SVT:s Faktakollens granskning av Brandskyddsföreningens påståenden om bränder i skolor och förskolor
Enligt MSB:s insatsstatistik har antalet anlagda skolbränder ökat de senaste två åren, men ökningen sammanfaller med en förändring av räddningstjänsternas inrapporteringssystem. Går det att slå fast att antalet anlagda bränder har ökat?
Svar: Brandskyddsföreningen håller med om att den justerade formuleringen kan ha haft en marginell påverkan på statistiken, men bedömer det osannolikt att den förklarar en 47-procentig ökning i antalet anlagda skolbränder.
Hur tillförlitlig är statistiken?
Svar: 2016 påbörjade MSB en förändring av sitt rapporteringssystem, och under övergången har räddningstjänsterna använt två parallella system. När MSB släppte statistiken under sommaren 2018 efterfrågade man försiktighet då dessa händelserapporter delvis har annorlunda svarsalternativ jämfört med tidigare insatsrapporter:
Båda rapporteringssystemen använder samma kategori för bränder i skolor, men medan den tidigare insatsrapporten använde svarsalternativet ”anlagd med uppsåt” ska man i den nya händelserapporten svara på om branden uppstått till följd av mänsklig handling samt om den varit avsiktlig.
Ökningen av antalet anlagda bränder i skolor syntes i MSB:s statistik redan före förändringen i rapporteringssystemet, och den identifierade brist som MSB lyfter fram – att några räddningstjänster inte har skickat in alla sina rapporter – bör om något ha en negativ inverkan på antalet anlagda bränder i statistiken.
Oavsett förändrat inrapporteringssystem är antalet avsiktliga bränder högt när det gäller bränder i skolor. Den största skillnaden är att brandorsakerna som barns lek med eld, fyrverkerier och annat har minskat medan avsiktlig brand istället har ökat. Det allvarligaste problemet, är att hela 65% av bränder i skolor är orsakad av avsiktligt anlagda bränder.
I en TT-intervju i augusti sa Brandskyddsföreningens generalsekreterare Anders Bergqvist att ”Enligt de uppgifter vi har fått har Sverige den största andelen anlagda skolbränder i världen”. Vad baseras det uttalandet på?
Svar: Statistik från MSB visar att under 2010–2016 har andelen anlagda bränder i Sverige legat mellan 49 och 60 procent, och 2017 rapporterades 429 av 667 bränder som anlagda vilket motsvarar en andel på 64 procent. Som en jämförelse var exempelvis 36 procent av skolbränderna i USA anlagda år 2015, och 21 procent av skolbränderna i Storbritannien var anlagda år 2017.
Men det saknas särredovisad statistik för anlagda bränder i skolor i många länder och det går inte att med säkerhet konstatera att Sverige har den största andelen.
Uttalandet baserades också på att Sven-Åke Lindgren, professor vid Göteborgs universitet inom bland annat kriminologiska frågor, kriminalpolitik och brottsprevention, sagt att ”Sverige verkar ligga i topp i världen” när det gäller anlagda skolbränder i en artikel i Forskning och Framsteg år 2012. Lindgren bedriver forskningsprojekt om barn och ungdomar som anlägger bränder. Sven-Åke Lindgren menar också att det är svårt att få fram statistik om anlagda skolbränder i många länder i världen.
Brandskyddsföreningen menar att de årliga samhällskostnaderna för bränder i skolor är uppåt en miljard kronor. SVT:s Faktakollen kallar det en kraftig överdrift och skriver att ingenting talar för att uppgiften stämmer. Vad bygger siffran på?
Svar: Kostnaden för en skolbrand varierar kraftigt. En antänd papperskorg som upptäcks i tid behöver inte innebära någon kostnad alls, medan en större skolbrand likt den som ägde rum i Gottsundaskolan i oktober innebär mycket stora kostnader. SVT uppger att kostnaden enbart för branden i Gottsundaskolan uppgår till 100 miljoner.
Följden blir att de årliga kostnaderna för skolbränder i Sverige varierar kraftigt. Den sammanlagda kostnaden är dessutom svår att beräkna. År 2009, då bränder i skolor och förskolor krävde 695 räddningsinsatser i Sverige, uppskattades kostnaderna tillsammans för enbart de sex största egendomsskadorna till över 500 mkr, bara i de kostnader försäkringsbolagen hade. Tillsammans med övriga kostnader blev det uppskattade totalbeloppet betydligt högre. Hittills har inget annat år visat lika höga kostnader som 2009.
Dessa kostnader uppstår vid bränder i skolor:
- Försäkringsbolagens kostnader för bränder där räddningstjänsten rycker ut.
- Kostnaden för de kommuner som har sina försäkringar i så kallade captive-lösningar, det vill säga koncerninterna försäkringsgivare. Bland annat har Stockholms stad sin egen lösning i S:t Erik Försäkring och Göteborg stad i Göta Lejon.
- Kostnaden för kommunernas självrisker, som i dag rör sig i ett spann från 100 000 kronor till 1 miljon kronor per brand.
- Kostnaden för de mindre bränder som förskole – och skolverksamheterna betalar direkt för att inte utlösa nämnda självrisker.
- Kostnaden för de mindre bränder som räddningstjänsten inte larmas till.
- Kostnaden för psykosociala konsekvenser som till exempel sjukskrivningar av lärare och vikariekostnader och andra vårdkostnader.
- Kostnaden för räddningstjänstens räddningsinsatser i form av exempelvis löner och utrustning.
Hur arbetar Brandskyddsföreningen för att faktagranska de uppgifter ni sprider?
Svar: Vi arbetar efter systematiska rutiner för att försäkra oss om att vi bygger vår verksamhet på korrekta uppgifter. Brandskyddsföreningen använder uteslutande tillförlitliga källor såsom MSB, Ida-databasen, Forskning & Framsteg, Sveriges kommuner och landsting samt Räddningstjänsten samt annan validerad forskning och datainsamling.
Hur arbetar ni med ert förebyggande arbete?
Brandskyddsföreningen bedriver i samarbete med 22 lokala brandskyddsföreningar runt om i landet, samt med Räddningstjänsten, en omfattande informations- och utbildningsverksamhet inom brandskydd och brandsäkerhet. För två av våra rikstäckande kampanjer tilldelas vi uppdragsmedel av MSB. Den ena av kampanjerna syftar till att utbilda skolelever i årskurs 7-9 i brandskydd inom ramen för konceptet ”Upp i rök”. Den andra kampanjen innefattar Brandskyddsföreningens uppsökande verksamhet som syftar till att stärka förmågan att förebygga och agera rätt vid bostadsbränder.
För att få ett bättre statistikunderlag kring vår uppsökande verksamhet har vi, i samarbete med MSB, implementerat ett nytt inrapporteringssystem för hembesök och aktiviteter i samband med hembesök. Sammanställningen utgör ett viktigt statistikunderlag i vårt framtida förebyggande arbete.
