/ Tidningen BrandSäkert / Artiklar / Så ska räddningstjänsten bli mer jämställd

Så ska räddningstjänsten bli mer jämställd

Foto: Jeppe Gustafsson / Shutterstock

I dag är svensk räddningstjänst långt ifrån lika för alla. Nu tas krafttag för att dels öka mångfalden bland medarbetarna och skapa en mer inkluderande arbetsmiljö, dels leverera en jämställd service till medborgarna.

Frågan om jämställdhet och mångfald inom räddningstjänsten har varit på agendan i årtionden. Till exempel är endast 5,7 procent av de heltidsanställda brandmännen kvinnor, trots många åtgärder för att rekrytera fler kvinnor, och yrkeskåren är också homogen gällande exempelvis etnisk bakgrund och sexuell läggning.

Den senaste tiden har frågan fått särskilt stor uppmärksamhet, bland annat diskuterades den flitigt på Brandkonferensen i maj. Månaden därpå släpptes en ny studie där nästan hälften av alla som under åren 2007–2016 gått ut utbildningen i skydd mot olyckor, SMO, eller påbyggnadsutbildningen i räddningstjänst för brandingenjörer, RUB, deltog i forskarnas enkätundersökning. Resultatet visar att mer än 40 procent av de kvinnor som gått SMO eller RUB inte arbetar inom räddningstjänsten i dag. Mer än 60 procent av dessa kvinnor har dessutom blivit utsatta för kränkningar eller diskriminering på grund av kön, och andelen bland de kvinnor som jobbar kvar är obetydligt lägre. Bland männen svarar fem procent att de har blivit utsatta. Studien genomfördes av Karlstads universitet på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

– Studien förstärker bilden av att vi måste ta krafttag för att komma framåt i frågorna. Både räddningstjänsterna och MSB måste börja arbeta mer aktivt – och göra det nu, säger Jan Sjöstedt, förbundsdirektör för Räddningstjänsten Väst och styrelseordförande i Nätverket jämställd räddningstjänst, NJR.

Ny inriktning på gång

För att nå samsyn och handlingskraft i jämställdhetsfrågan har MSB anordnat digitala dialogmöten och workshops för räddningstjänster, fackliga organisationer och intresseorganisationer, såsom NJR, under hösten 2020 och våren 2021. På de 15 digitala träffarna har sammanlagt ett fyrtiotal räddningstjänstorganisationer och ett hundratal personer deltagit. Utifrån detta har man tagit fram ett förslag till en ny inriktning för ökad jämställdhet och mångfald inom räddningstjänsten. Inriktningen består av målbilder för 2030 samt en handlingsplan med konkreta åtgärder för 2022–2024.

– Delvis är det åtgärder som MSB ska stödja med, men det förväntas också att räddningstjänstorganisationerna gör någonting med det stödet och omsätter det i praktisk handling. Om vi hjälps åt och ser till att det blir verklighet skulle jag vilja säga att vi har stakat ut en ganska bra framtid, säger Patrik Perbeck, chef på enheten för inriktning av skydd mot olyckor på MSB.

Några av åtgärderna som föreslås är att man ska se över antagningen till SMO-utbildningen och räddningstjänsternas fysiska anställningskrav, samordna och målgruppsanpassa marknadsföringen av yrkesmöjligheterna inom räddningstjänsten, samt genomföra kompetenshöjande insatser om likabehandling för en inkluderande arbetsmiljö.

Men den nya inriktningen tar inte bara fasta på rekrytering och arbetsmiljö, utan en av målbilderna är att räddningstjänsten ska leverera en bra och jämlik service till hela befolkningen. För att uppnå detta föreslås bland annat att man genomför en studie om hur räddningstjänstens hantering och bemötande upplevs ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv, samt att alla personalkategorier kompetensutvecklas inom jämlikt och jämställt bemötande.

Efterlyser mer samverkan

Förslaget till den nya inriktningen skickades ut på remiss i juni, med sista svarsdag i september. Det som MSB framför allt vill ha svar på är om man instämmer i de övergripande slutsatserna, samt om åtgärdsförslagen är relevanta och möjliga att genomföra i den takt som föreslås.

– Förslaget speglar vad vi behöver göra och det kommer att krävas en hel del både av oss inom räddningstjänsten och av MSB. Det ska inte bara vara några enstaka räddningstjänster som gör satsningar och genomför initiativ, utan vi alla måste arbeta aktivt och göra det tillsammans, säger Jan Sjöstedt.

Han ser att NJR spelar en viktig roll genom att vara en plattform för kunskap och erfarenhetsutbyte räddningstjänsterna emellan. Förutom att anordna möten tar NJR bland annat fram informationsmaterial och andra verktyg som räddningstjänsterna kan använda. I år genomför de också en likabehandlingsutbildning för arbetsledare inom räddningstjänsten, de som möter medarbetarna varje dag.

– Intresset för utbildningen har varit stort och förhoppningsvis kan vi fortsätta med den nästa år. En annan förhoppning är att fler räddningstjänster blir medlemmar i NJR. Här finns ett engagemang att ta del av, och vi stöttar och hjälper varandra i arbetet med jämställdhetsfrågorna, säger Jan Sjöstedt.

Så-ska-räddningstjänsten-bli-mer-jämställd-Jan.png
     Jan Sjöstedt
Så-ska-räddningstjänsten-bli-mer-jämställd-Patrik.png
    Patrik Perbeck

Text: Josefin Svenberg
Publicerades i Brandsäkert nr 4, 2021
Vill du prenumerera? Läs mer här >


Publicerad: 2021-09-27

Se även