/ Tidningen BrandSäkert / Artiklar / Akut byte av brandfarlig fasad

Akut byte av brandfarlig fasad

Den 28 augusti började Byggnadsfirman Otto Magnusson montera ner fasadskivorna, som täckte en yta av cirka 3 000 kvadratmeter. Fyra veckor senare var huset helt bart. Foto: Byggnadsfirman Otto Magnusson

Efter branden i Grenfell Tower gjorde bostadsbolaget MKB i Malmö en inventering av sina fastigheter. I augusti i år kom slutligen beskedet om fasadskivorna på ett höghus från 2014: hälften av dem var inte brandklassade. Samma dag startade en akutrenovering av huset och extra brandskyddsåtgärder sattes in.

Söndagen den 30 augusti i år rapporterade media att en akut renovering av ett höghus i Malmö hade inletts två dagar tidigare. Detta sedan det upptäckts att omkring hälften av byggnadens fasadskivor var brandfarliga. Förutom att kontakta en entreprenör som påbörjade nedmonteringen av skivorna, vidtog fastighetsägaren brandsäkerhetshöjande åtgärder såsom att installera extra brandvarnare och ha en brandvakt på plats dygnet runt.

– För oss var det självklart att agera direkt. Om brandskyddet inte är fullgott kan det få allvarliga konsekvenser. I värsta fall handlar det om liv och död – och det finns ju inget viktigare, säger Mia Kjell, förvaltare på det kommunala bostadsbolaget MKB som äger fastigheten.

Men varför godkändes fasadskivorna när huset byggdes – och hur upptäcktes det att de inte var brandklassade? Historien som ledde fram till den uppmärksammade akutrenoveringen börjar sju år tidigare.

Akut-byte-av-brandfarlig-fasad-Mia.jpg
         Mia Kjell

Skivor av högtryckslaminat

2013 startade byggnationen av MKB:s fastighet Bohus 5 vid Dalaplan i Malmö. Den 15 våningar höga byggnaden uppfördes på en innergård, som en del i Malmö stads mål att förtäta stadens bebyggelse. Till fasaden valdes högtryckslaminatskivor i en varm, röd färg. Högtryckslaminat, HPL, består av flera skikt papper som beläggs med fenolharts och melamin, två olika sorters plast. Fasadskivorna som valdes till Bohus 5 har enligt den brittiska tillverkarens information goda brandegenskaper – brandklass B-s1, d0 – och har godkänts i brandprovet SP Fire 105, vilket krävs för att de ska få användas på högre byggnader i Sverige.

– Det var inga konstigheter med valet av fasadskivor. Precis som i alla projekt var det en dialog mellan oss, arkitekten och beställaren. Vi hade naturligtvis brandkonsulter med i projektet och skivorna skulle uppfylla kraven som de ställde, säger Björn Niklasson, affärsområdeschef på Midroc som var totalentreprenör på bygget.

Mot slutet av 2014 stod huset klart och hyresgästerna flyttade in. Åren gick – och sedan brann Grenfell Tower. Det var den 14 juni 2017 som det började brinna i en lägenhet i Londonhuset och lågorna spred sig snabbt i den 24 våningar höga byggnaden. Branden krävde 72 människoliv. Senare konstaterades att bland annat byggnadens fasad, som bestod av aluminium och polyetenplast, bidrog till den snabba brandspridningen.

Inventeringen efter Grenfell

Efter branden i Grenfell Tower var det många fastighetsägare, även i Sverige, som gjorde en översyn av sitt bestånd. En av dem var MKB i Malmö. Inventeringen sammanföll ungefär med femårsbesiktningen av Bohus 5 och MKB begärde in alla dokument från byggtiden.

– Vi skickade över allt vi hade till MKB men kände ändå att vi ville gräva lite mer. Av en slump fick vi tag på ett dokument mellan tillverkaren och leverantören, där man kunde uttyda att det eventuellt kunde vara så att vi fått både brandklassade och icke brandklassade fasadskivor, säger Björn Niklasson.

Dokumentet var en leveransbekräftelse som pekade på att två olika typer av fasadskivor hade levererats: den nämnda, brandklassade typen men också samma modell av en icke brandklassad variant. Fasadskivan finns nämligen också som D-s2, d1 vilket innebär betydligt sämre brandegenskaper.

– När huset byggdes fick vi bekräftelse på att fasadskivorna var korrekta, det genomfördes en slutbesiktning och inget tydde på att det var något fel. Nu undrade vi naturligtvis om det var fel i leveransbekräftelsen eller om det faktiskt var fel skivor på huset, berättar Mia Kjell.

Björn Niklasson menar att den felaktiga leveransbekräftelsen inte kunde ha upptäckts tidigare.

– Nej, det var ett dokument som vi bara fick tag på av en slump. Och man kan inte se någon visuell skillnad på de godkända och de icke godkända skivorna, säger Björn Niklasson, och fortsätter:

– Tyvärr fick vi inte tillverkaren med oss i det här läget. De kan ju sin produkt bäst, så vi tänkte att deras experter kunde komma och verifiera vilka fasadskivor huset hade. Men de ville inte alls vara med i utredningen, eftersom vi inte hade köpt skivorna direkt från dem utan från en leverantör här i Sverige.

Akut-byte-av-brandfarlig-fasad-Björn.png
Björn Niklasson

Tydliga resultat av brandprov

När MKB och Midroc inte kom vidare i sina efterforskningar kontaktade de Bengt Dahlgrens brandkonsulter, för att höra om de kunde ta reda på om fasadskivorna var brandklassade eller inte.

– Jag blev inkopplad i våras och min första tanke var att det borde gå att genomföra ett brandprov i liten, hanterbar skala, berättar Erik Almgren, avdelningschef på Bengt Dahlgren brand och risk.

Lunds tekniska högskola, LTH, hjälpte till med brandprovet som gjordes i deras konkalorimeter, en småskalig brandprovningsutrustning för att bestämma brandegenskaper för produkter och material. Man beställde några fasadskivor från tillverkaren, både av den brandklassade och den icke brandklassade sorten, och sågade ut mindre provbitar.

– Under brandproven mättes bland annat effektutvecklingen och det var väldigt tydliga skillnader i mätresultaten. Dessutom såg brandresterna helt olika ut beroende på om provbiten var från en godkänd eller en icke godkänd skiva. Slutsatsen blev att vi genom brandprov skulle kunna fastställa om en okänd provbit var brandklassad eller inte, säger Erik Almgren.

Baserat på dokumentet som Midroc hade överlämnat var MKB:s farhåga att omkring 50 procent av fasadskivorna inte var brandklassade. Efter en statistisk beräkning beslutade Erik Almgren att montera ner tio slumpmässigt utvalda skivor från Bohus 5 för att brandprova dem den 26 augusti. Resultatet var tydligt: fasadskivorna på Bohus 5 var en blandning av den brandklassade och den icke brandklassade typen.

Extra brandskyddsåtgärder

Medan brandproven genomfördes började MKB:s förvaltare Mia Kjell titta på hur de bäst kunde lösa situationen för de boende, om det visade sig att fasadskivorna inte var brandklassade. På morgonen fredagen den 28 augusti fick hon veta vad brandproverna hade visat. Då hade Erik Almgren och hans kollegor också genomfört en akut statusbesiktning av Bohus 5 och tagit fram förslag på hur brandsäkerheten i byggnaden kunde höjas tillfälligt under ett fasadbyte.

– MKB kraftsamlade oerhört snabbt, på bara en dag satte de in nödvändiga resurser och kompetens för att göra verklighet av våra rekommendationer. Det var imponerande, säger Erik Almgren.

MKB utrustade varje våning med en extra brandsläckare och alla lägenheter fick en extra brandvarnare, huset fick en brandvakt dygnet runt och man genomförde en extra kontroll av bland annat ventilation. De boende informerades om situationen och uppmanades att vara särskilt försiktiga med levande ljus och matlagning, och inte låta fönster stå öppna obevakade.

– Vi kontaktade räddningstjänsten och frågade om åtgärderna var tillräckliga, vilket de tyckte. De hade inte något att tillägga och det kändes naturligtvis tryggt, säger Mia Kjell. Redan samma dag började också byggfirman montera ner fasadskivorna, som täckte en yta av cirka 3 000 kvadratmeter.

– Vi var på plats med ett par timmars varsel eftersom MKB och Midroc var mycket angelägna om att vi plockade ner skivorna snabbt. Sedan jobbade vi i princip dygnet runt i drygt fyra veckor, säger Torbjörn Mårtensson, servicechef på Byggnadsfirman Otto Magnusson.

Akut-byte-av-brandfarlig-fasad-2.jpg
Till våren beräknas Bohus 5 se ut som vanligt igen – men då med enbart brandklassade fasadskivor. Foto: Gustaf Johansson

Stort mörkertal

Efter höghusbranden i London genomförde konsultföretaget Briab en anonym enkätundersökning bland räddningstjänst, brandkonsulter och andra professionella aktörer som visade att det finns byggnader med Grenfell- liknande fasadkonstruktioner i Sverige.

– Vi vet att problemet med brandfarliga fasader finns och händelsen med MKB:s hus bekräftar det. Vad hade hänt om det inte hade upptäckts? Det är svårt att veta exakt hur många byggnader i Sverige det kan röra sig om och mörkertalet är sannolikt stort, säger Michael Strömgren, Public affairs manager och brandskyddsspecialist på Briab.

Han var också involverad i ett Brandforsk-finansierat projekt där man jämförde regel- och kontrollsystemen i England och Sverige. Rapporten publicerades förra hösten.

– Flera av bristerna i Englands system återfinns här, bland annat i form av otydlig ansvarsfördelning, otillräcklig kommunikation mellan aktörer och brist på spårbarhet. Det saknas en systematisk kvalitets- och lärandeprocess i branschen och det kan leda till att fel att upprepas och får allvarliga konsekvenser, säger Michael Strömgren.

Tror på mänskliga faktorn

Oavsett hur många byggnader i Sverige som har brandfarliga fasader, är Bohus 5 inte längre en av dem. I november levererades de nya, brandklassade fasadskivorna och Byggnadsfirman Otto Magnusson började montera dem, ett arbete som beräknas ta cirka fyra månader. Som byggherre respektive totalentreprenör åtgärdar MKB och Midroc felaktigheterna tillsammans, berättar Björn Niklasson på Midroc.

– Vi kommer att ställa ekonomiska krav på leverantören och jag antar att de i sin tur ställer krav på tillverkaren. Jag tror att den mänskliga faktorn ligger bakom, att någon har tryckt på fel knapp när ordern matades in hos tillverkaren. Ett problem är naturligtvis att de har två produkter med olika brandegenskaper som ser exakt likadana ut, säger han, och tillägger:

– Det här ska inte kunna ske, man ska få rätt leverans. Men det känns bra att felet upptäcktes och kunde rättas till innan något allvarligt hände.

BrandSäkert har sökt tillverkaren av fasadskivorna utan resultat.

Akut-byte-av-brandfarlig-fasad-Erik.png
      Erik Almgren
Akut-byte-av-brandfarlig-fasad-Torbjörn.png
Torbjörn Mårtensson
Akut-byte-av-brandfarlig-fasad-Michael.png
  Michael Strömgren

Text: Josefine Svenberg
Publicerades i Brandsäkert nr 5, 2020
Vill du prenumerera? Läs mer här >


Publicerad: 2020-12-07