regler på ett sätt som fungerar i vardagen. Jag brukar säga att generaldirektören ska kunna sova gott och veta att vi står för vårt brandskydd.
Engagemang som sprider sig
Att utses till Årets Eldsjäl tycker hon är ”otroligt kul”, samtidigt som hon ser det som ett kvitto på att det långsiktiga arbetet har burit frukt. För henne är priset också ett bevis på att engagemanget spridit sig i organisationen.
– Man måste vara envis, för då händer det saker till slut.
Hon hoppas att utmärkelsen också kan inspirera andra att se sitt brandskyddsarbete som en del av helheten – inte som en sidofråga.
– Det här handlar om att många drar åt samma håll, vilket jag är jättestolt över. Det är helt enkelt ett tillsammanspris!
Publicerad: 2025-11-27
