På många arbetsplatser finns en viss typ av jargong. Vissa kanske upplever den som hjärtlig medan andra tycker att den är opassande, hård och exkluderande. Nätverket jämställd räddningstjänst, NJR, verkar för en räddningstjänst där alla kan känna sig trygga och välkomna – och fler arbetsplatser kan förmodligen lära sig av det arbetet.
Många, såväl män som kvinnor, uppskattar när arbetskulturen är rak och skämtsam. Men var går egentligen gränsen mellan en rå men hjärtlig jargong och kränkningar? När Nätverket jämställd räddningstjänst, NJR, hade sin senaste konferens var samstämmigheten stor om att arbetsplatskulturen är en viktig fråga att jobba med.
– Räddningstjänsten är rätt homogen och många jobbar i små grupper. Det är lätt att det skapas en viss jargong som kan upplevas exkluderande för till exempel kvinnor och personer med annan etnisk bakgrund, säger Anne Eriksson, projekt- och utvecklingschef på Räddningstjänsten Skåne Nordväst, som just nu har ordförandeskapet i NJR.
Trots att forskning visar på fördelarna med ökad mångfald så går det trögt. Könsbalansen inom räddningstjänsten är fortfarande ojämn och det är maskulina normer som dominerar. Det kan ta sig uttryck på olika sätt. Under den första terminen på MSB:s tvååriga utbildning Skydd mot olyckor gör de studerande två veckors praktik på olika räddningstjänster. En av uppgifterna de får är att granska arbetsplatsen normkritiskt och skriva ner sina iakttagelser. Flera, både män och kvinnor, upplevde att kvinnor inte riktigt passade in i normen. Såhär lät några av kommentarerna, enligt MSB:s handbok för jämställdhet inom räddningstjänsten: ”Vid morgonmöten har jag hört kommentarer som: du tar slangtvätten i dag, eller är det för smutsigt för dig, klarar du av det? Och på innebandyn: ’Vi får spela snällt i dag grabbar så hon inte tar för mycket stryk’. Och jag är en skämtsam person som inte tar så hårt på kommentarerna, men tänk att få höra dessa fraser varje dag av dina kollegor eller chefer!”.
Att den som kommer ny ska visa särskilt stor respekt tar många upp: ”Stark hierarki rådde på min station, de som hade jobbat längst hade högst talan, de nyare fick rätta in sig i ledet och bara hänga på.”
Under våren 2018 ställde MSB frågor till elever på utbildningen Skydd mot olyckor och påbyggnadsutbildningen i räddningstjänst för brandingenjörer om vad som lockar respektive avskräcker med räddningstjänsten. Det männen nämnde som avskräckande var bland annat lönen, risken för att dö och obekväma arbetstider. Kvinnorna lyfte å sin sida machokulturen, konservatism, ojämställdhet och trakasserier.
Inkludera eller exkludera
NRJ verkar för en jämställd räddningstjänst med en inkluderande arbetsplatskultur där alla kan trivas och känna sig trygga och välkomna. Och arbetet pågår på flera plan. NJR har precis lanserat en film med citat från räddningstjänster, #metoo och uppropet #larmetgår, inspirerad av byggbranschens kampanj ”Stoppa machokulturen”. Samtidigt görs NJR:s hemsida om för att bli mer interaktiv med råd och tips.
– Vi försöker även skjuta in oss på konferenser och att nå ut brett. Det är viktigt att komma ihåg att alla vi som jobbar inom räddningstjänsten har ett ansvar för arbetsklimatet på våra arbetsplatser och att se till att vi behandlar varandra med respekt, säger Anne Eriksson.
Till Brandkonferensen 2020, som nu har flyttats fram, bjöd NJR in Elaine Eksvärd för att prata om härskartekniker. Härskartekniker, det vill säga att en person eller en grupp använder sociala manipulationer mot någon annan för att bevara en viss position eller hierarki, är inte ovanliga på arbetsplatser. De tenderar att vara vanligare i hierarkiska organisationer som till exempel inom sjukvård, räddningstjänst, försvaret och advokatbyråer.
– Oftast märker du att du blivit utsatt för en härskarteknik först efter att det har hänt. Men om du lär känna metoderna och vet hur du ska bemöta dem blir de lättare att hantera, säger Elaine Eksvärd.
Hon har skrivit boken ”Härskarteknik, den fula vägen till makt” och menar att härskartekniker används av både män och kvinnor och att det kan ske antingen medvetet eller omedvetet.
– Det finns en rad könsstereotyper i vårt samhälle som påverkar oss. En tjej som säger vad hon tycker upplevs som kaxig medan den etiketten inte sätts på en kille. Kvinnor får visa känslor och bli upprörda men om en man gör det, då börjar vi prata om vita kränkta män.
Även under vilken tid vi har vuxit upp spelar roll för vilka värderingar vi har och hur vi uttrycker oss.
– Våra hjärnor är som mest formbara fram tills vi är 25 år och det finns vissa ord och uttryck som lever kvar från vår uppväxt. Ta uttrycket ”lilla gumman” till exempel. En äldre person kanske tycker att det är okej att använda medan en yngre upplever det som förminskande. Samma sak med ordet mulatt, som användes när jag växte upp. Det använder man inte i dag utan nu säger man mixad, säger Elaine Eksvärd.
Hantera härskartekniker
I sin bok listar Elaine Eksvärd några vanliga härskartekniker och hur man hanterar dem. En av dem är uteslutningsmetoden som innebär att du utestängs under till exempel ett möte genom att talaren bara vänder sig till vissa utvalda personer i stället för hela gruppen. När du får ordet kanske talaren börjar gäspa eller bläddra i sina papper.
– Då gäller det att hålla sig lugn, ställa intresserade frågor och försöka ta sig in i samtalet. Det finns också ett ansvar för de andra i gruppen att se till att alla blir inkluderade.
Stereotypmetoden innebär att någon blir generaliserad utifrån till exempel kön, hudfärg eller sexuell läggning. En man kanske blir ombedd att lyfta något tungt medan en kvinna ges typiskt ”kvinnliga” arbetsuppgifter.
– Ett sätt att hantera detta är att ställa vänliga men nyfikna frågor som: ”Hur kommer det sig att du ber just mig?”. Kanske är personen inte medveten om att han eller hon använder sig av könsstereotyper.
Personer som har svårt att ta konstruktiv kritik kan använda sig av martyrmetoden för att ge dig skuldkänslor: ”Du tycker alltså att jag är värdelös…” – I stället för att släta över din kritik kan du lugnt säga: ”Jag märker att du tar illa upp när jag ger dig feedback, hur vill du att jag ger dig feedback i fortsättningen?”.
Nyfikenhet är bästa verktyget
En annan härskarteknik är komplimangmetoden, det vill säga att någon ger dig en komplimang kopplat till en uppgift som han eller hon vill att du gör, till exempel: ”Kan inte du som är så duktig göra det här?”.
– En bra strategi är att tacka för komplimangen och sedan förklara varför du inte kan göra det som han eller hon ber dig om.
Tidsmetoden är en annan strategi härskare använder för att förminska andra. Du kan då få höra kommentarer som ”Jag har varit här längre än du” eller det motsatta ”Du har jobbat här väldigt länge…”.
– Om du blir utsatt för en härskarteknik är det ingen idé att gå till attack. Fråga i stället vänligt varför personen sa eller gjorde på det där sättet. De flesta är inte medvetna om att de använder härskartekniker och då är nyfikenhet det bästa verktyget. Många av oss har själva använt härskartekniker utan att tänka på det.
En del kanske också drar sig för att kommentera en härskarteknik för att de inte vill förstöra stämningen i arbetsgruppen, men då kan det vara bra att komma ihåg att stämningen redan är förstörd av härskaren.
– Du har ju faktiskt möjlighet att rädda stämningen genom att bemöta personen, säger Elaine Eksvärd.
Text: Jaqueline Fahlander
Publicerades i Brandsäkert nr 3, 2020.
Vill du prenumerera? Läs mer här >
Publicerad: 2020-05-27
