Som ett komplement till skogsbrandsbevakande flygplan har satelliter fått en viktig roll i bekämpandet av skogsbränder, framför allt i glesbygd. I år kan satelliterna avisera SOS Alarm direkt när satelliten upptäcker och positionerar en brand, därefter kan räddningstjänsten rycka in i ett tidigt skede. I framtiden kan även högkapacitetsdrönare komma att bli ett tredje hjälpmedel under skogsbrandssäsongen.
Under sommarmånaderna används skogsbrandsbevakande flygplan dels för att upptäcka bränder i skog och mark, även för att guida räddningstjänstpersonal på marken. Målet är att bränder ska släckas i tid vilket inte bara räddar egendomar utan också minskar kostnaden för stora räddningsinsatser.
Flygen för skogsbrandsbevakning upptäckte 105 bränder i skog och mark under 2022. Totalt arbetade dessa flygplan 3441 timmar i luften. Det kan jämföras med 2021, då upptäckte flygplanen 74 bränder och sammanlagd flygtid var då 3450 timmar, enligt siffror från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
Utvecklingen av satellitbevakning
Under 2021 tillades en satellitdetektion i tjänsten ”Brandrisk skog och mark”. Under 2020 till 2021 pågick nämligen ett samarbete mellan MSB, SMHI och flera kommunala räddningstjänster för att testa användning av satelliter för att detektera skogsbränder. Tanken var att detta, precis som med skogsbrandbevakande flygplan skulle underlätta för upptäckten av bränder i glesbygd. Bevakningen sker då med hjälp av två olika satelliter som passerar Sverige vid olika tidpunkter varje dag.
Satelliterna lyckades detektera 108 okontrollerade bränder, varav 39 av dessa i skog och mark under 2022. Nyheten för i år är att satelliterna direkt kan larma räddningstjänsten via SOS Alarm när tekniken påträffar och lokaliserar en brand.
– Bränder i terräng slår mot flera mål i Agenda 2030 och vi vet att en nyckelfaktor för framgång mot dem är tidig upptäckt som kan initiera en snabb och effektiv förstainsats. Det är en kedja där flera länkar kan stärkas genom utnyttjandet av satelliter och drönare, säger Mattias Delin, forskningsdirektör för insamlingsstiftelsen Brandforsk.
Forskning kring högkapacitetsdrönare
Lokalt, bland annat av Räddningstjänsten Jönköping, används drönare för att se skogsbränders omfattning och avgöra hur de bäst bekämpas. I en rapport har forskningsinstitutet Skogforsk tittat på möjligheterna med högkapacitetsdrönare, det vill säga drönare som kan lyfta upp till 200 kilo. Rapportförfattarna konstaterar att högkapacitetsdrönare inte är användbara för direkt släckning av vare sig brandfronter eller glödbränder.
– Däremot skulle de kunna användas vid förbevattning och släckning av en brand som upptäcks i ett mycket tidigt skede. Men transport av vatten till tankar i terrängen är det användningsområde som är mest troligt. Tankarna kopplas i så fall in i ett trycksatt slangsystem som används av markpersonal för att bekämpa glödhärdar, säger Kari Hyll, forskare på Skogforsk och en av rapportförfattarna.
I rapporten konstateras också att det bland annat behövs mer kunskap om drönarnas kapacitet. Om högkapacitetsdrönare i skogsbrandsbekämpning ska införas behöver man dessutom ta fram ett utförligt, validerat informationsmaterial om konceptet som riktar sig till räddningstjänsten.
– Drönarpiloter, som enligt nuvarande lagstiftning är skyldiga att vara närvarande på plats, skulle också behöva en grundläggande förståelse för brandbeteende och kännedom om taktik, metoder och teknik för skogsbrandsläckning. Vi anser också att regelverket kring drönarflygning generellt behöver utvecklas för att drönarnas fulla potential ska kunna utnyttjas, säger Kari Hyll.
Publicerad: 2023-05-30
