/ Tidningen BrandSäkert / Artiklar / Dödsbränder och sveket mot de äldre

Dödsbränder och sveket mot de äldre

Foto: Shutterstock

Äldre och utsatta dör och skadas med öppna ögon. Det har sedan länge utkrävts ett tydligare ansvar för stärkt brandskydd för särskilt riskutsatta individer. Men inte ens inrikesminister Mikael Damberg själv verkar tro att hans ”nya” lag om skydd mot olyckor ska få ner antalet dödsbränder, skriver Mats Björs, generalsekreterare på Brandskyddsföreningen.

DEBATT/ Sverige har en nollvision mot dödsbränder: Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt på grund av brand. Trots det omkommer cirka 90 personer i bränder varje år – oftast i sina egna hem. Äldre personer och riskutsatta, till exempel sjuka, ensamboende och personer med nedsatt förmåga som inte kan utrymma själva vid brand, drabbas mest.

Trots iögonfallande statistik är det fortfarande oklart vem som egentligen har det yttersta ansvaret för ”stärkt brandskydd för särskilt riskutsatta individer”. Lagen om skydd mot olyckor, LSO, pekar ofta på kommunerna, men ger inget entydigt svar. Enligt en studie gjord 2017 av Karlstads universitet arbetade endast 52 procent av kommunerna med behovsanpassat brandskydd, och många saknade rutiner och kontinuitet i frågan. Frågan kom att beskrivas som ”sveket mot de äldre” i tv-programmet ”Kalla fakta”.

I december 2020 gav MSB och Socialstyrelsen ut nytt stödmaterial för det lokala arbetet i kommunerna. Men vad hjälper alla dessa, i sig föredömliga, träffsäkra stöd, nationella strategiinriktningar, vägledningar, webbutbildningar och filmer – om inte ansvarsfrågan blir tydlig?

Från och med i år finns ändringar i LSO för att bland annat förtydliga styrningen av kommunernas verksamhet. Bland annat i det nya nationella målet för den förebyggande verksamheten, men frågan är om det blivit så mycket tydligare?

Enligt MSB ska också berörda myndigheter utreda hur de olika lagstiftningarna LSO, plan- och bygglagen samt socialtjänstlagen relaterar till varandra och föreslå eventuella förändringar som behövs. Men ingen deadline finns och medan myndigheterna utreder vidare, fortsätter äldre och riskutsatta personer att omkomma i dödsbränder.

Det går att rabbla lagändringar, bedömningsstöd och riktlinjer i all oändlighet men det tar inte bort behovet av ett tydligt formulerat ansvar. Debatten om brandskydd i riksdagen, tisdagen den 21 september, med Mikael Damberg gav därför ändå litet hopp.

När Marléne Lund Kopparklint (M) krävde en utredning av ansvarsfrågan för brandskydd för riskutsatta, svarade inrikesministern visserligen att kommunen har ansvaret och att ”nya” LSO kan lösa problemet, men han sa också att han annars är beredd att skärpa kraven. Mikael Damberg behöver inte skärpa kraven. Det räcker om han tar Kopparklints krav på allvar och sätter ner foten och förtydligar ansvaret.

Dödsbränder-och-sveket-mot-de-äldre-Mats.png

Mats Björs, Generalsekreterare, Brandskyddsföreningen

Publicerades i Brandsäkert nr 5, 2021
Vill du prenumerera? Läs mer här >


Publicerad: 2021-12-01