/ Tidningen BrandSäkert / Artiklar / Drönare och satelliter sätts in i kampen mot skogsbränderna

Drönare och satelliter sätts in i kampen mot skogsbränderna

Lokalt, bland annat av Räddningstjänsten Jönköping, används drönare för att se skogsbränders omfattning och avgöra hur de bäst bekämpas. Foto: Unsplash

Inför årets skogsbrandssäsong har brandriskprognoserna förbättrats och satellitdetektering ska driftsättas. Lokalt används drönare i bekämpningen av skogsbränder och nu tittar forskare på möjligheten att använda högkapacitetsdrönare.

Under april startade säsongen för de skogsbrandbevakande flygplanen i många län, och under maj lades ytterligare län till listan. Flygplanen används dels för att så tidigt som möjligt upptäcka bränder i skog och mark, dels för att guida räddningstjänstpersonal på marken. Allt för att bränderna ska kunna släckas tidigare, vilket inte bara räddar egendomar utan också minskar kostnaden för stora räddningsinsatser.

– Vi har också sett i våra utvärderingar att det är särskilt viktigt med tidig detektering av bränder i glesbygd, så att släckningsarbetet kan påbörjas i tid innan branden sprider sig för mycket, säger Rickard Hansen som jobbar på enheten för arbete med naturolyckor och beslutsstödsystem på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Under 2021 upptäckte flygen för skogsbrandbevakning 74 bränder i skog och mark. Totalt arbetade dessa flygplan 3 450 timmar i luften. Det kan jämföras med 2020, då upptäckte flygplanen 94 bränder och sammanlagd flygtid var då 5 151 timmar.

Flera nyheter i år

Förra året släpptes en ny och förbättrad version av tjänsten ”Brandrisk skog och mark” som drivs av SMHI på uppdrag av MSB. Inför årets gräs- och skogsbrandssäsong har prognossystemet förbättrats ytterligare. Tillsammans med det statliga forskningsinstitutet Rise och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har SMHI vidareutvecklat prognoserna för gräsbrandsrisk och infört dygnsprognoser för sex dygn. Man har också infört en ny högsta risknivå, ”mycket stor risk”.

Ytterligare en nyhet i år är att satellitdetektion kommer att finnas i tjänsten ”Brandrisk skog och mark”. Under 2020–2021 har ett samarbete pågått mellan MSB, SMHI och flera kommunala räddningstjänster för att testa användning av satelliter för att detektera skogsbränder. Uppföljningar och analyser visar att 25 procent av alla satellitdetektioner under 2021, som kunde kopplas mot räddningsinsatser för vegetationsbränder, skedde innan larm inkom på annat sätt. Förutom möjlighet till tidig upptäckt av bränder är tekniken också ett stöd för räddningstjänsten att kunna positionera bränderna, vilket annars kan vara svårt enbart via uppgifter från den som larmar och känner röklukt.

Vid denna tidnings pressläggning var satellitdetektionen i tjänsten ”Brandrisk skog och mark” ännu inte driftsatt och prognosen var att det skulle bli klart innan maj månads slut.

Projekt med högkapacitetsdrönare

Lokalt, bland annat av Räddningstjänsten Jönköping, används drönare för att se skogsbränders omfattning och avgöra hur de bäst bekämpas. I en ny rapport har Skogforsk tittat på möjligheterna med högkapacitetsdrönare, det vill säga drönare som kan lyfta upp till 200 kilo. Rapportförfattarna konstaterar att högkapacitetsdrönare inte är användbara för direkt släckning av vare sig brandfronter eller glödbränder.

– Däremot skulle de kunna användas vid förbevattning och släckning av en brand som upptäcks i ett mycket tidigt skede. Men transport av vatten till tankar i terrängen är det användningsområde som är mest troligt. Tankarna kopplas i så fall in i ett trycksatt slangsystem som används av markpersonal för att bekämpa glödhärdar, säger Kari Hyll på Skogforsk som är en av rapportförfattarna.

I rapporten konstateras också att det bland annat behövs mer kunskap om drönarnas kapacitet. Om högkapacitetsdrönare i skogsbrandsbekämpning ska införas behöver man dessutom ta fram ett utförligt, validerat informationsmaterial om konceptet som riktar sig till räddningstjänsten.

– Drönarpiloter, som enligt nuvarande lagstiftning är skyldiga att vara närvarande på plats, skulle också behöva en grundläggande förståelse för brandbeteende och kännedom om taktik, metoder och teknik för skogsbrandsläckning. Vi anser också att regelverket kring drönarflygning generellt behöver utvecklas för att drönarnas fulla potential ska kunna utnyttjas, säger Kari Hyll.

Drönare-och-satelliter-sätts-in-i-kampen-mot-skogsbränderna-Rickard.png
    Rickard Hansen
Drönare-och-satelliter-sätts-in-i-kampen-mot-skogsbränderna-Kari.png
         Kari Hyll

Text: Josefin Svenberg
Publicerades i Brandsäkert nr 3, 2022
Vill du prenumerera? Läs mer här >


Publicerad: 2022-06-21

Se även