Från mobiltelefoner, hoverboards och övervakningskameror till skruvdragare, sågar och gräsklippare. Allt fler produkter i vår vardag drivs av litiumjonbatterier vilket innebär nya brandrisker, såväl i bostäder som hos företag som säljer eller använder produkterna.
Tack vare lång livslängd och hög energitäthet, det vill säga att de kan lagra mycket energi, används uppladdningsbara litiumjonbatterier i många av dagens tekniska produkter. I takt med den ökade användningen har dock också risker med batterierna belysts. En av utmaningarna är brandsäkerheten och då framför allt risken för termisk rusning, som innebär att batteriet har blivit instabilt och uppnått en temperatur på mer än 150–250 grader. En termisk rusning orsakar utsläpp av farliga gaser och kan leda till ett häftigt brandförlopp som gör branden svårsläckt.
– Både inom räddningstjänsten, hos allmänheten och på företag som hanterar litiumjonbatterier finns det diskussioner och funderingar kring hur farliga dessa batterier egentligen är, om de brinner oftare än andra batterier och hur man bäst släcker bränderna, säger Anders From, brandingenjör på Storstockholms brandförsvar, och fortsätter:
– Det vi kan konstatera är att risken för bränder i litiumjonbatterier är liten, men att konsekvenserna kan bli väldigt stora när det väl händer. Därför är det viktigt att öka kunskapen om vilka risker som finns med litiumjonbatterier, samt hur man hanterar och laddar dem på ett så säkert sätt som möjligt.
Batteriboom hos Bauhaus
Byggvaruhuskedjan Bauhaus är ett av de företag som hanterar allt större volymer av litiumjonbatterier. Jan Wallström, chef för säkerhet och internrevision på Bauhaus, berättar att det har hänt mycket på området de senaste åren.
– Andelen batteridrivna produkter har ökat explosionsartat. I dag har de flesta handhållna elverktyg litiumjonbatterier i stället för sladd men batterierna finns också i en rad andra produkter i vårt sortiment, som exempelvis smarta övervakningskameror och batterilampor. I och med att batteriernas kapacitet ökar börjar vi också se dem i mer effektkrävande produkter såsom gräsklippare och motorsågar, säger Jan Wallström.
Hittills har Bauhaus inte haft någon batteribrand men de följer rapporteringen om risker och incidenter, och har vidtagit åtgärder utifrån det.
– Förr eller senare blir det en brand och då vill vi vara förberedda. En av åtgärderna är att vi har samlat batterierna på en och samma plats i varuhusen, närmare bestämt hos kundtjänstavdelningen som alltid är bemannad, berättar Jan Wallström.
Det här innebär att kunder som köper en produkt som drivs av ett litiumjonbatteri måste gå till varuhusets kundtjänst för att hämta ut sitt batteri.
– Eftersom batterierna också är stöldbegärliga blir det en kombination av brandskydd och stöldsäkerhet, säger Jan Wallström.
Nya släckmetoder utvecklas
När Bauhaus kunder har funderingar kring produkternas batterier handlar det oftast om livslängd och liknande – de ställer sällan frågor som rör batteriernas säkerhet.
– Det kan delvis bero på att kunskapen är låg, men jag tror också att man har ganska hög tillit till kända tillverkare och återförsäljare, säger Jan Wallström.
För att öka den interna kunskapen och brandsäkerheten har Bauhaus gett varuhusens driftchefer utbildning i hur de ska hantera litiumjonbatterier, utöver den grundläggande brandskyddsutbildning som alla anställda får.
– Vi har också installerat en ny typ av brandsläckare för bränder i litiumjonbatterier och dessa finns lättillgängliga på varuhusens kundtjänstavdelningar där batterierna förvaras, säger Jan Wallström.
Utmaningarna med litiumjonbatterier har lett till att en rad olika aktörer har utvecklat nya verktyg, släckmedel och andra metoder för att underlätta släckningen av bränder i dem, men alla har inte testats av en oberoende part.
Vatten effektivt vid bränder
Hur ska man då agera om en produkt med ett litiumjonbatteri börjar brinna i hemmet eller på företaget? Ola Willstrand är projektledare på det oberoende, statliga forskningsinstitutet Rise och jobbar med forskningsprojekt som rör litiumjonbatterier i allmänhet och elfordon i synnerhet. För att bromsa en termisk rusning är det kylning som gäller, berättar han.
– Det viktigaste är naturligtvis att man inte utsätter sig själv för fara genom att exempelvis riskera att andas in toxiska gaser. Men om man har möjlighet att släcka branden fungerar oftast vanligt vatten alldeles utmärkt som kylmedel, säger Ola Willstrand, och fortsätter:
– Om det handlar om en enstaka pryl som brinner, och det inte finns risk för spridning till brännbara material i närheten, kan det vara klokast att låta prylen brinna ut. Lyckas man släcka en brand i litiumjonbatterier finns det dock alltid en risk för återantändning. Därför krävs det ofta kraftig nedkylning och när man ska transportera det skadade batteriet måste det ske under uppsikt.
Hösten 2020 publicerade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, en vägledning för räddningsinsatser där litiumjonbatterier förekommer. Där nämns att bränder i litiumjonbatterier med lägre kapacitet – exempelvis i mobiltelefoner, elcyklar och liknande – går relativt bra att släcka med vatten eller andra för ändamålet ämnade släckmedel. MSB konstaterar också att ett litet batteri som brinner kan vara svårt att släcka men att det brinner ut relativt snabbt.
Efterlyser mer kunskap
Ola Willstrand på Rise upplever att kunskapen om litiumjonbatteribränder har ökat mycket inom räddningstjänsterna de senaste åren och den bilden bekräftas av Anders From på Storstockholms brandförsvar, SSBF. Under drygt ett års tid har SSBF haft ett särskilt fokus på dessa bränder för att lära sig mer om dem och få ett underlag att utgå ifrån både vid räddningsinsatser, förebyggande information till allmänheten och rådgivning vid tillsynsbesök. I våras publicerades deras sammanställning och analys av 19 bränder i litiumjonbatterier, där hälften inträffade i bostäder och hälften i verksamhetslokaler av olika slag.
– Det är visserligen ett begränsat antal incidenter, men nu har vi åtminstone ett kunskapsunderlag att luta oss mot. Under arbetets gång har flera andra aktörer visat intresse för studien, vilket tyder på att vi inte är de enda som efterlyser mer kunskap, säger Anders From.
Svårt att förutspå rusning
Bränderna i SSBF:s studie inträffade i en rad olika typer av produkter, dock med elcyklar och elsparkcyklar i majoritet, och vanligast var att de skedde dagtid. Bränderna uppstod både under laddning, vid användning av produkten, efter åverkan samt spontant.
– Detta visar på svårigheter med att förutsäga när en termisk rusning kan inträffa. En annan slutsats är att hastiga och kraftiga brandförlopp i närheten av brännbart material har lett till rumsbrand, samt medfört skada och risk för skada för de personer som aktivt har försökt att släcka bränderna eller tagit ut de brinnande föremålen utomhus, berättar Anders From.
Generellt för de studerade incidenterna har brand- och rökspridning begränsats till brandcellen och det tekniska brandskyddet har fungerat som det var tänkt. I det fall sprinkler aktiverades hade detta en begränsande och fördröjande effekt.
– Min uppfattning är att verksamheter som hanterar stora volymer litiumjonbatterier generellt sett är medvetna om riskerna och arbetar för att minimera dem. Men i dag berörs också andra verksamheter eftersom batterierna finns i så många olika produkter, och det finns behov av mer information både till dessa verksamheter och till enskilda personer. Nu har vi kommit en bit på vägen med att bygga kunskap i de här frågorna och nästa steg för oss blir att ta fram handfasta råd och information, säger Anders From.
Text: Josefin Svenberg
Publicerades i Brandsäkert nr 3, 2021
Vill du prenumerera? Läs mer här >
Publicerad: 2021-06-07
