Heta Arbeten® lanserades 1990 och gav snabbt resultat i form av färre bränder och minskade skadekostnader för samhället och försäkringsbolagen. Det unika samarbetet bakom konceptet har gjort att effekten nu hållit i sig i 30 år.
Skadeprevention har varit en viktig del av Brandskyddsföreningens verksamhet ända sedan starten för 101 år sedan. I dag har den allmännyttiga ideella föreningen ett särskilt affärsområde med namnet Skadeprevention Fastighet där väletablerade koncept inom bland annat elrevision, Elektriska nämnden och hotellcertifieringen, Brandskyddat hotell, ingår. Men det skadepreventionskoncept som har nått störst framgångar är troligen Heta Arbeten®, som infördes 1990 av Brandskyddsföreningen och försäkringsbolagen. Då hade skadekostnaderna kopplade till svetsning, skärning och andra heta arbeten eskalerat under en tid.
– Före 1990 stod bränder orsakade av heta arbeten för drygt 20 procent av försäkringsbolagens storskadekostnader. Men bara ett par år efter att Heta Arbeten lanserats sjönk skadekostnaderna radikalt och motsvarande siffra har legat omkring tre till fem procent sedan dess, berättar Tommy Arvidsson, som i dag leder CFPA Europe och dessförinnan arbetade på Brandskyddsföreningen och Brandforsk under många år.
Snabb effekt som håller i sig
Det som hände 1990 var att säkerhetsreglerna Heta Arbeten® introducerades, samtidigt tog man fram en utbildning för de som skulle utföra heta arbeten på tillfälliga arbetsplatser samt en certifiering kopplad till utbildningen. Försäkringsbolagen började nu ställa krav i sina försäkringsvillkor på att alla som utförde heta arbeten skulle ha genomgått utbildningen och ha ett giltigt certifikat.
– Väldigt många ville skaffa certifikatet snabbt och det blev ett enormt tryck under framför allt de två första åren. Och det gav alltså effekt i skadestatistiken, konstaterar Tommy Arvidsson.
I mitten av 1990-talet ifrågasattes dock effekten. Heta Arbeten® lanserades ungefär samtidigt som konjunkturen i Sverige vände och produktionen inom industrin började att minska. I en studie pekade en forskare på att reduceringen av skadekostnaderna kopplade till heta arbeten var en följd av lågkonjunkturen, och inte av skadepreventionskonceptet.
– Det var en intressant diskussion, men när vi tittade närmare på studien kom vi fram till att analysen inte var korrekt. Med åren har det visat sig att vi hade rätt – konjunkturen har gått upp och ner ett antal gånger sedan dess, men skadestatistiken har legat kvar på samma låga nivå, säger Tommy Arvidsson.
Unikt samarbete
En viktig anledning till att Heta Arbeten® har fått så stort genomslag är det unika samarbetet bakom skadepreventionskonceptet, menar Tommy Arvidsson.
– Försäkringsbolagens riskingenjörer hade en tät dialog och man insåg att det behövdes en gemensam insats för att minska bränderna och skadekostnaderna kopplade till heta arbeten. Om enbart ett bolag hade börjat ställa krav i sina försäkringsvillkor skulle kunderna bara ha bytt bolag. Det krävdes att merparten av de ledande aktörerna började ställa krav för att det skulle få effekt, säger han.
Maria Sjöborg Wiksten, försäkringsjurist på Folksam som är en av dagens externa representanter i utbildningskommittén för Heta Arbeten®, framhåller också samarbetet som en nyckel.
– Ett brett införande hos försäkringsbolagen, i kombination med Brandskyddsföreningens viktiga kunskap, har gjort Heta Arbeten® mycket framgångsrikt. Människor vet ofta att de ska göra rätt, men med Heta Arbeten® har vi ett koncept som visar dem hur de ska göra rätt. Det tror jag är väldigt viktigt, säger Maria Sjöborg Wiksten.
Heta Arbeten® har kontinuerligt utvecklats under de 30 år som det hittills har funnits. I dag är det ett heltäckande skadepreventionskoncept som förutom säkerhetsregler och utbildning också innehåller bland annat tillståndslistor, riktlinjer och checklistor. Såväl försäkringsbolag som andra intressenter, exempelvis byggföretag och branschorganisationer, är involverade i utvecklingsarbetet genom utbildningskommittén för Heta Arbeten® och dess utskott.
– För oss som försäkringsbolag är det en viktig del av vårt skadeförebyggande arbete. Förändringar som vi beslutar om får genomslag direkt ute i verksamheterna, vilket är en stor fördel. Informationsutbytet inom samarbetet kring Heta Arbeten® är också betydelsefullt, vi får bland annat våra kunders bränder orsakade av heta arbeten utredda och kan dra lärdomar för framtiden, säger Maria Sjöborg Wiksten.
Kunskapen måste överföras
Att skadepreventionsarbete inom heta arbeten kan göra stor skillnad är inte bara bevisat i Sverige. Ungefär samtidigt som Heta Arbeten® lanserades här startades liknande koncept i Finland, Norge och Danmark. Även där är det ländernas respektive motsvarighet till Brandskyddsföreningen som är den sammanhållande länken.
– Sverige och Finland är de länder som har varit mest framgångsrika i att utbilda många personer och därför har arbetet fått störst effekt här, berättar Tommy Arvidsson.
Han började sitt engagemang inom CFPA Europe medan han fortfarande arbetade på Brandskyddsföreningen, och 2005 var han med och tog fram en ”Guideline for hot works”. Den används i många europeiska länder där man också utbildar hetarbetare, men inget utomnordiskt land har fått in krav i försäkringsvillkoren på samma sätt som här.
– Till exempel Tyskland och England har försökt utan att lyckas. Det beror bland annat på att ländernas försäkringsbolag inte har samma historia av att samverka med varandra som svenska försäkringsbolag har, säger Tommy Arvidsson, och tillägger:
– Framgångssagan Heta Arbeten® är en unik lösning som verkligen startades i rätt tid. Många som var med från start är nu i pensionsåldern och kunskapsöverföringen till deras yngre kollegor är av yttersta vikt. Annars finns det en risk att försäkringsbolag så småningom tänker att ”de här kraven kan vi ta bort ur försäkringsvillkoren, heta arbeten står ändå för en så pass liten andel av skadekostnaderna”. En sådan utveckling vore direkt skadlig. Därför måste vi alla hjälpas åt att komma ihåg hur många bränder och skador denna typ av arbeten orsakade före 1990.
Text: Josefin Svenberg
Publicerades i Brandsäkert nr 2, 2020.
Vill du prenumerera? Läs mer här >
Publicerad: 2020-04-07
