Branden i Grenfell Tower inträffade natten den 14 juni 2017. I branden omkom 72 personer, vilket gör den till den största brandkatastrofen i en byggnad i England sedan andra världskriget. Utredningen ställer frågan om utrymning från flerbostadshus på sin spets.
Igår, den 30 oktober, offentliggjordes utredningen efter branden i Grenfell Tower. Syftet med utredningen har initialt varit att undersöka brandförloppet och konsekvenserna av branden. I ett nästa steg ska omständigheterna innan branden och de bakomliggande orsakerna till katastrofen undersökas.
En av slutsatserna i utredningen är att det var den väderskyddande beklädnaden med en kärna av plast som var drivande i brandförloppet och huvudorsaken till brandspridningen i byggnaden. Det fanns också flera andra svagheter i byggnadskonstruktionen som bidrog till de katastrofala konsekvenserna.
I rapporten riktas kritik mot räddningstjänsten i London för att man inte i ett tidigare skede frångick strategin som vanligtvis tillämpas vid bränder i flerfamiljshus, det man kallar ”stay put” policy. Principen bygger på att de boende som inte bor i brandlägenheten, uppmanas att stanna kvar i sina egna lägenheter där de ska vara säkra tills lägenhetsbranden är släckt eller blir undsatta av räddningstjänsten.
Vid branden i Grenfell Tower uppmanades de boende just att stanna i sina lägenheter. Det var först kl. 02.47, då branden pågått i två timmar, som det formella beslutet togs att frångå den principen och istället uppmana de boende att lämna byggnaden. I efterhand kan man konstatera att om utrymning av byggnaden hade skett tidigare hade många liv kunnat räddas. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att detta var en brand med en exceptionell spridning. I de brandsituationer där det byggnadstekniska brandskyddet fungerar, är ”stay put” policy högst relevant. Vi använder oss av samma princip också i Sverige för att förhindra att människor omkommer eller skadas då de går ut i rökfyllda trapphus. Ett sådant exempel är branden i Rinkeby 2009, se nedan.
En lärdom från branden är kanske framförallt hur man inom räddningstjänsten ska kunna bli bättre på att snabbt frångå inarbetade rutiner när förutsättningarna ändras vilket är en utmaning i situationer när beslut ska fattas på ofullständiga underlag och under tidspress.
Utredningen innehåller också en uppmaning till räddningstjänsterna i England att utveckla förmågan att hantera en övergång från “stay put” till “get out”.
Fakta om branden på Kuddbygränd i Rinkeby 2009:
På kvällen den 25 juli 2009 startade en brand i en lägenhet på Kuddbygränd i Rinkeby. Branden uppstod i en lägenhet som låg längst ner av lägenheterna i trappuppgången. I lägenheten befann sig vid brandtillfället 13 personer. Samtliga utrymde genom lägenhetsdörren via trapphuset och vidare ut i det fria. Dörren till brandlägenheten lämnades öppen och röken spreds från lägenheten och rökfyllde trapphuset.
I trapphuset påträffade räddningstjänsten senare sammanlagt sju medvetslösa människor, en vuxen kvinna och sex barn. I stället för att stanna i lägenheten hade kvinnan och barnen försökt ta sig ut ur byggnaden via det rökfyllda trapphuset som innehöll livsfarliga koncentrationer av giftiga brandgaser.
Vid framkomst till sjukhusen dödförklarades fyra av de sju skadade. En person avled kort efter ankomst till sjukhuset, en efter sju timmars vård och den återstående sjunde personen avled två och ett halvt dygn efter händelsen. Sammanlagt omkom sju personer i branden.
För mer information, kontakta:
Ville Bexander, brandingenjör Brandskyddsföreningen, tel 070-162 71 56, ville.bexander@brandskyddsforeningen.se
Lars Brodin, brandingenjör Brandskyddsföreningen, tel 070-619 74 16, lars.brodin@brandskyddsforeningen.se
Publicerad 2019-10-31
