De som svävar i livsfara när det börjar brinna är först och främst de äldre. Bostaden kan bli en dödsfälla om du inte kan gå eller höra. Larmburr under kudden och självstartande brandsläckare är några av lösningarna.
– De här personerna som inte själva har förmågan att agera och reagera, dem måste vi hjälpa mer så att de får ett likvärdigt skydd, som alla vi andra, säger brandingenjör Cecilia Uneram vid Brandskyddsföreningen.
Svenskar överlag har blivit allt bättre på att skydda sig mot bränder. Att dödsbrändernas antal ändå är i stort sett detsamma som på 1960-talet, cirka 100 per år, beror på två saker: Vi har blivit fler och vi har blivit äldre – och de riktigt gamla bor i allt större utsträckning kvar hemma. Då räcker det inte med brandvarnare, brandsläckare och brandfilt. Den rörelsehindrade kan inte ta sig ur sängen hur mycket än brandvarnaren tjuter och den som har en hörselnedsättning kan inte höra den alls.
Statistiken talar sitt tydliga språk: Risken att dö i brand börjar stiga vid 50 och från 85 stiger den drastiskt. Allra farligast är det för de äldre som röker.
Helst borde äldre rökare gå över till e-cigaretter, anser Cecilia Uneram. Men det alla borde kunna göra är att byta ut bomull till syntet, både i kläder och sängkläder.
– Om rökaren tappar en cigarett och har syntetskjorta på sig blir det ett brännmärke, men det börjar inte brinna i kläderna. Samma sak är det med lakan, täcken och kuddar av syntet, de är mer motståndskraftiga mot brand, säger hon.
Personer med svår funktionsnedsättning rekommenderar hon att sätta på sig skyddsförkläde när de ska röka.
Att spisen hemma hos äldre förses med så kallad spisvakt borde vara en självklarhet, anser hon. De levande ljusen kan bytas ut mot batteridrivna och den som har trygghetslarm borde ha brandvarnaren kopplad till larmcentralen. För dem som hör dåligt finns speciella brandvarnare som läggs under kudden och börjar burra vid brand. Och de som har svårt att ta sig ut på egna ben kan få en mobil brandsläckare i hemmet, som är känslig för rökutveckling och automatiskt börjar spruta vattendimma i ett tidigt skede om det skulle börja brinna.
Under en serie temadagar runt om i Sverige samlas nu olika aktörer för att ta tag i frågan.
– Räddningstjänsten och kommunerna måste hjälpas åt att identifiera dem som har ett extra stöd och sätta in åtgärderna där, säger Per Björkman, verksamhetsledare för Brandskyddsföreningen Skåne.
Källa: Helsingborgs Dagblad
