När det nya året närmar sig, delas Sverige i två läger. De som tycker att fyrverkerier är festligt och kul på ena sidan. På andra sidan är de som tycker att fyrverkerierna är farliga och en plåga. Hur kommunerna hanterar frågan skiljer sig åt.
Har vad vi tänder eld på under nyårsfirandet förändrats genom åren? Många minns säkert hur smällare och raketer kunde smälla i flera veckor runt nyåret, men den tiden är förbi. Självsanering inom fyrverkeribranschen och restriktioner har begränsat vad som får säljas och när det får skjutas. I dag krävs tillstånd för inköp och särskild utbildning för smällare, eller bangers som de ofta kallas, och för raketer med styrpinne. De här förändringarna har gjort skillnad i statistiken. Antalet bränder och antalet personskador orsakade av fyrverkerier har stadigt sjunkit under de senaste åren. Sett till den bakgrunden är det lätt att tro att alla skulle vara nöjda, men i dag är det flera kommuner som vill införa ytterligare restriktioner på grund av problem med fyrverkerier.
Växjö kommun är ett exempel på en kommun som har försökt att införa strängare restriktioner och förbjuda alla typer av fyrverkerier i centrala Växjö. En del av problemet de upplever med fyrverkerierna är okynnesskjutningar utanför de godkända tiderna, från klockan 12 på nyårsaftons dag till klockan 03 på nyårsnatten. De skapar problem med bränder och utryckningar, samtidigt som några invånare, inte minst djurägarna, tycker att det är obehagligt. En annan del av problemet med fyrverkerierna är dock allvarligare.
– För några år sedan hade vi problem i Växjö med att några hade fått tag på en stor mängd fyrverkerier som användes som vapen mot vår blåljuspersonal och även mot personal inom hemtjänsten, säger Anna Tenje (M), ordförande i kommunstyrelsen i Växjö.
Vill ha förbud i city
Att skjuta fyrverkerier mot personer är redan olagligt i dag, men i Växjö kommun hoppas de kunna angripa problemet från fler utgångspunkter genom att införa snävare restriktioner.
– Vi vill försöka att hitta fler verktyg för att beivra och minska den farliga användningen av fyrverkerier. Jag tror att vi kan skicka en tydlig signal genom att säga att vi inte ska ha några fyrverkerier i innerstaden och rutnätsstaden, säger Anna Tenje.
Hon vill vara tydlig med att de inte vill förbjuda fyrverkerier helt och att mycket ansvar ligger på föräldrarna som låter sina barn och ungdomar skjuta fyrverkerier.
– För det första tycker jag att man inte ska köpa ut fyrverkerier till sina barn. Det finns tydliga regler angående det. Sedan vill jag ge våra poliser och ordningsvakter möjlighet att om de ser att något är i görningen sätta stopp för det och på så sätt minska riskerna för bränder och olyckor, säger Anna Tenje.
Växjö kommun fick stopp när de försökte införa restriktioner i innerstaden. Länsstyrelsen sa nej, men nu har kommunen överklagat beslutet till förvaltningsrätten.
– Länsstyrelsen ansåg att vi hade argumenterat för dåligt i text och att restriktionerna omfattade ett för stort område, men vi är en större stad och då blir det direkt ett större område som berörs, säger Anna Tenje.
specialiserad öppenvård och skadeorsaken var explosion av fyrverkeripjäs.
Populärt med lasershower
En kommun som lyckats införa restriktioner för ett större område är Linköping, där det är förbjudet att skjuta alla slags fyrverkerier i innerstaden.
– Vad jag vet så uppfattas det inte som något som ställer till det, utan det ses som något positivt. Det handlar ju bara om kärnan av innerstaden, runt omkring skjuts det mycket, säger Anders Fernemark, säkerhetschef på Linköpings kommun.
De har inte haft några problem med länsstyrelsen och Anders Fernemark har inte märkt av att många skulle trotsa restriktionerna.
– Det är ju egentligen en polisiär fråga, men vi brukar få in en del frågor runt nyår om hur de ska förhålla sig till reglerna. Det är många som vill göra rätt. Den osäkra variabeln är när de får i sig lite alkohol, säger han.
För att det ändå ska gå att fira nyår i centrum har kommunen anordnat en ljusshow för invånarna. Ljus- och lasershower har blivit alltmer populära de senaste åren och bland kommunerna som har hakat på trenden finns bland annat Boden, Lidköping och Varberg.
Diskussion i riksdagen
På riksnivå finns de som jobbar för att göra det enklare att införa restriktioner mot fyrverkerier. Kerstin Lundgren (C) sitter i riksdagen och lämnade förra året in en motion för att göra all användning av fyrverkerier tillståndspliktig.
– Jag bor i Södertälje och där finns det ett tydligt problem med många fyrverkeripjäser som avfyras vid olika tider och på olika sätt. Det räcker inte med de verktyg som kommunerna och polisen har i dag, säger hon.
Hon vill i stället att alla som ska köpa fyrverkerier ska behöva söka tillstånd hos kommunen.
– Vi vet att det inte enbart säljs fyrverkerier över disk i butik, utan det köps också mycket över nätet. Så jag tycker att det är befogat att stärka upp möjligheterna att stävja missbruket, säger Kerstin Lundgren.
Hennes motion fick avslag på riksmötet då det ansågs att de möjligheter som finns i dag räcker. Något Kerstin Lundgren inte håller med om.
– Från polishåll har det framgått att det är svårt att fånga in och hantera det här missbruket, när fyrverkerier används i tid och otid, men även mot till exempel räddningstjänst och kollektivtrafik. Jag tror att ordningsstadgan behöver kompletteras för att polisen lättare ska kunna ingripa mot det här, säger Kerstin Lundgren.
Tillsynen skiljer sig åt
Sveriges Pyroteknikbranschförbund, SPB, är medvetna om att det finns problem med fyrverkerier som används på olovliga sätt och som smugglas in i Sverige. Däremot menar de att det finns tillräckligt med regler för att komma åt de problemen i dag.
– Man hanterar inte det här på samma sätt inom landet. Det verkar som att många lägger in personliga synpunkter i tillståndsprövningen för att man inte tycker om fyrverkerier. Det här gäller inte alla kommuner, men om man ska sammanfatta situationen så är det inte rättssäkert, säger Erik Nilsson, ordförande för SPB.
Han hänvisar till MSB:s rapport ”Kartläggning och analys av kommunernas arbete med tillstånd och tillsyn av explosiva varor”. Där trycker MSB på att öka kunskapsnivån bland kommunerna och genomföra tillsyn av återförsäljarna. De önskar även en bättre samverkan mellan kommuner och myndigheter.
– Kommunerna måste utbilda personal i de här frågorna. Jag har varit i kontakt med MSB om hur många kommunala handläggare som går deras kurs i tillsyn och tillstånd enligt lag om brandfarliga och explosiva varor, LBE. De senaste åren har inte en enda handläggare för explosiva varor gått kursen, säger Erik Nilsson.
Han understryker att de flesta svenskar är positivt inställda till fyrverkerier och att branschen tar sitt ansvar, som i fallet när de slutade sälja raketer på styrpinne.
– I ordningslagen finns det möjligheter att införa restriktioner runt ett sjukhus, men många kommuner försöker att förbjuda större områden och den möjligheten finns inte i dagens lagstiftning, säger Erik Nilsson.
|
|
|
|
Text: Rickard Lindholm
Publicerades i Brandsäkert nr 5, 2021
Vill du prenumerera? Läs mer här >
Publicerad: 2021-12-01
