Det går hett till i korridorerna på Centraloperation på Skånes universitetssjukhus när personalen har brandövning. – Vi har brandgenomgång en gång om året med olika delar av personalen, men den här gången ville vi visa hur det fungerar i skarpt läge, säger Joachim Falk, brandskyddsombud och undersköterska på sjukhuset.
Det är tidig morgon i maj. Personalen på Centraloperation i Lund har samlats i fikarummet för att göra sig redo för dagens övningar. Brandövningen har tagits fram och leds av brandskyddsombuden och undersköterskorna Joachim Falk och Maria Andersson. Marika Håkander, brandskyddssamordnare vid Enhet säkerhet och katastrofmedicin, har fungerat som stöd och bollplank.
Dagens ”tipspromenad” består av fem övningar med tillhörande diskussionsfrågor där bland annat utrymning av patient från sal och släckning av en virtuell brand ingår.
– Senast vi hade en övning på avdelningen var hösten 2015. Sedan dess har delar av personalstyrkan bytts ut så vi kände att det var dags, säger Maria Andersson. Det är viktigt att alla nya vet hur de ska agera vid en eventuell brand.
– Vi har brandgenomgång en gång om året med olika delar av personalen, men den här gången ville vi visa hur det fungerar i skarpt läge, säger Joachim Falk. Vi har svårt att öva någon annanstans än på avdelningen eftersom både den och organisationen ser så annorlunda ut jämfört med andra verksamheter på sjukhuset.
Dagens tio lag består av en blandning av undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, vaktmästare och sekreterare från både narkos- och operationsavdelningen.
– På så sätt vet de nästan direkt vilken roll de ska spela i en viss situation, säger Maria Andersson. Målsättningen med det systematiska brandskyddsarbetet är ju att alla medarbetare ska känna sig trygga i vad de ska göra om brandlarmet går.
Jämfört med resten av sjukhuset finns det också en stor mängd brandfarlig vätska på Centraloperation.
– Vi har lösa gasflaskor, många olika varianter av rengöringssprit och rengöringsmedlen i våra sköljar är extremt brandfarliga, säger Joachim Falk. Det finns också mycket teknisk apparatur som är oerhört känslig om den skulle komma i kontakt med brand.
Under ”tipspromenaden” övas avdelningens rutiner vid brand och brandlarm uppdelat på olika stationer. Det gör att alla kan öva på allt istället för att ett fåtal utför uppgifterna medan resten tittar på.
Centraloperation har också valt att ha med överfallslarm på övningen eftersom det, som Maria Andersson uttrycker det, då och då kommer in patienter som inte är så snälla. Ibland samlas anhöriga i hisshallen och vill komma in, andra gånger är det polisen som väntar på patienten.
– När vi vet att patienten har fiender har det hänt att vi låst dörrarna och om någon patient eller anhörig skulle få fullkomlig panik måste alla veta hur överfallslarmet fungerar.
Regelbundna brandrundor
Vart femte år går varje medarbetare en allmän grundläggande brandutbildning som hålls på sjukhusområdet. Brandskyddsombuden går dessutom en fördjupad utbildning vart tredje år där de bland annat går igenom hur brandskyddsarbetet ska se ut.
– Vi är ju inte bara ansvariga för oss själva utan också för våra patienter. Som brandskyddsombud är det vår uppgift att utbilda våra kollegor i vad som gäller på just vår avdelning.
Brandskyddsombudens roll är i första hand att hålla sig uppdaterade gentemot säkerhetsavdelningen för att sedan föra vidare den information de får till sina kollegor. Ombuden gör också egenkontroller fyra gånger per år då de bland annat ser över den elektriska utrustningen, handbrandsläckare, branddörrar, brandcellsgränser med mera. Utöver detta går Centraloperation även brandrundor minst en gång i månaden på avdelningen. Tanken är att all personal ska delta i minst en brandrunda per år. Svårast att få med är läkarna.
– Under rundan går vi igenom var handbrandsläckarna finns och vad vi ska göra vid en eventuell brand. Många tror fortfarande att vi har vår brandslang kvar fast den har varit låst ett par år, säger Maria Andersson. Vi kan även ha oplanerade brandrundor. Jag jobbade till exempel ofta natt förra året och då passade jag på att ta en runda med nattpersonalen.
Lyckat resultat
Efter övningen är Joachim Falk nöjd med resultatet.
– Jag ser det som positivt att folk var så ivriga att börja, men nästa gång kommer vi att informera först och dela in grupperna sedan. Nu sprang många iväg innan vi var klara. Vi ska också göra en utvärdering för då brukar det komma in mycket bra feedback. Genom att ge alla en chans att tycka till känner de sig också mer delaktiga.
Dagens brandövning skiljde sig betydligt från övningen för fyra år sedan. Istället för att låta en person agera patient vid utrymningen användes en docka. Det gjorde att ”patienten” kunde kopplas upp till maskiner på ett helt annat sätt och det gick dessutom betydligt snabbare att återställa rummet till nästa grupp.
– Förra gången skulle personalen också utrymma en person från ett rökfyllt rum, men Marika påpekade att det inte är vår uppgift att försöka rädda någon utan att det är brandmännens jobb, säger Joachim Falk. Personalens säkerhet går alltid först så därför valde vi att ta bort den övningen helt även om många ville ha den kvar.
Maria Andersson menar att det är viktigt att personalen är engagerad, agerar om de känner röklukt och vågar använda brandsläckaren.
På sjukhuset arbetar man också efter ramsan ”Släck, rädda, varna, larma och utrym” eftersom det är personalen som måste reagera först.
– Våra medarbetare är utbildade och övar regelbundet. Därför vågar vi ge dem den extra utmaningen att själva bedöma när det är rimligt att gripa in och inte. De ska vara medvetna om att deras insatser gör skillnad. Går det inte att göra något åt branden, ska de stänga dörren och larma 112, säger Maria Andersson.
Ansvaret för brandsäkerheten ligger på enhetscheferna och varje avdelning ska ha minst en brandövning per år. Marika Håkander deltar gärna i planering och förberedelser vid förfrågan, men det är brandskyddsombuden och enhetschefen på avdelningen som ska hålla i själva övningen.
– Det behöver inte alltid vara en stor övning med stationer utan det kan räcka med en teoretisk genomgång och diskussion. Brandskyddsombuden leder, styr och planerar eftersom de kan verksamheten bäst. Jag kan bidra med tips, idéer och vara bollplank på samma sätt som vi gjorde inför den här övningen.
Text: Karin Wandrell
Publicerades i Brandsäkert nr 4, 2019.
Vill du prenumerera? Läs mer här >
Publicerad: 2019-09-17
