Okunskap, antaganden och bristande kommunikation leder alltför ofta till felaktiga klassningsplaner enligt ATEX, skriver Brandskyddsföreningens expert Åke Persson.
Häromveckan besökte jag en industri. Där visade det sig att man saknade kompetens att göra klassningsplaner enligt ATEX och därför hade anlitat ett konsultbolag för detta. Konsulterna hade gjort ett gediget arbete och överlämnat ett antal klassningsritningar som kanske skulle varit helt okej om processerna hade varit så som konsulterna hade gissat och de kemiska ämnena haft de egenskaper som de trott.
Men utifrån konsulternas felaktiga bedömning av processer och ämnen blev zoner överklassade. Exempelvis var zoner som borde varit zon 2 inritade som zon 1 och vid min granskning fanns det inga zoner som var för snällt klassade, alltså för små eller med lättare zonindelning än vad som borde finnas. Ett, enligt min erfarenhet, tydligt fall av överklassning. Varför gör man det?
Anledningen är, enligt min erfarenhet, oftast någon av följande två orsaker: Antingen har konsulterna inte kommunicerat ordentligt med verksamheten och därmed inte fått rätt uppgifter för att utföra sitt uppdrag. Man har gått in och antagit en del förutsättningar och arbetat utifrån dem. I sådana lägen har man som konsult en benägenhet att ”ta till” lite extra i säkerhet för att inte göra en miss som kan leda till en farlig situation, vilket man kan ha förståelse för. Den andra tänkbara orsaken är att konsulterna inte har den kompetens om kemikalier som behövs och därför följer handboken slaviskt utan att ta hänsyn till att det ofta är mycket konservativa exempel man utgår ifrån i denna. Anledningen till att man hittar klassningsplaner för eldningsoljecisterner som klassningsmässigt ser ut att vara bensincisterner finns troligen i denna grupp.
Problemen det medför är att verksamheter tvingas att installera Ex-skyddad utrustning utan att det höjer säkerheten. Om man har ett antal klassade områden som egentligen inte borde vara zonklassade och det är uppenbart för alla – hur får man då personalen att följa säkerhetsreglerna där det verkligen är nödvändigt? Det blir ett problem som dock inte konsulterna drabbas av, utan enbart verksamheterna.
För att göra en adekvat klassning behöver man sätta ihop en grupp där flera kompetenser finns representerade. Verksamhetens drift-, underhålls- och säkerhetsavdelningar behöver tillsammans med kemisk expertis göra klassningen och gå igenom vilka risker som finns i verksamheten samt var dessa är. Saknas en kompetens är risken att det blir fel – och då oftast, som tur är, i skärpande riktning. Men att klassningen blir korrekt borde vara varje konsults mål.
Åke Persson, kemiingenjör och expert, Brandskyddsföreningen
Publicerades i Brandsäkert nr 5, 2020
Vill du prenumerera? Läs mer här >
Publicerad: 2020-12-07
