/ Nyheter / Branschens önskemål formar nya normen för eltermograförer – detta är förändringarna

Branschens önskemål formar nya normen för eltermograförer – detta är förändringarna

Eltermografering av elanläggning samt porträttfoto på Brandskyddsföreningens elexpert Joakim Jonsson
Eltermografering gör det möjligt att upptäcka riskerna i tid. Joakim Jonsson är elexpert och ansvarig normutgivare för den nya normen SBF 1031:4. Foto: Shutterstock / Brandskyddsföreningen

När elektriska komponenter blir för varma är det ofta ett tidigt tecken på fel som kan leda till driftstopp eller brand. Eltermografering gör det möjligt att upptäcka riskerna i tid och normen SBF 1031 Norm Termograför elanläggning säkerställer att arbetet utförs korrekt och med rätt kompetens. Den 1 januari lanseras normens fjärde utgåva med tydligare krav och moderniserad certifiering. Vi har pratat med Joakim Jonsson, elexpert hos Brandskyddsföreningen och ansvarig normutgivare, om nyheterna och varför de spelar en viktig roll för både branschen och samhällets brandsäkerhet.

Eltermografering är ett av de mest effektiva sätten att identifiera fel i en elanläggning innan de orsakar skador. Genom att mäta temperaturskillnader i elektriska installationer kan en termograför hitta brister som inte syns vid en vanlig okulär kontroll. Normen SBF 1031 finns för att kvalitetssäkra hur arbetet ska utföras och ställer krav på utbildning, erfarenhet och metodik för att säkerställa en fackmässig och tillförlitlig termografering.

Uppdaterad norm för färre bränder  

Den 1 januari lanseras den nya versionen av normen med tydligare krav, förenklad klassindelning och en moderniserad certifieringsprocess. Syftet är att höja kvaliteten, öka tydligheten och ge både termograförer och verksamheter bättre förutsättningar att förebygga elfel och bränder. 

Joakim Jonsson, expert inom el och ansvarig normutgivare, berättar om vad som är nytt, varför revideringen varit viktig och hur eltermografering får en allt större betydelse i takt med att elektrifieringen ökar. 

Vad är det viktigaste värdet normen ger? 

– Att man hittar elfel i tid, innan de hinner utvecklas och orsaka skada. Felet försvinner aldrig av sig själv, utan leder förr eller senare till driftstopp eller i värsta fall ljusbåge, brand eller explosion. Med termografi kan man upptäcka brister som inte går att se med blotta ögat. Normen säkerställer att den som utför arbetet verkligen förstår utrustningen, materialen och hur de elektriska komponenterna fungerar. 

Vilka är riskerna om du inte har rätt kunskap, utbildning och inte certifierar dig emot SBF 1031 Norm Termograför elanläggning?

– Har du inte rätt förkunskaper i form av utbildning och erfarenhet är risken främst att du missar fel eller gör felbedömningar. Det kan leda till bränder – men också till onödiga kostnader om man tror att något är fel som egentligen inte är det. 

Vilka är de största nyheterna i den reviderade normen? 

– De flesta förändringar som är gjorda i den senaste utgåvan kommer från branschens önskemål. Klassindelningen har förenklats från tre till två klasser, vilket gör det tydligare för användarna. Certifieringsorganen får nu även möjlighet att genomföra digitala prov och digitala möten, vilket gör processen mer flexibel. Dessutom har ”erfarenhetsträff” bytts ut mot ”vidareutbildning” och tiden har kortats från 8 till 4 timmar. Normen har också fått en generell språklig och redaktionell översyn för att anpassas till övriga SBF-normer och regelverk. 

Varför behövde normen uppdateras just nu? 

– För att göra den mer attraktiv och mer anpassad till målgruppen. Om fler certifierar sig leder det till färre elrelaterade bränder i samhället. 

Var det något i revideringen som var särskilt viktigt enligt dig? 

– Möjligheten till digitala prov och digitala kontroller som Avsnitt 7: Kontroll under certifikatets giltighetstid har reviderats till. Det gör certifieringen mer tillgänglig och effektiv. 

Vilka krav måste uppfyllas för certifiering inom eltermografi? 

– Det krävs både teoretiska och praktiska förkunskaper, termografiutbildning och utbildning i elsäkerhetsföreskrifter. Det finns två klasser: Klass 1 för lågspänning och Klass 2 för högspänning. Man måste också ha utbildning i relevanta standarder och ett utbildningsbevis som inte är äldre än fem år. 

Hur fungerar själva certifieringen? 

– Först säkerställs det att man uppfyller alla krav enligt normen. Därefter genomförs ett skriftligt prov hos certifieringsorganet. Certifiering mot Brandskyddsföreningens normer är en så kallad tredjepartscertifiering, vilket innebär att en oberoende part granskar kompetensen. Det ger trovärdighet och fungerar som ett tydligt bevis på yrkesskicklighet. Personcertifiering är ett intyg på unik kompetens. Det visar på att du har den kunskap och de förmågor som krävs för att möta de höga krav som ställs på dig i din yrkesroll. Det ger dig ett erkännande som expert, ett ökat förtroende och fler karriärmöjligheter. 

Vad brukar deltagarna på utbildningarna i eltermografering uppskatta mest? 

– De blir ofta förvånade över hur enkelt det är att upptäcka fel som inte kan upptäckas okulärt genom syn och lukt. De jämför ofta termografin med att ”röntga” sin elanläggning, man ser sådant som annars skulle vara osynligt tills det är för sent tack vare den avancerade utrustningen. 

Ser du några trender inom branschen som gör eltermografering extra aktuellt? 

– Den ökade elektrifieringen. Solceller, batterilager, laddutrustning och elfordon gör att behovet av eltermografering ökar. Det är möjligt att framtida versioner av normen behöver anpassas ytterligare, beroende på hur tekniken utvecklas. 

Vad önskar du att fler förstod om eltermografering? 

– Att det är skillnad på en snabb okulär kontroll och en termografisk analys. Det är som att jämföra ett läkarbesök med en röntgen – röntgen visar det man inte kan se med blotta ögat.

Beställ SBF 1031:4 Norm Termograför elanläggning


Publicerad: 2025-12-19

×