Den populära behörighetsutbildningen Heta Arbeten® utvecklas kontinuerligt för att möta samhällets och företagens behov. Varje år utbildas cirka 70 000 personer och för att få bästa möjliga resultat kan utbildningen anpassas till olika målgrupper, till exempel gymnasieelever eller specifika branscher.
Utbildningen är en central del av Heta Arbeten® och har varit det ända sedan skadepreventionskonceptet introducerades 1990. Genom behörighetsutbildningen Heta Arbeten® får deltagarna rätt kunskap och behörighet för att utföra till exempel svetsning, skärning och andra heta arbeten på tillfällig arbetsplats. Utbildningen avslutas med ett digitalt certifieringstest där godkänt resultat ger deltagaren ett certifikat för Heta Arbeten som är giltigt i fem år. Många hetarbetare har därmed förnyat sitt certifikat flera gånger sedan starten för 30 år sedan – men det betyder inte att de har gått exakt samma utbildning varje gång.
– Heta Arbeten® utvecklas i takt med omvärlden och de behov som finns hos berörda branscher, försäkringsbolag, deltagare och instruktörer. Det kan handla om allt från att vi tar upp nya byggmaterial i utbildningen till att vissa delar digitaliseras, säger Anders Wigzell, projektledare på Brandskyddsföreningen.
Fokus på att göra rätt
Utöver den löpande uppdateringen av behörighetsutbildningen Heta Arbeten brukar också större ändringar genomföras i materialet vart femte år, när det är dags för instruktörerna att förnya sin certifiering. Inför 2020 var det dags för en sådan större uppdatering.
– Utbildningen har funnits i 30 år och är mycket uppskattad, vilket betyder att grundmaterialet fungerar bra. Därför har vi framför allt tittat på vad som kan finjusteras för att göra utbildningen ännu bättre, utifrån den feedback som vi har fått från instruktörer och deltagare, säger Anders Wigzell, som var med och tog fram det nya utbildningsmaterialet.
En förändring jämfört med tidigare är att utbildningen lägger större vikt vid de förebyggande delarna, det vill säga vilka åtgärder som ska vidtas på arbetsplatsen innan man utför heta arbeten, medan avsnittet om lagar och försäkringsvillkor har lagts sist i utbildningspresentationen.
– Självklart är det viktigt att veta vad som händer om något går snett, vilka regler som träder in om man agerar oaktsamt och hur en brand kan påverka företagets verksamhet. Men det allra viktigaste är att de som ska utföra heta arbeten vet hur de gör det på ett säkert sätt för att undvika incidenter, och därför väljer vi att lägga större vikt vid det, berättar Anders Wigzell.
Delar erfarenheter
Behörighetsutbildningen Heta Arbeten® omfattar en heldag, eller minst sex och en halv timme. Under dagen genomför deltagarna en släckövning och även teoretiska övningar, diskussioner och uppgifter ingår. Instruktören går igenom utbildningspresentationen som innehåller filmer, bilder och text medan deltagarna kan följa med i läroboken.
– I det nya utbildningsmaterialet är presentationen och boken bättre synkade med varandra än de var tidigare, vilket många uppskattar. Vi har också försökt att göra innehållet lättare att ta till sig genom att lägga in fler bilder och övningar som stöd till texten, säger Anders Wigzell.
I de gemensamma övningarna och diskussionerna kan deltagarna dela erfarenheter med varandra. För den som är ny i branschen är det förstås nyttigt att höra exempel från jobbvardagen – fast det kan vara minst lika värdefullt för den som har utfört heta arbeten i flera decennier.
– Det är en utmaning att skapa en givande utbildning för den som förnyar sitt certifikat för fjärde, femte eller sjätte gången. Men de kan få med sig mycket användbar kunskap genom utbytet med andra deltagare och instruktören, säger Anders Wigzell.
För att så många som möjligt ska kunna ta del av utbildningen på ett språk de behärskar väl finns utbildningsmaterialet Heta Arbeten® tillgängligt på fem språk: svenska, engelska, polska, ryska och litauiska.
Anpassad efter målgrupp
Efter önskemål från företag och branscher är det möjligt att lägga till ett extra avsnitt i utbildningen, om man till exempel vill gå in närmare på metoder, material eller något annat kopplat till heta arbeten som det är viktigt att deltagarna har kunskap om.
Behörighetsutbildningen Heta Arbeten® finns också anpassad för vissa specifika målgrupper. På anstalter genomförs till exempel certifieringstestet på tryckta frågeformulär, i stället för digitalt, då tillgången till datorer är begränsad. Och för gymnasieskolan finns en särskild utbildningsplan som bland annat gör det möjligt att dela upp utbildningen på flera tillfällen så att den passar elevernas schema. Gymnasieelever genomgår även en webbaserad förförståelseutbildning som ska hjälpa dem att tänka rätt för att lättare klara behörighetsutbildningen Heta Arbeten®.
– Det är speciellt att utbilda gymnasieungdomar eftersom de flesta aldrig har jobbat och inte känner till alla begrepp. Många vet inte vad en försäkring är eller vad som händer vid en skada. Därför är det viktigt att ta ner det på deras nivå och ge exempel som de kan relatera till – och framför allt att gå väldigt lugnt fram, säger Anders Pargell, VVS-lärare på Järfälla gymnasium och instruktör i Heta Arbeten®.
Anders Pargell har utbildat hetarbetare på såväl gymnasieskolor som yrkesvuxutbildningar i Stockholmsområdet de senaste sex, sju åren. Han började på Järfälla gymnasium i höstas och kommer att utbilda VVS- och elstudenter i heta arbeten under nästa läsår.
– Vi lägger utbildningen i årskurs två för att eleverna ska ha certifikatet när de gör sin praktik. Då vet de redan hur viktigt det är med rätt kunskap och att man måste vara behörig, eftersom heta arbeten är något vi pratar om i många kurser. Men ofta är det på praktiken som allt faller på plats och det är precis så det ska vara med en yrkesutbildning; det är som en låda med verktyg som eleven tar med sig och använder ute i yrkeslivet, säger Anders Pargell.
Nya digitala möjligheter
Det är inte bara behörighetsutbildningen Heta Arbeten® som kontinuerligt utvecklas och anpassas för att möta omvärldens behov, utan detsamma gäller även instruktörsutbildningen. En av de stora förändringarna från och med i år är att nya instruktörer går en heldags grundutbildning, vilken har fått en väldigt positiv respons. Stort fokus har också lagts på att digitalisera materialet. Till exempel finns tillstånds och kontrollistan numera tillgänglig digitalt, och Brandskyddsföreningen utvecklar en digital kunskapsbank för att instruktörer och hetarbetare ska kunna hitta viktig information på ett smidigt sätt.
– Digitaliseringen skapar många möjligheter som vi naturligtvis vill ta vara på för att göra Heta Arbeten® ännu bättre. Vi tittar kontinuerligt på hur utbildningen kan utvecklas, bland annat genom digitala verktyg och processer, säger Nicklas Larsson som är huvudinstruktör och har varit med och tagit fram instruktörsutbildningen.
Under våren har de digitala möjligheterna – liksom Heta Arbetens flexibilitet och agilitet – dessutom fått sättas på prov. När coronaviruset började spridas på allvar i Sverige valde Brandskyddsföreningen att inte ställa in de planerade instruktörsutbildningarna, utan i stället erbjuda deltagarna att genomföra utbildningen på distans. Nicklas Larsson och Fredrik Jansson, även han huvudinstruktör, gjorde på kort tid om utbildningen så att den kunde genomföras som ett webbinarium med egna uppgifter mellan sessionerna. Den 31 mars–1 april höll de den första instruktörsutbildningen på distans med 16 deltagare.
– Det här är ett extraordinärt läge men för oss var det viktigt att våga ställa om snabbt. Vissa instruktörer kanske utbildar på kärnkraftverk eller andra samhällsviktiga verksamheter, och de måste kunna jobba på som vanligt även i sådana här lägen. Vi kommer att följa upp distansutbildningarna genom utvärderingar och kvalitetskontroller, men det jag kan säga redan nu är att vi har fått många positiva kommentarer från deltagarna, säger Nicklas Larsson.
Text: Josefin Svenberg
Publicerades i Brandsäkert nr 3, 2020.
Vill du prenumerera? Läs mer här >
Publicerad: 2020-05-27
