/ Press / Pressmeddelande / Snabbt ökande användning av vätgas kräver tydliga regelverk för säkerhet och brandskydd snarast

Snabbt ökande användning av vätgas kräver tydliga regelverk för säkerhet och brandskydd snarast

Vätgas har hittills mest använts inom industrin. Men nu ökar förhoppningarna på vätgas och intresset ökar lavinartat även från villaägare, mindre företag, kommuner och transportsektorn. Ansvarig minister och berörda myndigheter bör snarast se till att vi har tillräckliga regelverk för säkerhet och brandskydd som är i takt med utvecklingen mot en fossilfri tillvaro.

Det finns stora förhoppningar på att vätgas ska hjälpa oss att ställa om till en fossilfri tillvaro. Vätgas kan vara en mycket miljövänlig energibärare och intresset är stort. Vätgas är en brandfarlig gas och har hittills mest använts inom storskalig industri där det finns stor erfarenhet och incitament att ta ned tekniska och brandmässiga risker till så låg nivå som möjligt. Men nu sprids användningen av vätgas brett i samhället. Till exempel för att lagra energi från solceller och vindkraft för att värma upp bostäder och fastigheter, till transporter och personbilar. Många kommuner vill börja använda vätgas för att på sikt kunna fullgöra sina kommunala plikter fossilfritt. Men vägledning om hur vätgasanläggningar ska utformas och samordnade säkerhetsregler släpar efter.

– Vi är mycket positiva till den nya strategin för vätgas som nu håller på att tas fram, men vi behöver också få tydliga, nationella regelverk för säkerhet och brandskydd – i takt med utvecklingen – på plats nu, innan det händer en olycka, säger Mats Björs, generalsekreterare på Brandskyddsföreningen.

– Ansvarig minister tillsammans med berörda myndigheter måste ta sitt ansvar så att vi får en säker omställning till fossilfri energi. Vi på Brandskyddsföreningen är redo att bidra med både kunskap och resurser, säger Mats Björs, i ett seminarium från den digitala Almedalsveckan.*

– Vätgas är en fantastisk energibärare, men liksom för alla andra bränslen finns risker som behöver hanteras. För att forskningsresultat och ny teknik ska kunna implementeras på ett säkert sätt är det av yttersta vikt att regelverken och standarder utvecklas samtidigt och dessutom på rätt nivå, så att inte den svenska branschens innovationskraft missgynnas, säger Anna Alexandersson, enhetschef energiomvandling, på statliga forskningsorganisationen RISE.

– Den fossilfria teknikens spridning i samhället måste tas på allvar och finansieringen för att ta fram nya regelverk behöver prioriteras. Många länder har kommit längre än Sverige och vi bör använda oss av deras kunskap och erfarenheter, säger Anna Alexandersson.

Susanné Wallner, näringslivschef på ElectriVillage, Mariestads kommun, och en av pionjärerna inom användning av vätgas med bland annat världens första fossilfria tankstation för vätgas, håller med:

– Vi vill bidra till den fossilfria energiomställningen men för det krävs att spelreglerna blir tydliga vad gäller säkerhet, ansvar och kostnader, säger Susanné Wallner.

Kent Tillberg, förvaltningschef på Sjöbohem i Skåne, har också redan en vätgasanläggning i drift och instämmer:
– Avsaknaden av standards är ett problem och kan dessutom göra att säkerhetsribban av rädsla sätts för högt och bidrar till onödigt höga kostnader och en ineffektiv omställning, säger Kent Tillberg.

Johan Lindström, Brandingenjör på Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund menar att vätgas som energilagring redan är verklighet och berörda myndigheter måste inse att det krävs ett helhetsgrepp i säkerhetsfrågorna.

– Det finns stora risker med att hantera vätgas i publik miljö men självklart är det lösbart. De anläggningar som byggs idag blir referenser till kommande projekt, och får därför inte kompromissa med säkerheten! Flertalet riskanalyser genomförs felaktigt på grund av kunskapsbrist, säger Johan Lindström och uppmanar alla som funderar på en framtida vätgasanläggning att höra av sig.

– Skyddsnivån mellan liknande anläggningar runt om i landet skiljer mycket beroende på vilken konsult som varit involverad. Regelverket måste bli tydligare både för säkerheten och för förutsägbarheten för byggherrarna. En viktig aspekt att ta hänsyn till är att vätgasen läcker lättare än andra gaser och att den är mer reaktiv, säger Marcus Runefors, PhD och universitetsadjunkt, Lunds Tekniska Högskola.

Reglerna som finns idag från MSB handlar primärt om hur man förvarar brandfarliga varor och gaser i lösa behållare och säkerhetsavstånd för t.ex. gasolcisterner, men det finns ingen vägledning för hur en säker vätgasanläggning ska utformas.

För mer information kontakta gärna:

Mats Björs, Generalsekreterare, epost: mats.bjors@brandskyddsforeningen.se eller tel: 070-887 43 57.
Nadine Jones Pioud, Pressansvarig, epost: nadine.jonespioud@brandskyddsforeningen.se eller tel: 070-542 77 18.

*Seminariet som refereras till i texten heter ”Säker omställning av energisystemen – möjligheter och risker med vätgas” och kan ses i efterhand här.

I seminariet den 5 juli i digitala Almedalen kl 10:00 deltog:

Anna Alexandersson, Enhetschef Energiomvandling, RISE, anna.alexandersson@ri.se

Marcus Runefors, PhD, Universitetsadjunkt, Lunds Tekniska Högskola, marcus.runefors@brand.lth.se

Johan Lindström, brandingenjör, Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund, johan.lindstrom@avrf.se eller tel: 073-426 95 81

Susanné Wallner, näringslivschef, ElectriVillage, Mariestads kommun, susanne.wallner@mariestad.se

Kent Tillberg, förvaltningschef, Sjöbohem, kent.tillberg@sjobo.se

Mats Björs, generalsekreterare, Brandskyddsföreningen, mats.bjors@brandskyddsforeningen.se, eller tel: 070-887 43 57


Publicerad: 2021-07-05