Avskaffa kraven på certifierade kontrollansvariga i plan- och bygglagen och inrätta den nya myndigheten Byggkravsnämnden. Det är två av förslagen som Kommittén för modernare byggregler nu har presenterat för regeringen.
I februari 2017 tillsatte regeringen Kommittén för modernare byggregler för att se över och modernisera byggregelverket, i syfte att gynna ökad konkurrens och ökat bostadsbyggande. Den 20 december i fjol, efter nästan tre års arbete, överlämnade kommittén sitt slutbetänkande till regeringen som ska skicka ut det på remiss. Slutbetänkandet är en gedigen rapport på över 600 sidor som föreslår de största förändringarna inom byggområdet på över 25 år.
– Vi har siktat på att öka förutsägbarheten för aktörerna inom byggsektorn och förenkla hanteringen genom att minska omfattningen av regelverken. Förhoppningsvis leder det i sin tur till ett mer kostnadseffektivt byggande som skapar möjligheter till olika flexibla lösningar, säger Kurt Eliasson, som har lett kommitténs arbete tillsammans med Anna Sander.
Fem huvudförslag
Kommitténs slutbetänkande innehåller fem huvudförslag. Ett av dem är att certifierade sakkunniga och kontrollansvariga avskaffas i plan- och bygglagen.
– Systemen har flera brister och garanterar varken en oberoende bedömning eller motverkar byggfel, vilket var syftet med införandet. Vi menar att de kan avskaffas genom tydligare föreskrifter som inte öppnar för så många olika tolkningar. Vi föreslår också att bestämmelserna för kontrollplanen ska bli mycket mer precisa, med krav på vilka ämnesområden den ska innehålla. Samma sak gäller för arbetsplatsbesöken som kommunernas byggnadsnämnder utför på byggarbetsplatser – även där föreslår vi ett förtydligande genom att det i plan- och bygglagen beskrivs vilka punkter som ska gås igenom. Vi tror att arbetsplatsbesöken är ett jätteviktigt instrument i kontrollprocessen, säger Kurt Eliasson.
Ett annat av kommitténs huvudförslag är att kraven för ombyggnad helt tas bort från plan- och bygglagen. Dagens utformningskrav och tekniska egenskapskrav måste implementeras i hela byggnaden även när endast en del byggs om, och med kommitténs förslag anpassas endast den del som ändras, renoveras eller byggs om till dagens bestämmelser.
För att få en ökad variation av bostäder föreslår kommittén också en större frihet gällande bostadsutformning. Kommittén vill endast ha två kravnivåer, en för bostäder på högst 35 kvadratmeter och och en för bostäder på över 35 kvadratmeter, vilket de menar ökar flexibiliteten i planlösningen utan att göra avkall på tillgängligheten.
Föreslår tydligare föreskrifter
Det fjärde huvudförslaget i kommitténs slutbetänkande är att ge Boverket i uppdrag att reformera byggreglerna, minimera allmänna råd i föreskrifter och ta bort hänvisningar till standarder.
– I dag upplevs föreskrifterna som oförutsägbara och otydliga, vilket gör att de allmänna råden och standarderna har blivit styrande för bedömningen om kraven är uppfyllda eller inte. Standardiseringen är i grunden marknadsdriven, och inte samhällsdriven, och vår utgångspunkt är att det är staten via Boverket som ska bestämma samhällets krav. Därför behövs tydligare föreskrifter, säger Kurt Eliasson och fortsätter:
– Tydligare föreskrifter är något som bland annat brandskyddsbranschen har efterfrågat. Vi har inte haft den tidsmässiga möjligheten att gå in på sakfrågor som exempelvis byggnaders brandskydd, utan vill som sagt lämna åt Boverket att fortsätta det arbetet. I slutbetänkandets tredje kapitel har vi däremot exemplifierat hur de förtydligade föreskrifterna ska tillämpas, och när man kan utläsa det ur själva föreskriften kommer hänvisningar till standarder inte att behövas och behovet av allmänna råd kommer att minska betydligt.
Vill införa ny myndighet
Kommittén för modernare byggregler föreslår slutligen att en ny myndighet, Byggkravsnämnden, införs. Myndighetens uppgift ska vara att ge förhandsavgöranden om en föreslagen lösning uppfyller vissa krav. Bedömningen av ärendet som byggherren initierar ska ske utifrån att en byggnad ska vara lämplig för sitt ändamål, tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga samt uppfylla samtliga tekniska egenskapskrav.
Ett positivt förhandsavgörande ska vara bindande för kommunens byggnadsnämnd vid prövning av bygglov och bedömning vid startbesked, föreslår kommittén.
– I dag kan en byggherre till exempel få ett utlåtande från en sakkunnig i brandskyddsfrågor som står emot den kommunala räddningstjänstens tolkning i frågan. Med vårt förslag blir det Byggkravsnämndens expertutlåtande som gäller, säger Kurt Eliasson.
Stort intresse för frågorna
Under sitt arbete har Kommittén för modernare byggregler inhämtat synpunkter från många olika håll. De har åkt runt i landet och träffat 15 olika kommuner, haft rundabordssamtal med olika intressenter, genomfört enkätundersökningar, haft forskningsseminarier och hearings, med mera.
–Jag tycker verkligen att vi har skaffat oss en bred och bra bild över de problem som finns med dagens byggregler. Vi valde ett utåtriktat arbetssätt med fokus på dialog eftersom det finns så många berörda intressenter, säger Kurt Eliasson.
Kurt Eliasson fick uppdraget i Kommittén för modernare byggregler i samband med att han slutade som vd för SABO efter tio år på posten. När han berättade för omgivningen vad han skulle göra därnäst väcktes deras intresse – och det har inte avtagit med tiden:
– När jag förklarade att jag skulle utreda byggreglerna upptäckte jag att var och varannan person hade en relation till dem. De kanske hade ansökt om bygglov någon gång eller kände någon som hade gjort det. Frågan väcker intresse och diskussion och så har det fortsatt. Det blev väldigt tydligt att kommitténs arbete inte bara kunde utföras från ett kontor i Stockholm – vi behövde åka runt och möta olika människor för att kunna ta fram förslag som löser problemen.
Text: Josefin Svenberg
Publicerades i Brandsäkert nr 1, 2020.
Vill du prenumerera? Läs mer här >
Publicerad: 2020-02-18
