Att vara sen till ett möte blev starten på en yrkesbana inom detektion för Jan Blomqvist. Nu kan han se tillbaka på en karriär där mycket har blivit bättre inom området, men där han fortsätter att kämpa för standardiseringen.
VISSA MÄNNISKOR VÄLJER noga sin karriär, andra tycks styras av slumpen. Jan Blomqvist var nyutexaminerad civilingenjör vid Lunds tekniska högskola, LTH, när de sökte en ny person till brandforskningen i slutet av 1970-talet.
– Tjänsten passade mig väldigt bra då de hade behov av någon på deltid och det fungerade vid sidan av en annan tjänst jag hade vid universitet. Jag hade lite koll på dem sedan tidigare men det var så jag hamnade inom brandforskningen, säger Jan Blomqvist.
Att det senare skulle bli detektion är ännu märkligare. Företaget Ericsson hade kontaktat institutionen för att diskutera ett eventuellt samarbete kring detektion och man bjöd in till möte där alla med inriktning på det tidiga brandförloppet samlades. Alla utom Jan Blomqvist.
– Jag hade missuppfattat starttiden, så för en gångs skull kom jag en timme sent till mötet. Det blev aldrig något samarbete med institutionen, men de från Ericsson ringde mig direkt från flygplatsen och undrade om jag ville börja jobba för dem.
Jobbet innebar att Jan Blomqvists doktorerande avbröts på licentiatnivå och att en framgångsrik karriär inom branddetektion i stället startade. Även om just Ericssons satsning inte blev så långvarig och Jan Blomqvist har gjort vissa avstickare till andra branscher, är det inom automatiska brandlarm och detektion han gjort sig ett namn. Så pass att han i dag är ansvarig för den arbetsgrupp som jobbar för standardisering av centralutrustning för brandlarm och detektion inom EU.
EFTER ERICSSON BLEV det ett par andra kortare anställningar innan Jan Blomqvist kom till Cerberus som tagit över Ericssons brandlarmsverksamhet. Forskningen och utvecklingen låg utanför Sverige och nu blev det fokus på att arbeta med kunder för att de skulle ha en bra detektion av bränder.
– När jag började i branschen var en branddetektor en ganska dum pryl som i princip kunde skicka en enkel larmsignal. I dag kan du få ut mycket bättre funktion med avancerad signalbehandling från fler och bättre sensorer, säger han.
De tekniska framstegen har varit många och stora under hans tid i branschen.
– Från början hade vi joniserande rökdetektorer. De var jätteduktiga på att detektera brand och signalera för brand – samt massa saker som inte var brand. De hade många problem med det. Ett tag pekade kurvan för antalet onödiga larm uppåt varje år. Det förbättrades när vi fick in optiska och flersensordetektorer som har en helt ny nivå på prestanda.
Att jobba mot kund har inneburit en stor bredd på projekt och att Jan Blomqvists kunskaper har testats i många olika miljöer.
– Spännvidden är galet stor. Allt från konstiga industriapplikationer till kulturfastigheter. Utmaningarna kan vara allt från förväntan om extremt tidig detektering till att lösa detektering i ”omöjliga” miljöer.
SEDAN JAN BLOMQVIST började på Cerberus har företaget blivit uppköpt av teknikgiganten Siemens. Det är också där han jobbar timmar i dag, efter pension från den tidigare tjänsten. Intresset för utvecklingen inom området och viljan att hitta lösningar håller honom kvar. Inte minst när det kommer till standardiseringen inom Europa. Något som tyvärr har kört fast sedan flera år tillbaka.
– Tyvärr har standardiseringsarbetet fått många problem på grund av EU. Det är lite tråkigt att säga det, men så har det blivit. Byggproduktförordningen, CPR, har gjort det väldigt svårt att få accept för nya produktstandarder. Nu ska det genomföras några större förändringar inom CPR, men Jan Blomqvist har svårt att se att det kommer att göra någon skillnad i närtid.
– Det har varit lite väl många gånger vi har haft förhoppningar om att ”nu kommer det att lösa sig”. Det finns också en oro för att förändringar kan begränsa industrins inflytande över innehållet i produktstandarder.
NÄR DET KOMMER till framtiden för detektionstekniken ser han positivt på utvecklingen. Det har presenterats lösningar som visar att en detektor mer exakt skulle kunna förstå vad källan är. En mer närliggande utveckling är att detektorerna förses med inbyggda funktioner såsom självövervakning och testning, vilket kommer att minska behovet av traditionell provning i anläggningarna. Den stora förändringen tror ändå Jan Blomqvist kommer att ske på systemnivå.
– Redan i dag kan man fråga sig varför det är så många funktioner i ett brandlarmsystem som måste gå att hantera i unik hårdvara för centralutrustningen. Allt annat än de mest grundläggande funktionerna skulle kunna göras beroende av annan hårdvara och nätverk som bedöms vara ”tillräckligt” pålitliga. I en konservativ bransch med mycket detaljerade standarder får man ändå räkna med att förändringar inte sker så snabbt, säger han.
Text: Rickard Lindholm
Publicerades i Brandsäkert nr 4, 2021
Vill du prenumerera? Läs mer här >
Publicerad: 2021-09-27
