/ Tidningen BrandSäkert / Artiklar / Preppa brandsäkert

Preppa brandsäkert

Foto: Angelica Lönnberg Gavazzeni

Omvärldsläget gör att allt fler svenskar ökar sin krisberedskap hemma. I detta ingår bland annat att lagra brandfarliga varor och för att minska riskerna ser flera räddningstjänster behov av riktad information till privatpersoner.

Hemberedskap har blivit en högaktuell fråga de senaste åren. Startskottet för många svenskar var när Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, på uppdrag av regeringen tog fram broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” som skickades till alla landets hushåll under våren 2018. Broschyren tog bland annat upp tänkbara hot mot Sverige och hur människor kan förbereda sig för att kunna hantera en situation när samhället inte fungerar som vi är vana vid. Senast en liknande publikation skickades ut till hela befolkningen var under kalla kriget, vilket gjorde att 2018 års broschyr fick enorm uppmärksamhet såväl nationellt som internationellt.

Ett år senare visade en uppföljande undersökning att broschyren fått en majoritet av svenskarna att reflektera över hur de skulle klara av en samhällskris, och drygt en av fem hade också förbättrat sin hemberedskap. På frågan om varför man inte hade gjort något var de vanligaste svaren att man planerade att göra det framöver samt att man tror att risken för kris och krig är ytterst liten.

– Det där sista steget kan vara nog så stort och incitamenten för att faktiskt göra något ser olika ut för olika människor. Vi behöver fortsatt påminna om vinsterna med en krislåda och att det inte kräver så stora insatser, sa Christina Andersson, riskkommunikatör på MSB, i samband med att undersökningens resultat presenterades 2019.

Men under de tre år som gått sedan dess har mycket hänt.

Ökad hemberedskap i och med kriget

När coronapandemin bröt ut i början av 2020 förändrades vardagen på många sätt och fler svenskar ökade sin hemberedskap, enligt MSB:s undersökningar. Då var det framför allt mat, mediciner och hygienartiklar som införskaffades. Drygt två år senare, den 24 februari i år, trappades utvecklingen upp ytterligare när Ryssland invaderade Ukraina och ett krig i Europa var ett faktum.

Ett par veckor efter krigets utbrott genomförde MSB en undersökning som visade att 57 procent av svenskarna tyckte att det har blivit viktigare med hemberedskap.

– Det har kommit många signaler på att engagemanget för Sveriges beredskap har ökat hos allmänheten. Exempelvis har de frivilliga försvarsorganisationerna fått mellan 8 000 och 10 000 nya medlemmar på bara några veckor. Det motsvarar vad de normalt får under ett helt år, säger Christina Andersson på MSB.

Totalt sett hade 66 procent stärkt eller planerade att stärka sin hemberedskap. MSB:s rekommendation är man ska ha hemberedskap för minst en vecka och kunna ordna med vatten, mat och värme. Man behöver också kunna kommunicera med andra och få information från media och myndigheter vid en kris.

Strax efter krigets utbrott började svenska medier också rapportera om butiker som sålde slut på hemberedskapsutrustning som stormkök, nödradioapparater och vatten- och bensindunkar.

Mer brandfarliga varor i hemmen

Den stärkta hemberedskapen gör att flera räddningstjänster bedömer att det finns risk för att många förvarar ökade mängder brandfarliga varor i sina hem. Därför har de gått ut med information till allmänheten om hur brandfarliga varor kan förvaras på ett säkert sätt och vilka lagar och regler som gäller. Det är bland annat Storstockholms brandförsvar och Räddningstjänsten Mälardalen.

– Vi anar att fler förvarar brandfarliga varor i hemmen för att vara förberedda på en kris. Dels för att kunna laga mat, till exempel att man köper hem extra gasol till gasolkök eller gasolgrill eller T-röd till stormkök. Dels för att kunna transportera sig, och då kan det handla om extra dunkar med drivmedel till bilen, säger Tony Iseklint, brandingenjör på Räddningstjänsten Mälardalen.

Brandfarliga varor omfattas av särskilda lagar och regler för att förhindra olyckor och andra negativa effekter. Både yrkesutövare och privatpersoner är skyldiga att följa dessa regler, men Tony Iseklint tror att gemene mans kännedom om dem kan variera. Färsk statistik om detta saknas.

– Jag tror absolut inte att alla privatpersoner känner till reglerna om brandfarliga varor. Däremot finns det nog många som förstår riskerna med dem och vissa känner säkert till lagstiftningen, säger han.

Kan skada människor och egendom

Varje år brännskadas såväl barn som vuxna och egendom förstörs på grund av bränder som startat genom felaktig eller olämplig hantering av brandfarliga varor. Om olyckan är framme kan den därmed få allvarliga konsekvenser.

– Bränder där brandfarliga varor är inblandade blir generellt mer omfattande, de kan sprida sig snabbare och vara lite svårare för oss på räddningstjänsten att släcka, säger Tony Iseklint.

När det gäller förvaring av brandfarliga varor i hemmet – som kan vara fallet när det gäller krisberedskap – finns det bland annat risk för läckage. Om gasol eller brandfarlig vätska läcker ut från sin behållare kan de antändas om det finns en tändkälla, till exempel en låga eller en het yta.

– Ibland kan det räcka med en gnista från en elektrisk utrustning i närheten av läckaget, sedan är branden ett faktum, säger Tony Iseklint, och poängterar att det inte behöver bli ett läckage för att den brandfarliga varan ska utgöra en risk:

– Om det börjar brinna någon annanstans i bostaden och man förvarar till exempel gasol hemma, så kan gasbehållarna utgöra en explosionsrisk. Det är en risk både för de boende och för oss i räddningstjänsten som rycker ut för att släcka branden.

Tips för säker förvaring

För att minska risken för brand eller andra olyckor med brandfarliga varor i hemmet, har Räddningstjänsten Mälardalen gått ut med tips till allmänheten.

– En generell grundregel är att privatpersoner bara ska ha brandfarliga varor för eget bruk i hemmet – och alltså inte förvara åt någon annan eller åt det egna företaget, till exempel. Det är också viktigt att alltid förvara varorna i originalförpackningarna eller, som i fallet med extra drivmedel, i behållare som är godkända för ändamålet, säger Tony Iseklint.

Det är också viktigt att förvara brandfarliga varor på ett säkert sätt, till exempel så att barn inte kommer åt dem och inte i närheten av tändkällor. Tony Iseklint påminner om att alltid läsa tillverkarens instruktioner eller rekommendationer noggrant:

– Använd alltid utrustningen som det är tänkt – också under en kris. Campingkök är till exempel gjorda för att användas utomhus och ska inte användas inne i bostaden. Samma sak med terrassvärmare med gasol. Trots att det är strömavbrott och du vill ha värme inomhus ska de inte användas i bostaden, det är förknippat med stora risker. Och det sista du vill ha i ett krisläge är ytterligare en kris i form av en brand.

Preppa-brandsäkert-Christina.png
  Christina Andersson
Preppa-brandsäkert-Tony.png
      Tony Iseklint

Text: Josefin Svenberg
Publicerades i Brandsäkert nr 3, 2022
Vill du prenumerera? Läs mer här >


Publicerad: 2022-06-21

Se även