/ Tidningen BrandSäkert / Artiklar / Tonvis med batterier i brand

Tonvis med batterier i brand

Den 11 april i år startade en brand i Karlskoga som har en hel del gemensamt med Kagghamrabranden. Denna gång började det brinna på en lagringsplats med tusentals ton batterier, som ligger kvar sedan ägarföretaget gick i konkurs förra året. Bilden till höger visar Kagghamrabranden. Brinnande dator, foto: Shutterstock

De senaste åren har det inträffat flera stora bränder i avfallsanläggningar. Gemensamt för händelserna är att avfallshanteringen varit bristfällig och att bränderna fått stor påverkan på omgivningen. Så sent som i april brann ett stort batterilager i Karlskoga.

Bristfällig avfallshantering har skapat många rubriker de senaste åren. Företagare har dömts för miljöbrott och deras företag gått i konkurs, medan avfall har legat kvar och orsakat bekymmer såväl för kommuner som för boende nära dumpningsplatserna. Ett antal gånger har det också brunnit på den här typen av anläggningar, vilket lyfter frågor om ansvar, miljö och hållbarhet – för bränder i avfallsupplag är ofta svårsläckta och kan resultera i omfattande utsläpp av farliga ämnen.

Många minns till exempel den omfattande branden i en hektarstor avfallshög i Kagghamra i Botkyrka kommun, som startade i december 2020 och resulterade i en tre månader lång räddningsinsats. Avfallsföretaget som tidigare bedrivit verksamhet på platsen var försatt i konkurs och utreds för miljöbrott.

Brand efter stor batteriskandal

Den 11 april i år startade en brand i Karlskoga som har en hel del gemensamt med Kagghamrabranden, även om den inte var lika omfattande. Denna gång började det brinna på en lagringsplats med tusentals ton batterier, som ligger kvar sedan ägarföretaget gick i konkurs förra året.

– Ett problem med den här typen av lager är att det finns mycket energi kvar i batterierna som ska återvinnas. När de ligger en längre period är det inte konstigt att det förr eller senare sker en antändning. Brandorsaken är inte fastställd men vi utgår ifrån att det blivit någon form av termisk reaktion, säger Tomas Carlsén, chef för räddningsavdelningen på Bergslagens räddningstjänst.

Företaget som tidigare drev verksamheten var inblandat i den så kallade batteriskandalen, där det framkom att 2 000 ton farligt batteriavfall grävts ner på olika platser i Mellansverige. Efter en omfattande utredning dömdes fyra män i Göta hovrätt förra året: två män fick fängelse för grovt miljöbrott medan två män fick villkorliga domar för miljöbrott.

Snabb uppskalning av insatsen

Natten för batteribranden arbetade Tomas Carlsén som vakthavande befäl på Räddningsregion Bergslagen, RRB. För honom startade allt med ett samtal från hans fru strax före klockan halv två på natten.

– Hon sa att det brann en bit bort och undrade vad som hände. Då hade inte vi nåtts av larmet än, det kom precis i samma veva och sedan följde en kopiös mängd larmsamtal, berättar Tomas Carlsén.

Hans hustru ringde via videosamtal och riktade mobilkameran mot branden. När han såg att den kraftiga rökutvecklingen kom från batterilagret förstod han direkt att det skulle behövas fler resurser än normalt.

– Larmet kom in som brand utomhus i upplag och då ska vi enligt larmplanen skicka en eller två stationer. Men eftersom jag bor där känner jag till området och vet att det finns riskobjekt som en gasoldepå och ett upplag med flis i närheten, så vi larmade fyra stationer. Uppskalningen av insatsen gick därmed fortare än normalt, säger Tomas Carlsén.

Ständiga explosioner

Framkomstrapporten som RRB:s räddningscentral fick från den första styrkan bekräftade att det var rätt beslut att larma fler stationer, berättar Tomas Carlsén:

– Det var full fyr och ständiga explosioner från batterier i en stor hög. Vissa byggnader var hotade så initialt var fokus att förhindra brandspridning dit. Sedan var målet att släcka småhärdar och forsla bort oskadade batterier, medan vi lät den stora branden fortgå. Den fick brinna ut för att minska risken för att släckvatten skulle kontaminera vattentäkten.

Räddningstjänsten etablerade tidigt kontakt med det kommunala bolag som ansvarar för vattenförsörjningen och som en försiktighetsåtgärd stängde de av råvattenintaget till Karlskoga. Ett viktigt meddelande till allmänheten, VMA, skickades också ut tidigt under natten. Räddningstjänstens släckningstaktik fungerade, man hade dessutom gynnsamma väder- och vindförhållanden, och under eftermiddagen dagen därpå avslutades insatsen.

– Många boende i närheten var oroade över sotflagorna som hamnat i deras trädgårdar. Jag fick själv sotflagor på både bilen och tomten. Så vi fick gå ut med information om att man skulle spola bort sotet och undvika att få det på huden, säger Tomas Carlsén.

Vill stoppa "pandemi av bränder"

Efter branden i Karlskoga inledde polisen en utredning om allmänfarlig vårdslöshet och ledningen för förundersökningen har nu tagits över av åklagare vid riksenheten för miljömål. Händelsen lyfte återigen upp frågan om avfallsbränder på agendan och några som synts i debatten är forskare vid Linnéuniversitet. De har kartlagt avfallsbränderna i Sverige och ser att antalet har ökat kraftigt, både i frekvens och intensitet, de senaste åren.

Linnéuniversitetet vill nu ta täten och tillsammans med bland annat avfallsbranschen, räddningstjänst och försäkringsbolag utveckla ett nationellt nätverk för att ta itu med frågan om avfallsbränder, vad utvecklingen beror på och hur ett förebyggande arbete behöver se ut.

– Vi måste adressera problematiken, annars riskerar vi att hamna i ett läge där vi skapat en egen pandemi, fast med avfallsbränder. Ju längre tiden går, desto svårare blir den att stoppa, säger William Hogland, professor i miljö- och ekoteknik vid Linnéuniversitetet.

Tonvis-med-batterier-i-brand-Tomas.png
    Tomas Carlsén
Tonvis-med-batterier-i-brand-William.png
  William Hogland

Text: Josefin Svenberg
Publicerades i Brandsäkert nr 3, 2022
Vill du prenumerera? Läs mer här >


Publicerad: 2022-06-21

Se även