Ken Nessvi, seniorkonsult på PS Group, delar med sig av sin kunskap kring dammexplosioner och hur de kan undvikas.
Damm från olika organiska ämnen, som trä och plaster liksom från många metaller som aluminium och järn, kan ge upphov till explosioner.
– Fina partiklar från vilket brännbart ämne som helst kan antändas och explodera om de virvlar upp i luften i tillräcklig koncentration och resultera i vad som till viss del påminner om en gasexplosion. Det behövs bara en gnista, en het yta eller någon annan tändkälla för att det ska bli mycket allvarligt, säger Ken Nessvi, seniorkonsult på PS Group.
Dammexplosioner kan inträffa i till exempel kvarnanläggningar, blästeranläggningar, silos eller i olika transportutrustningar.
– Det kan uppstå höga tryck och stora flammor som gör att utrustning och ibland hela produktionsanläggningar totalförstörs om de inte är rätt skyddade. Det är heller inte ovanligt att dammexplosioner startar omfattande industribränder.
Ett problem med dammexplosioner är att den primära explosionen ofta leder till flera explosioner efter varandra. Det hänger samman med att en första, ofta mindre, explosion får nytt damm att virvla upp och sedan skapas en kedjereaktion.
– Det inträffar oftast om det är mycket damm i lokalen. Då blir det flera explosioner efter varandra där den sista blir den kraftigaste.
I Kina uppstod just en sådan dammexplosion i augusti 2014 i en fabrik som tillverkade aluminiumfälgar. Det ledde till att 146 personer dödades och 114 blev svårt brandskadade.
Stort mörkertal
I Sverige har vi i modern tid varit förskonade från dödsolyckor i samband med dammexplosioner. Men statistiken är oklar. 2012–2017 rapporterades 250 händelser kopplade till brand eller explosioner med brännbara pulver in till Arbetsmiljöverket. Mörkertalet beräknas dock vara stort.
Ett exempel på en svensk incident är en arbetsplatsolycka i Trångsund 2017 där en dammexplosion i en dammsugare ledde till att tre personer skadades. Olyckan skedde i företaget Aston Carlssons lokaler, som tillverkar halvfabrikat i bland annat rostfritt stål, aluminium, mässing och koppar. När dammsugarens lock flög av virvlade dammet upp och antändes.
En annan incident inträffade i mars 2017 i Göteborg Energis anläggning Rya HVC. Vid den specifika händelsen levererades biomassa i form av pellets. Kvarnar skulle mala ner pelletsen till träpulver som sedan skulle eldas i brännare och bli till förnyelsebar energi. Den här morgonen exploderade den yttre bränslehanteringen, vilket orsakade en personskada och stora materiella skador. Släcknings- och eftersläckningsarbetet tog cirka tre dygn innan risken för fler explosioner eller glödbränder var säkerställd, vilket framkommer i Göteborg Energis sammanfattande utredning om händelsen.
Efter att ha försökt identifiera möjliga orsaker till explosionen, drog Göteborg Energi slutsatsen att den troligaste orsaken var kopplad till ett haveri på lagret för elevatorns övre trumma som orsakade varmgång och möjligen gnistbildning i kombination med högre dammhalt än förväntat, vilket skapade ett tillräckligt tätt dammoln för att antändas.
Ett problem som Ken Nessvi ser som en bakomliggande orsak till dammexplosioner är låg kunskapsnivå.
– Många känner inte till de risker och skyldigheter som de har. Sedan finns generellt en väldigt låg riskmedvetenhet kring dammexplosioner och kring metalldamm är kunskapen ännu lägre. Det är många som inte ens förstår att metalldamm kan explodera.
I statistiken över dammexplosioner framkommer att var femte händelse mellan 2012–2017 utgjordes av en incident med metalldamm. Metalldamm kan till exempel komma från järn eller aluminium, titan och andra lättmetaller.
– De är väldigt explosiva. Damm av lättmetall är faktiskt generellt sett värre än damm från organiska ämnen, för det ger högre effekt, större flammor, högre tryck och blir varmare.
Trestegsraket som skydd
Hur kan man då skydda sig mot dammexplosioner? Ken Nessvi ser det som en trestegsraket.
Första steget handlar om att vara noggrann med att hålla rent i lokalerna, till exempel genom att regelbundet suga bort så mycket damm som möjligt och se till att det inte bildas dammoln.
– I exempelvis fabrikslokaler bildas lätt dammskikt på golven. Det räcker med ett några millimeter tjockt lager för att få en explosiv atmosfär om dammet skulle virvla upp.
En bra måttstock är att om det går att se fotspår i dammet är det en tillräcklig mängd för att det ska kunna uppstå en dammexplosion, förklarar Ken Nessvi. Därför är regelbunden städning den allra viktigaste åtgärden för att förhindra dammexplosioner.
– Det gäller även att hålla utrustning i form av maskiner och ledningar fria från damm, för om dammet får röra sig fritt i ventilationskanalerna är det svårt att ha kontroll över situationen. Ofta lägger sig det finaste dammet uppe på balkar, kabelstegar, inne i ventilationskanaler och liknande. Därför är det extra viktigt att hålla rent på sådana ställen.
Steg nummer två handlar om att undvika tändkällor, som till exempel gnistor, heta ytor och flammor.
– Olika damm är olika lättantändliga, så det gäller att känna till egenskaperna hos det damm man hanterar. Exempelvis är fint titandamm extremt lättantändligt, så pass att det i princip kan självantända i luften.
Därför ställs det krav på att både mekanisk och elektrisk utrustning som finns i dammiga miljöer, ska placeras så att de inte utgör någon tändkälla. Det sker till exempel genom att begränsa yttemperaturen eller att kapsla in gnistalstrande motorer.
– Även svetsning och skärning kan orsaka dammexplosioner, om man inte har städat området och rengjort inne i utrustningar som annars kan bli varma.
Sista steget handlar om att säkerställa ett bra tekniskt skyddssystem om olyckan ändå är framme.
– Här handlar det om att ha exempelvis sprängluckor som kan släppa ut flammor på ett kontrollerat sätt och snabbstängande ventiler. Här skulle jag vilja påstå att Sverige ligger långt efter många andra länder. Ofta är avlastningsluckor olämpligt placerade och ibland saknas explosionsskydd helt och hållet.
En mycket viktig punkt är också att personalen som arbetar i dessa miljöer har tillräckliga kunskaper och att de arbetar efter fastställda rutiner.
– Om man använder fel släckmetod kan situationen till och med förvärras och utsätta både personen och omgivningen för stora risker.
Text: Lina Zommordi
Publicerades i Brandsäkert nr 2, 2019.
Vill du prenumerera? Läs mer här >
Publicerad: 2019-04-09
