Daniel Nilsson, professor i brandteknik, har flyttat till Nya Zeeland för att forska om utrymning vid tsunami.
Drömmen om att bli brandman hade funnits länge. För Daniel Nilsson var steget därför inte långt till att utbilda sig till räddningsman under militärtjänstgöringen. Han gjorde praktik på en brandstation, men där tog drömmen plötsligt stopp.
– De ville ha någon som var 25 år, och jag var lite för ung med mina 19. Så jag började läsa till brandingenjör så länge, säger Daniel Nilsson.
Men han blev kvar på universitetet och fortsatte att plugga, trots att han inte hade haft en tanke på att studera vidare.
– Jag var egentligen inte så sugen på att gå på universitet. Det kändes väldigt avlägset eftersom mina föräldrar inte är akademiker. Jag ville jobba praktiskt och är en av de första i min familj som har läst vidare.
I början lockade fortfarande räddningstjänsten och ett jobb som brandingenjör, men under examensarbetet förändrades allt. Att undersöka ett problem och att hitta lösningar blev en introduktion till forskningsvärlden och där fastnade han.
– Brand har alltid varit intressant, men en sak har hela tiden lett till en annan. Och nu är det 20 år sedan jag började på brandingenjörsutbildningen.
Sedan dess har han doktorerat, blivit lektor och docent och i höstas lämnade han Lund och flyttade med familjen till Christchurch i Nya Zeeland för en professorstjänst på University of Canterbury.
Forskar på tsunamis
Nu ligger hans fokus på att utbilda blivande brandingenjörer – och att forska på tsunamiutrymning.
– Det finns en rädsla för tsunami på Nya Zeeland. Det planeras till exempel för flera höga byggnader som klarar en tsunami men som också ska kunna fungera som skydd för befolkningen. Men de har inte tänkt på hur informationen till invånarna ska se ut vid ett tillbud.
Och det är här Daniel Nilssons expertis kommer in. I Sverige har han nämligen forskat om just utrymning. Hans resultat ser vi spår av både i svenska byggnader och i utformningen av utrymningslarm med ljus och ljud. Till exempel har han tillsammans med forskningsgruppen i Lund varit med och påverkat utrymningsdesignen till Förbifart Stockholm.
– Vid en brand behöver du kunna hitta ut trots dålig sikt. Då handlar det om hur utrymmet kring utrymningsvägen ska designas, till exempel vilken typ av belysning som ska finnas.
Hans forskning har också tagit honom in på virtual reality, VR. Daniel Nilsson kom nämligen på att VR kunde användas för att simulera utrymning i pilottester på ett kostnadseffektivt sätt.
– I stället för att behöva bygga upp korridorsystem går det att skapa en datagenererad miljö. Du får perfekt kontrollerade miljöer som ger samma förutsättningar i samtliga tester. Det finns så klart begränsningar, men ingen metod är perfekt eftersom det är just ett test och inte ett verkligt scenario. Men du får evidens för om det är värt att ta försöket vidare till en fältstudie, säger Daniel Nilsson och fortsätter:
– Det är jätteviktigt att vi testar alla utrymningssystem och inte baserar dem på magkänsla. Hur människor beter sig vid brand vet vi bara om vi testar utrymningssystemen i förväg i verklighetstrogna scenarier.
Nytt steg i karriären
På samma sätt hoppas han kunna implementera VR i sin forskning i Nya Zeeland.
– Vi måste försöka hitta vägledande system som är enkla att förstå utan tidigare utbildning; dynamiska system som ändras efter behov och situation och som uppfattas som det är tänkt. Kanske är system som ger feedback när man agerar korrekt rätt väg att gå! Det finns ingenjörslösningar för allt, men man måste tänka till för att det ska fungera för riktiga människor.
Att det sedan blev just Nya Zeeland som Daniel Nilsson och familjen har börjat kalla hemma går tillbaka till år 2000 när han gjorde en utbytestermin där. Kärleken till landet bestod och nu erbjöds han också ett nytt steg i karriären i rollen som professor. Men faktum är att för en svensk brandingenjör är Nya Zeeland inte så långt borta, som det är geografiskt. I och med att det utbildas färre brandingenjörer i Nya Zeeland än i Sverige finns också fler möjligheter till spännande uppdrag och högre löner.
– De arbetar, precis som i Sverige, utifrån funktionsbaserad dimensionering och har i princip samma lagstiftning kring brand och därför kan många svenska brandingenjörer komma hit. Att exempelvis flytta till Tyskland skulle innebära en större utmaning för en brandingenjör. Trots att Nya Zeeland ligger på andra sidan jorden är det ironiskt nog mycket likt Sverige.
Text: Lina Zommorodi
Publicerades i Brandsäkert nr 1, 2019.
Vill du prenumerera? Läs mer här >
Publicerad: 2019-02-26
