Efter sommarens katastrof i London då ett 80-tal människor brändes till döds inne i ett höghus efterlyser Brandskyddsföreningen bättre kontroller av byggnadsmaterial ur brandskyddssynpunkt. Både isolering och fasadmaterial har framhållits som orsaker till det våldsamma brandförloppet och utgången.
Det var under natten till den 14 juni som en brand utbröt explosionsartat i 24-våningshuset Grenfell Tower i London-stadsdelen North Kensington. Branden startade i ett kylskåp på fjärde våningen för att därefter sprida sig snabbt uppför fasaden. Släckningsarbetet pågick fram till förmiddagen den 15 juni. I dagarna som följde skulle det framgå att ett 80-tal personer omkom i branden.
Det 50 år gamla huset hade nyligen genomgått en större renovering som en del i en större renoveringssatsning i området.
Branden blev startpunkten för en intensiv debatt om brandsäkerhet. Redan före katastrofen hade en aktivistgrupp påpekat den bristande brandsäkerheten i Grenfell Tower. Bland annat skulle flera nödutgångar ha varit blockerade med skräp och elinstallationerna varit bristfälliga. Men att branden spreds så explosionsartat hade att göra med fasadmaterialet – aluminiumpanel med kärna av polyeten. Särskilt stor uppmärksamhet har dock husets isolering fått. Dagarna efter katastrofbranden rapporterade ett stort antal svenska medier om riskerna med att använda cellplast som isolering.
Anders Johansson är brandingenjör på Boverket. Han hänvisar till de brandtester som brittiska myndigheter genomfört under sommaren där det framgår att fasadmaterialet som användes i Grenfell Tower inte hade klarat en brand oavsett vilken typ av isolering som användes och att det därför inte enbart går att skylla cellplastisoleringen för den extrema brandutvecklingen.
– Det har visats att den aluminiumpanel med kärna av polyeten som användes inte följde regelverket, säger Anders Johansson.
Som det ser ut i dag regleras kraven för brandskydd på nationell nivå. De brandprovningsmetoder som används för fasader skiljer sig dock inte mycket åt mellan Storbritannien och Sverige. I BBR regleras funktionskraven för brandskydd av fasader.
– I flervåningsbyggnader ska fasader utföras med obrännbart material eller provas med storskaligt brandprov, säger Anders Johansson och menar att det därför inte är sannolikt att den fasad som satt på Grenfell Tower skulle uppfylla svenska krav. Enklare byggnader – en- och tvåvåningshus – regleras efter ett annat system där brännbara material, exempelvis trä, tillåts.
– Om det brinner på första våningen kommer lågorna att slicka den andra våningen. Därför är det logiskt att kraven ser annorlunda ut för enklare byggnader, säger Anders Johansson.
Ville Bexander, brandingenjör hos Brandskyddsföreningen, efterlyser en utökad kontroll för att minska riskerna för brand.
– I nästan varje möte vi har med Boverket diskuterar vi hur vi ska säkerställa att brandskyddsdelen i BBR efterlevs, säger han.
Under själva byggprocessen är det byggherrens egenkontroll som ska säkerställa att brandskyddet följer regelverket.
– Här har byggherren tillgång till all expertis på företaget, så egenkontrollen är inte dålig. De som vill bygga bra har utökade kontroller, säger Ville Bexander.
Brandskyddet skiljer sig dock från andra kontrollpunkter, vilket ställer ökade krav.
– Är det ett större fel på exempelvis vatten eller elinstallationer så upptäcker hyresgästerna det samma dag som de flyttar in. Brister i brandskyddet märks inte förrän det är skarpt läge, förklarar Ville Bexander.
På vissa områden krävs en oberoende teknisk tredjepartskontroll, som för sprinklersystem och brandlarm.
– Just där fungerar kontrollen väldigt bra. Varför inte tillämpa samma modell på andra brandskyddsområden?
Efter branden i Grenfell Tower i juni poängterade Brandskyddsföreningen i ett pressmeddelande den snabba materialutvecklingen ställer allt större krav på alla inblandade i byggprocessen.
I debatten som följt efter branden har mycket handlat om riskerna med brännbara material i byggproduktionen. Särskilt cellplastisolering har hamnat i blickfånget.
– Man vet fortfarande inte riktigt om det var isoleringen eller panelen som låg bakom det kraftiga brandförloppet. Det senaste vi hört är att det skulle vara panelerna, säger Ville Bexander. Bättre tester skulle vara ett sätt att vara bättre rustad mot bränder.
– Vårt testinstitut i Sverige, RISE, säger att det går att utveckla brandtesterna. När en brännbar isolering är helt inkapslad ska den inte vara brandfarlig, men genom att simulera fasadskador när man eldar testriggen så blir provningen mer robust, säger Ville Bexander och fortsätter:
– Även om byggnaden håller i simuleringen är det ingen garanti att det färdiga bygget blir tillräckligt motståndskraftigt. Bygger man en testrigg i flera dagar och den klarar kraven precis – vad händer då om det blir ett litet fel ute på bygget? Det kan bli en liten glipa och då fallerar allt.
Medan vissa vill förbjuda brännbara material helt tror inte Ville Bexander att det är den bästa lösningen.
– Det skulle innebära att vi får en förbudslista som bara blir längre och längre. Det blir ohållbart. Dessutom slår man undan benen för träindustrin – kanske helt i onödan. Då är det bättre att ha en hård och bra testmetod.
Källa: Byggindustrin
