/ Press / Pressmeddelande / Kommentar på Kalla faktas program – sveket mot de äldre och brandsäkerheten

Kommentar på Kalla faktas program – sveket mot de äldre och brandsäkerheten

Foto: Shutterstock

Att bo kvar och vårdas i hemmet när man blir äldre eller om man skulle bli sjuk, kan kännas både bekvämt och tryggt och är positivt ur många aspekter. Men tryggheten kan bli falsk om man har begränsad förmåga att utrymma sin bostad vid en brand. Dödsbränderna sker främst i bostäder - och ensamboende, sjuka och äldre är överrepresenterade i statistiken.

Tisdagen den 15 december togs frågan om brandsäkerhet bland våra äldre upp i programmet Kalla Fakta i TV4. Brandskyddsföreningen har länge påtalat allvaret i denna fråga och tycker att det är bra att ämnet tas upp av media.   

De två senaste åren har vi haft en nedåtgående trend för dödsbränder men den trenden är nu bruten. Den 12 december 2020 hade 94 personer omkommit i bränder (enligt preliminära siffror från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) jämfört med 81 under hela 2019. Genom ett flerårigt forskningsprojekt med bland annat Insamlingsstiftelsen Brandforsk och MSB vet vi att hälften av alla som dör i bostadsbränder är över 60 år och personer över 80 år är kraftigt överrepresenterade i statistiken.

Måste informera om riskerna

Samhällsplaneringen har gjort det möjligt för allt fler äldre och sjuka att bo kvar hemma och många erbjuds hemsjukvård högt upp i åldrarna. Men samtidigt måste samhället tydligt medvetandegöra säkerhets- och brandrisken för de personer som vill, eller har valet att vårdas hemma, men inte själva har förmåga att agera eller sätta sig i säkerhet vid en brand, anser Brandskyddsföreningen.

– Idag finns ingen informationsplikt om denna risk för dödsbränder. Vårdgivare, biståndshandläggare med flera bör i större utsträckning planera för personsäkerhet och upplysa om valmöjligheter och rimliga behovsanpassade brandskyddsåtgärder. Något annat är inte försvarbart och utsätter enskilda personer för risker som de sannolikt inte är medvetna om, säger Lena Lind, vd på Brandskyddsföreningen. 

– Vi har dessutom en demografisk utveckling med en dramatiskt ökande andel äldre i samhället under kommande decennier. Gruppen 80+ bedöms öka med 50 procent kommande tio år och många av dessa kommer att bo kvar länge i sina hem, tillägger hon.

Vi står därför inför en stor brandsäkerhetsmässig utmaning, när fler sjuka personer och äldre ska vårdas i sina hem istället för på sjukhus eller andra vårdinrättningar där det finns larmsystem, sprinkler och personal som kan hjälpa till med evakuering. Ensamboende utgör dessutom en av de starkaste riskfaktorerna för att omkomma i brand och i Sverige ligger andelen singelhushåll i topp jämför med övriga världen – 40 procent, eller ca 1,8 miljoner, hushåll i Sverige består av en person. Samtidigt har MSB sedan 2010 en nollvision om att ingen ska behöva omkomma i sin bostad till följd av brand – vilket går stick i stäv med den utveckling vi ser i nuläget.

Trygghetslarm Brand 2019.jpg

Den avlidnes trygghetslarm ligger kvar i resterna efter branden. I en mellansvensk stad 2019.

Ovan är ett anonymiserat exempel från en dödsbrand. Den avlidna var en äldre person med en fysisk funktionsnedsättning och begränsad förmåga att sätta sig själv i säkerhet. Personen bodde ensam i en lägenhet i ett flerbostadshus med hemtjänstbesök flera gånger per dag.  Det är oklart om brandvarnaren fungerade. Personen hade trygghetslarm, men har inte larmat troligen av oförmåga, och under tiden utvecklades giftig brandgas. När räddningstjänsten kom var det för sent.

För mer information eller frågor, kontakta gärna:

Lars Brodin, brandingenjör och expert, Brandskyddsföreningen, tel: 08-588 474 16 eller mail: lars.brodin@brandskyddsforeningen.se
Nadine Jones Pioud, pressansvarig, Brandskyddsföreningen, tel: 070-542 77 18 eller mail: nadine.jonespioud@brandskyddsforeningen.se 

För att ta del av forskningsrapporterna från Brandforsk/MSB, se www.brandforsk.se


Publicerad: 2020-12-14

Se även