/ Tidningen BrandSäkert / Artiklar / Villan som vill mer

Villan som vill mer

Foto: Petter Cohen

I princip varje småhus som de besiktigade var felbyggt. För Dalarnas försäkringsbolag blev lösningen att bygga ett eget hus – ett utbildningsprojekt för att minska risken för fukt, inbrott och inte minst brand.

Det finns få försäkringsbolag som har en så hög marknadsandel när det gäller villahemförsäkringar som Dalarnas försäkringsbolag. 77 procent av alla hem i länet försäkras via dem, och eftersom väldigt många av de nybyggda hus som ägarna vill försäkra besiktigas av Dalarnas Försäkringsbolag har de god kännedom om sina objekt. En kännedom som de senaste tio åren har börjat skava.

– Resultaten visade att det var få, om ens något, av alla nybyggda hus som gick igenom besiktningen utan en eller flera allvarliga anmärkningar, säger Johan Apel, skadeförebyggare på Dalarnas försäkringsbolag.

De flesta av felen var sådana som riskerade att orsaka fuktskador, till exempel att ledningar var dragna på fel sätt genom tätskikt eller att kopplingar satt på fel ställen.

– Problemet med den här typen av fel är att de är svåra att rätta till, och om huset har de här felen kan vi inte försäkra det mot fuktskador på ett bra sätt, säger Johan Apel och fortsätter:

– Så står husägaren där och har byggt ett jättefint nytt hus för massa pengar och så kommer vi och säger att det är så stora fel att det inte går att försäkra. Det blir inte bra för någon.

Idén till ett unikt projekt

Frågan var bara vad alla dessa fel berodde på – och vad man kunde göra åt det.

– Det är ju för sent att göra något när huset redan är klart. Jag är helt säker på att ingen gör avsiktligt fel när de bygger, däremot kan det vara så att det brister i samordningen och att det är därför det blir fel, säger Johan Apel.

Småhusbyggande är en komplex verksamhet med många olika yrkesgrupper inblandade. Den som i slutändan har ansvaret för att alla dessa grupper ska sätta ihop huset på rätt sätt enligt alla regler och utan fel – ja, det är den privatperson som har beställt huset. Det vill säga en person som ofta saknar kunskap om Boverkets byggregler och vad de kräver.

Allt det här fick Dalarnas försäkringsbolag att vilja testa en ny metod. De bestämde sig för att bygga ett eget hus, Dalarnas villa, som skulle byggas helt skadesäkert både när det gällde fukt, inbrott och brand. Men man skulle inte göra det själv. I stället skulle man bjuda in hela branschen, från gymnasieelever på byggprogrammet till Boverkets handläggare, att vara med i diskussionen kring hur huset skulle kunna bli så skadesäkert som möjligt. På så sätt skulle byggandet bli ett utbildningsprojekt för alla inblandade.

– Jag tror inte att vi kommer någon vart om jag ska stå och säga till en entreprenör att sättet de har byggt hus på i hela sitt yrkesliv är fel. Om vi i stället bjuder in till diskussion och samlas kring att skapa de bästa lösningarna på de problem vi hade sett, då tror jag att vi kommer betydligt längre, säger Johan Apel.

Villan-som-vill-mer-2.jpg

På ytan ser Dalarnas villa ut ungefär som vilket nybyggt småhus som helst, men det finns ett antal smarta inbyggda lösningar. Köket har en spisvakt som förhindrar torrkokning och Dalarnas villa är även utrustad med en så kallad välkommen hem-knapp.

Över 1 000 studiebesök

Trots att det var felen kring vatten och fukt som hade initierat projektet, valde Dalarnas försäkringsbolag att utöka temat kring huset till att även innefatta brand, stöld och hållbarhet.

– Det kanske är vattenskador som kostar oss mest pengar under ett genomsnittligt år, men bränder kan kosta liv. Så för oss är det jätteviktigt att i vårt skadeförebyggande arbete inte bara titta på vatten, utan att ta med allt, förklarar Johan Apel.

Sagt och gjort. En tomt köptes i Falun och studenter på Högskolan i Dalarna bjöds in för att rita och konstruera villan. Hösten 2017 satte själva byggnationen igång, men flera gånger under byggtiden tog man pauser för att så många personer som möjligt skulle kunna komma och titta på konstruktionen och diskutera lösningarna. Totalt tog man emot över 1 000 svenska och internationella studiebesök, och sommaren 2019 stod huset klart.

Brandskyddat inre

Dalarnas villa innehåller en hel del byggnadstekniska lösningar som ska minska brandrisken. Den största enskilda skillnaden mot en standardvilla är att alla innerväggar har klätts med en gipsskiva som ger ett brandskydd i upp till 60 minuter. Ett överspänningsskydd för all inkommande el har installerats, och när man ändå gjorde markarbetena för villan passade man på att gräva ner en ringledning runt hela huset som förtar den överspänning som kan komma via marken, till exempel vid blixtnedslag.

– Dessutom har vi potentialutjämning i plattan för att undvika spänningsdifferenser. Det är inte vanligt på småhus i dag, men är en ganska enkel grej att lägga till när man ändå bygger nytt, säger Johan Apel.

Villan-som-vill-mer-3.jpg

Säkerhetsbrytaren till villans solcellsanläggning är placerad väl synlig. I apparatrummet finns en vattenfelsbrytare som övervakar husets tappvattensystem.

Fler brandsäkra lösningar

Att beräkna extrakostnaden som de olika åtgärderna har inneburit är svårt, med tanke på att många av åtgärderna har utförts samtidigt som man har gjort andra arbeten, säger Johan Apel:

– Allt beror på vilken kostnad man anser är normal. Skivorna kostade 40 000 kronor och är en fördyring, men de andra åtgärderna är egentligen bara småpengar när man ändå håller på och bygger. Dessutom innebar gipsskivorna att vi inte behövde sätta in osb-skivor, så då slapp vi i stället den kostnaden.

Men det är inte bara byggtekniken som har vägts in. Den allra vanligaste brandorsaken i småhus är spisbränder, det vill säga att de boende till exempel har glömt en kastrull på spisen som har kokat torrt.

– Bästa skyddet mot det är en så enkel investering som en spisvakt. Vi betalar ut ett säkerhetsbidrag till alla våra helkunder som installerar en sådan, och självklart finns en sådan även i Dalarnas villa.

Av samma anledning har man i Dalarnas villa installerat en så kallad välkommen hem-knapp. Det är en brytare som gör att känslig utrustning som spis, torktumlare och tvättmaskin helt enkelt inte har någon ström när de boende inte är hemma.

– Den här knappen kan programmeras efter de boendes behov och önskemål. På så sätt ger vi dem möjligheten att både förstå sitt beteende och att förebygga bränder, säger Johan Apel.

Forskningen fortsätter

Den familj som bor i villan i dag består av fyra personer: mamma Josefin, pappa Fredrik och barnen Viggo och Hugo. Familjen flyttade från Skåne till Dalarna för att flytta in i Dalarnas villa och hyr huset i fyra år. Men trots alla speciallösningar är den utökade brandsäkerheten inte något som familjen tänker på i vardagen.

– Det här är vardag för oss, förklarar Fredrik Pihlblad och fortsätter:

– Jag vet att det finns en mängd tekniska lösningar inbyggda i huset, men för mig är det här som vilket hem som helst.

För att ta reda på effekterna av allt jobb som har lagts ner på Dalarnas villa pågår ett forskningsprojekt på Högskolan i Dalarna. Där kommer doktorand Bojana Petrovic att bland annat göra livscykelanalyser av husets material, men också titta närmare på brandsäkerheten för att på så vis öka kunskapsnivån inom området ytterligare.

Villan-som-vill-mer-4.jpg

Bojana Petrovic, doktorand vid Högskolan i Dalarna, och Johan Apel, skadeförebyggare på Dalarnas försäkringsbolag.

Skillnader i kunskap

Ökad kunskap om brandskydd i småhus är något som också Brandskyddsföreningen välkomnar.

– Huvuddelen av dödsbränderna i Sverige sker i bostäder. Dessa är jämnt fördelade mellan flerbostadshus och villor. Skillnaden i kunskap om brandskydd och byggande mellan de professionella fastighetsägarna och de enskilda villaägarna är stor. Det är därför positivt med projekt såsom Dalarnas villa, där villabyggare konkret kan få råd om ett bättre brandskydd. Projektet kommer säkert också att bidra till diskussionen om vilka brandskyddsåtgärder som bör krävas i bostäder, säger Ville Bexander, brandingenjör och expert på Brandskyddsföreningen.

Boverket har uppskattat de totala kostnader som orsakas av fel, brister och skador inom byggsektorn till uppemot 100 miljarder kronor per år.

– Det finns alltså mer än liv att spara med bra kvalitet vid byggande, konstaterar Ville Bexander.

Text: Karin Aase
Publicerades i Brandsäkert nr 2, 2020. 
Vill du prenumerera? Läs mer här >


Publicerad: 2020-04-07