I juli 2020 presenterade EU en offensiv vätgasstrategi för 2024–2050 med investeringar budgeterade till uppemot 440 miljarder euro. I strategin ingår bland annat att fortsätta ta fram internationella säkerhetsstandarder.
DEBATT/ I Sverige ska Energimyndigheten, drygt ett år senare, presentera sitt förslag på en övergripande strategi för vätgasens roll i det svenska energisystemet, till Regeringskansliet den 25 november 2021.
Det är välkommet med en strategi, men vad som verkligen behövs omgående är nationella säkerhetsregler. För vätgasanläggningar planeras och byggs redan över hela landet. Företag, kommuner och allmänhet vill alla bidra till att ställa om till en fossilfri tillvaro och väntar inte på senfärdiga politiker. Problemet är att vi kommer att ha vätgasanläggningar byggda på olika riskanalyser och säkerhetsnivåer.
Det har länge varit tyst om vätgasens potential i Sverige. Men intresset för den brandfarliga, men mycket miljövänliga, energibärande gasen har rusat i höjden det senaste året. I Sverige har myndigheter och politiker dessvärre inte visat något större engagemang för vätgas när det gäller den breda fossilfria energiomställningen i samhället och behovet av småskaliga vätgasanläggningar.
Och nu sprids intresset och användningen av vätgas i samhället utan vägledningar eller detaljerade säkerhetsregler. Till exempel för att lagra energi från solceller och vindkraft för att försörja bostäder och fastigheter med värme, när solen inte skiner eller vinden inte blåser.
Vätgas som energilagring och energibärare är redan verklighet i Sverige idag och intresset fortsätter att öka snabbt från villaägare, mindre företag, kommuner och transportsektorn. Ett växande antal kommuner vill använda vätgas för att kunna uppfylla sina kommunala åtaganden som till exempel lagring av energi och uppvärmning av fastigheter och som drivmedel till transporter och bilflottor. Men i brist på nationellt regelverk måste de leta på annat håll efter standards.
Räddningstjänsten har anledning att ta sig för pannan, då riskanalyserna för anläggningarna ofta genomförs på felaktig grund.
Vätgas kommer att vara en viktig del i omställningen till en fossilfri tillvaro, men som för alla bränslen finns det risker som behöver hanteras. Utan standarder kan osäkerheten dessutom göra att säkerhetsribban sätts för högt och vi får en ineffektiv omställning. Det skulle också kunna skada svensk innovationskraft inom energiområdet. Många länder har redan kommit längre än Sverige.
Låt oss använda deras kunskap och erfarenheter! Till ansvarig minister: Vänta inte på strategin – utan se till att vi får tydliga, nationella regelverk för säkerhet och brandskydd på plats snarast, innan det händer en olycka.
Anna Karin Källén, Oberoende konsult, Brandskyddsföreningen
Publicerades i Brandsäkert nr 4, 2021
Vill du prenumerera? Läs mer här >
Publicerad: 2021-09-27
