/ Artiklar / Så kan räddningstjänsten lära av Candy Crush

Så kan räddningstjänsten lära av Candy Crush

Foto t.h. Marcus Wallén: Angelica Lönnberg Gavazzeni

2019.05.23. Han var med och tog Candy Crush från ett relativt okänt spel till över 100 miljoner spelare och var delaktig i att öka antalet sökande till Räddningstjänsten Norrtälje med 250 procent. Nu vill Marcus Wallén att brandmännen lär sig av spelbranschen.

En vanlig dag för Marcus Wallén innebär att vakna ute på gården på Norra Väddö, där han tillsammans med sin fru driver ett bed and breakfast. Sedan åker han in till deltidsbrandstationen, tolv minuters resa från hemmet, där han brukar jobba när han har beredskap.

– När jag var ung tänkte jag att jag skulle jobba inom räddningstjänsten. Jag var flygplatsbrandman i lumpen den 11 september 2001. Då kunde man verkligen se hur viktig en välfungerande räddningstjänst är. Men på den tiden fanns det ingen bra väg in, så jag började plugga ekonomi istället, säger Marcus Wallén som idag är brandman inom Räddningstjänsten Norrtälje.

Under ekonomiutbildningen i Umeå träffade han ett svenskt spelbolag, Jade­stone, som bland annat utvecklade kort- och tärningsspel på nätet. Första kontakten togs en måndag och en vecka senare packade Marcus Wallén sin väska och flyttade till Stockholm. På Jade­stone skulle han bland annat utveckla och driva världens största backgammon-nätverk. En imponerande bedrift, om man inte jämför med vad som skulle hända på nästa arbetsplats, spelbolaget King.

– King hade redan en spelsajt på webben. Candy Crush hade funnits i fem-sex år och hade runt 50 anställda. Nu ville de testa att vidareutveckla spelen för en annan plattform, Facebook. Den var redan då hårt konkurrens­utsatt och många sa att vi var för sent ute, men vi lyckades hitta en helt ny målgrupp med en i grunden gammal produkt. Inte helt olikt vad vi senare gjorde när det gällde ­rekryteringen av brandmän till Norrtälje, säger Marcus Wallén.

Resten är spelhistoria. Snart spelades Candy Crush Saga på nästan varenda mobil och priserna regnade över spelföretaget. Pengarna strömmade in och King växte med flera nya kontor världen över. Marcus Wallén fick ansvar för att driva en ny spelstudio i London. Han, som redan tyckte att Stockholm var för stort med för många människor och mycket betong, befann sig plötsligt i en av Europas största metropoler.

– Allt gick så sjukt snabbt. Det är svårt för någon som inte var med att förstå hur fort allt gick. Under två års tid rekryterade vi i snitt två personer om dagen. Vi lyckades hantera det bra, men fick slita ganska mycket. Det var inte det livet jag ville ha. Första gången jag såg någon spela Candy Crush på tunnelbanan var det en otroligt häftig känsla, ett par år senare satt alla med gamnackar. Jag kände att jag ville tillföra samhället något annat.

Tänk varför – inte vad

Tillsammans med sin fru köpte han en gård ute på Väddö i Norrtälje kommun för att driva ett bed and breakfast. Tillbaka i en lugnare miljö började intresset för att jobba inom räddningstjänsten att vakna till liv igen. Men tyvärr bodde Marcus Wallén tolv minuter bort från brandstationen, en alltför lång inställelsetid för att kunna jobba som deltidsbrandman i Norrtälje.

– Det hade varit väldigt lätt för dem att tacka nej, men de var redan då inne på det utforskande spåret. I stället frågade de om jag ville komma in, ta en kaffe och snacka lite. Jag förklarade hur mitt arbete såg ut och de frågade om jag kunde tänka mig att jobba från brandstationen när jag hade beredskap. Det blev mitt sätt att komma in och utbilda mig, säger Marcus Wallén.

Med en bakgrund i en ständigt föränderlig spelbransch blev han ganska snart frustrerad över hur lite som hade hänt inom räddningstjänsten. Trots att omvärlden utvecklats i raketfart under de senaste 15 åren, upplevde han att räddningstjänsterna runt om i Sverige generellt satt fast i samma strukturer som på 1980-talet. Att sitta tyst och titta på har aldrig varit ett alternativ, så han blev snabbt den jobbige killen i periferin som ville förändra arbetssättet. Men istället för motstånd upplevde Marcus Wallén ganska snart att räddningstjänsten faktiskt lyssnade och uppskattade hans tankebanor.

– Precis som på King ville jag att vi skulle fokusera på kärnan i verksamheten. King visste att kärnan var spelet och då kunde de utveckla det på en annan plattform. I Norrtälje handlade det om att vid rekrytering börja tänka ”varför” istället för ”vad” och ”hur” och att titta på nya kanaler att kommunicera i, säger han.

Fokuserar på kärnuppdraget

En av de första saker han ville förändra var annonseringen efter deltidsbrandmän. I dag har många kommuner svårt att rekrytera vilket försämrar säkerheten främst på landsbygd­en. Tidigare bestod kommunikationen av en kravbild där de som ville jobba hos räddningstjänsten skulle uppfylla vissa krav som till exempel fystester. Om personen klarade de högt ställda kraven kunde de kanske komma in och prata med räddningstjänsten. Räddningstjänsten Norrtälje började istället berätta varför deltidsbrandmän är viktiga. Kravbilden förblev densamma, men fys­testerna blev sekundära och inte något man skyltade med utåt.

– Om du frågar en räddningstjänst varför de finns och vad som gör dem unika, är det många som inte kan svara på rak arm. På King kunde vi alltid svara på den frågan. Svaret i Norrtälje kommun är att vi ska vara en ledande aktör i samhället och bidra till ökad trygghet och säkerhet för kommun­invånarna. Vi råkar också åka på utryckning ibland, men vi ska inte börja med att prata om rökdykning utan istället fokusera på vårt kärnuppdrag, säger Marcus Wallén.

Utmana status quo

Trots att Candy Crush och Räddningstjänst­en Norrtälje på pappret ser ut som väldigt olika verksamheter ser Marcus Wallén stora likheter. Till exempel att båda jobbar i små team. Något han däremot vill att räddningstjänsten ska plocka med sig från King är hur man jobbade med mångfald.

– Vi måste titta på hur vi kan skapa ett team med en så bred erfarenhet som möjligt så att vi vågar utmana status quo, flytta fram våra positioner och utvecklas. På King hade vi ett tydligt mål att ett team ska vara av en viss storlek och ha de här och de här förmåg­orna. Vi letade sedan efter olika kompetenser och olika bakgrunder för att skapa ett heterogent team med rätt förmåga och bred erfarenhet. Inom räddningstjänsten ska de som jobbar operativt i regel vara stöpta i precis samma form och kunna allting. Men om alla ska kunna allting kommer alla vara ungefär lika dåliga på allt, säger Marcus Wallén.

Han har varit delaktig i att ta fram en rapport som han själv beskriver som ett smörgåsbord av aktiviteter och principer för att kunna locka fler att söka sig till räddningstjänsten. Genomgående för alla aktiviteter är att jobba lokalt, ofta med små medel, och att förbättra förhållandena på de sätt man kan. Till exempel genom att se över kommunikation, material, utrustning och skapa delaktighet. Samtliga aktiviteter har slutmålet att höja brandmännens stolthet över yrket.

– Ibland kan jag känna att jag ställer till med mer oreda, men om du vill förändra något kommer det att vara stökigt först. Om jag fick bestämma fullt ut så vet jag att X antal personer skulle reagera med: ”Det här gillar jag inte och därför säger jag upp mig”, vilket inte alltid är negativt. I vissa fall kanske det till och med är en nödvändighet för att svenska folket ska få den räddningstjänst de förtjänar, säger Marcus Wallén.

Text: Rickard Lindholm
Publicerades i Brandsäkert nr 3, 2019. 
Vill du prenumerera? Läs mer här >