”Inte ett vanligt blåljusprogram”, är en blandning av strategiskt planerat innehåll och rena dokumentära inslag och visas både på den egna webbplatsen, YouTube-kanalen och som separata inslag på sociala medier.
Veronica Sandström, kommunikationschef på Storstockholms brandförsvar, säger att det nya programmet är en idé som har växt fram med tiden.
– Vi har fått förfrågningar om att göra uppföljningar på flera av de tidigare blåljusprogrammen, men känslan i organisationen och främst bland medarbetarna har varit att programmen inte riktigt speglar oss på rätt sätt. Det blir lite för tillskruvat och dramatiskt och förstärker den machoimage som finns kring yrket.
Lösningen blev ”Inte ett vanligt blåljusprogram”, en realityserie på åtta avsnitt som består både av strategiskt planerat innehåll och rena dokumentära inslag. Serien visas dels i sin helhet på Storstockholms brandförsvars egen webbplats och YouTube-kanal och dels som separata inslag som kan återanvändas i andra sammanhang och delas på sociala medier.
– Syftet är tredelat; vi vill öka brandsäkerheten och få människor att ta till sig våra budskap, vi vill beskriva oss själva och vår organisation för att locka framtida medarbetare och vi vill bygga stolthet internt genom att visa upp olika aspekter av verksamheten, säger Veronica Sandström.
Dokumenterar verkligheten
Filmaren Emil Marczak är denna dag på plats på Åkersberga brandstation för att dokumentera hur man arbetar här. Alla stationer skiljer sig nämligen åt eftersom de har olika specialiteter. Vallentuna har till exempel en vattenskadebil och tvättar dessutom brandslangar, Farsta har hand om kemiolyckor och läckage och på Kungsholmen huserar räddningsdykarna.
– I Åkersberga finns en brandbåt som fungerar som en brandbil på vattnet eftersom det är en skärgårdskommun. Min uppgift när jag filmar blåljusinslagen på stationerna är att dokumentera verkligheten och inte regissera något. Det som händer det händer helt enkelt. När vi började filma var en del brandmän trötta på de vanliga blåljusprogrammen och ganska skeptiska, men det vände helt efter första avsnittet.
Hittills har han följt med arbetslaget under det veckovisa underhållet av brandbåten, varit på träningspass i simhallen och dokumenterat studiebesöket då 30 nysvenskar kom till brandstationen.
– Det var väldigt roligt. När de fick höra att även kvinnor får söka sig till räddningstjänsten blev de förvånade. En kvinna med slöja gick direkt all in och bestämde sig för att själv bli brandman.
Mattias Ek, brandförman på Åkersberga brandstation, gillar konceptet med den nya serien eftersom han både tycker att det visar hur jobbet egentligen går till och är informativt för egen del.
– Det är intressant att se hur andra stationer jobbar eftersom vi är expert på olika saker. Vi är ju en av de mer perifera stationerna så det kan vara svårt att hänga med ibland i vad som görs på andra sidan stan.
Unikt filmmaterial
Emil Marczak, som har en bakgrund som combat camera specialist i Försvarsmakten, hänger även med vid insatser. Vid den stora branden i bussgaraget på Kungsholmen i Stockholm i november följde han med rökdykarna in i den brinnande byggnaden.
– Det var som ett vattenfall av eld som föll ner från taket. Till slut skrek de åt mig att jag måste gå ut. Jag har en helt annan tillgång till brandplatsen än vanlig media som får vänta utanför avspärrningarna.
För Storstockholms brandförsvar innebär det att filmmaterialet kan användas på flera sätt, till exempel i olycksförloppsutredningar eller vid interna utbildningar.
– Vi har unika bilder eftersom det bara är vår filmare som har varit på plats, säger Veronica Sandström. Vi gör inte bara en realityserie, det här har också stärkt vår förmåga och våra möjligheter att arbeta som brandförsvar.
Ett inslag på Facebook direkt efter en brand på en skola i Hammarby Sjöstad gav 70 000 exponeringar och mängder med kommentarer som ”Nu vill min dotter bli brandman” och ”Vilka hjältar ni är!”.
– Det var samma sak efter branden i bussgaraget, säger Emil Marczak. Det ger ett otroligt värde för Storstockholms brandförsvar att kunna föra en dialog med sina målgrupper i sociala medier och visa transparens på det här sättet.
Årets räddningstjänst
Också internt har programmet tagits emot mycket positivt. Barry Levis, yttre befäl på Johannes brandstation, medverkade i det andra avsnittet och tycker att det är jättebra att det görs en sådan här serie.
– Jag gillar att man visar både den operativa och den förebyggande verksamheten. Som tittare får man se och uppleva att vi råkar ut för väldigt speciella situationer, både bra och dåliga.
Han tycker att serien ger den breda allmänheten en bättre bild av vad brandmannayrket innebär mixat med tips och råd kring brandsäkerhet.
– Ett av våra kärnuppdrag är att öka brandsäkerheten i samhället och det gäller att hitta ett tilltal som gör att folk tar till sig det vi vill säga, sprider det vidare och interagerar, säger Veronica Sandström. Det gäller särskilt det här programmet där vi både har arbetat med att utveckla vår röst och vår organisation.
Också externt har serien hittat sina tittare. I december hade ”Inte ett vanligt blåljusprogram” setts av cirka 150 000 personer. Sedan serien började sändas har också besökarantalet på hemsidan ökat markant.
När Storstockholms brandförsvar förra året blev utsedda till Årets räddningstjänst och fick motta pris av kronprinsessan Victoria, var lanseringen av serien en del i juryns motivering.
– Det känns otroligt hedrande och roligt att serien lyfts upp på det viset. Jag tror att andra räddningstjänster och organisationer skulle kunna hitta egna format för att göra något liknande. Jag har redan fått förfrågningar från en kommun som är intresserad av konceptet. Det känns väldigt kul att vara en förebild! säger Veronica Sandström.
Text: Karin Wandrell
Publicerades i Brandsäkert nr 1, 2019.
Vill du prenumerera? Läs mer här >
Här hittar du alla avsnitt av "Inte ett vanligt blåljusprogram" >
Publicerad: 2019-02-26
