/ Tidningen Brandsäkert / Arkiv / Ökat brandskydd på Akademiska sjukhuset efter ombyggnad

Ökat brandskydd på Akademiska sjukhuset efter ombyggnad

Akademiska sjukhuset
Foto: Johan Wahlgren

Bättre lösningar för brandceller för att skapa större möjligheter för horisontell utrymning, ett heltäckande brand- och utrymningslarm och anpassade släcksystem höjer brandsäkerheten rejält på Akademiska sjukhuset.

Uppgraderingen av sjukhus i Sverige är ett av de största byggprojekten i modern historia. Framtidens Akademiska är ett omfattande byggprojekt som kommer sträcka sig långt fram i tiden. Ombyggnationen innefattar bland annat en genomgripande förnyelse av byggnaderna 85 och 70. Röntgen- och operationsvåningarna ska byggas om och det ska tillkomma en ny vård- och behandlingsbyggnad.

Projektet innehåller många olika delar – flera av dem handlar om normalt behov av renovering då husen är omkring 40 år gamla. Men det har även ställts myndighetskrav på bland annat hygienutrymmen, arbetsmiljö och brandsäkerhet.

– Det handlar både om ombyggnationer, utbyggnationer samt nybyggnationer. Många av våra byggnader är gamla och inte anpassade för dagens sjukvård och behöver därför byggas om för framtiden, säger Daniel Edwartz, brandingenjör på fastighet och service, region Uppsala.

Hans roll handlar om att tillvarata organisationens krav på funktioner gällande brandsäkerhet – den ska vara hållbar över tid samt lätt att kontrollera och underhålla för driftspersonal. Det är viktigt att verksamheterna ska kunna ta enkla beslut om en brand skulle utbryta i lokalerna. Daniel Edwartz understryker vikten av en ständig kommunikation mellan projektledare och brandkonsulter, men även ett bra samarbete med andra regioner och landsting.

Dagens byggnadskonstruktion har vissa brister sett ur brandsäkerhetssynpunkt, till exempel stora brandceller som på grund av sin storlek kan vara svåra att utrymma. Därtill kan skadeverkan vid en brand bli större när brandcellsindelningen inte är optimerad.

Brister innan ombyggnationen

Sprinkler ska fungera som en sista säkerhet för att begränsa en brand när övriga försök har fallerat. Det fanns inga krav på sprinkler när byggnaderna uppfördes, men Fastighet och service Region Uppsala har i efterhand installerat ett stort antal sprinkler och uppdaterat brandskyddet i de byggnader som projektet Framtidens Akademiska inte kommer att bygga om. Nu är det dags för övriga byggnader att få ett brandskydd i enlighet med dagens krav.

Ett annat problem är att det i dag finns äldre brandskyddssystem som kan vara svåra att förstå sig på i vissa byggnader, eftersom kunskap och teknik förändras med tiden – här är målet att förnya de gamla systemen för att uppnå enhetlighet.

–Det finns byggnadstekniska faktorer på vissa ställen som gör att vi måste hitta alternativa lösningar när det gäller brandsäkerhet. Förr byggdes till exempel ofta hisshallar och trapphus mitt i huset, vilket gör att man hamnar mitt i byggnaden när man tagit sig till markplan. Det har lösts på ett bra sätt genom att skapa en brandcell runt hisshallen. Från den brandcellen kan man sedan välja att utrymma genom två olika huskroppar, säger Daniel Edwartz.

De flesta hus som byggs om i Framtidens Akademiska kommer att tömmas helt för att sedan byggas om från grunden. I några hus kommer dock vissa gamla lösningar att leva vidare. Detta tas till viss del om hand genom andra byggprojekt som startas upp genom regionens teknikavdelning.

Möter nutidens krav

Hur tänker man då kring det nya systemet för brandsäkerhet? Främst handlar det om uppdateringar för att möta dagens krav för sjukhusbyggnader. De stora förändringarna handlar om att bygga bättre lösningar för brandceller för att dels skapa större möjligheter för horisontell utrymning och dels för att få en minskad skadeverkan av en brand. Ett heltäckande brand- och utrymningslarm kommer att ge tidig varseblivning vid händelse av brand och heltäckande sprinkler skapar ytterligare säkerhet för sjukhusets patienter, besökare och personal.

Horisontell utrymning innebär att personal och patienter primärt kan evakuera till en annan brandcell inom byggnaden, och sekundärt till en annan huskropp på samma våningsplan. Fördelarna är många, man slipper bland annat evakuera sängliggande via trappor. Tanken är att det ska gå snabbt att uppsöka en trygg zon för vidare vård om det skulle gå så långt att lokalerna behöver utrymmas.

Om en brand skulle uppstå behöver släcksystemet vara anpassat efter den del av sjukhuset som drabbats. Hela sjukhuset kommer att utrustas med sprinkler, men på vissa håll, exempelvis i teknikrum, ersätts de vanliga våtrörssystemen med pre-action. Pre-action är ett så kallat torrörssystem som höjer säkerheten i lokaler med vattenkänslig utrustning. Det räcker inte med att sprinklerhuvudets värmekänsliga glasbulb aktiveras för att vattnet ska börja spruta. Det krävs dessutom att brandlarmet detekterar brand för att de torra sprinklerrören ska fyllas med vatten. Men det kommer inte att innebära en fördröjning av sprinklersystemets funktion eftersom brandlarmet normalt detekterar brand snabbare än sprinklersystemet aktiveras.

Att bygga på ett så brandsäkert sätt som möjligt är avgörande för att patienter och personal ska ha bästa möjliga skydd om olyckan skulle vara framme. Det är viktigt att personalen själva ska kunna hantera en uppkommen brand innan den växt sig för stor. Därför skapas goda förutsättningar för att på rätt sätt hantera en brand genom tidig varseblivning, utbildning och rätt släckutrustning. Om det värsta skulle ske så ska personalen ändå kunna utrymma de som har ett hjälpbehov på ett snabbt och säkert sätt.

– Både sjukhus- och driftpersonal är väldigt viktiga delar, eftersom det är de som dagligen kontrollerar och servar vårt brandskydd. De har vid flera tillfällen agerat på ett utomordentligt bra sätt när det börjat brinna. Med hjälp av handbrandsläckare har de kunnat släcka branden innan den växt sig stor, säger Daniel Edwartz.

Kräver bra dialog

I vanliga fall räknar man med att folk kan ta sig ut på egen hand vid en brand, men på ett sjukhus ser situationen annorlunda ut. Här handlar det om en stor grupp människor som är beroende av hjälp från personalen och brandlarmen har anpassats efter detta faktum. När brandlarmet löser ut går det via kallelsesignalsystemet information till närliggande avdelningar som skickar personal till den avdelning som är i behov av hjälp.

När branden väl är ett faktum är det viktigt att minimera rökspridningen. Det kommer bland annat att ske genom att installera nya rörpostsystem som stängs av om rök kommer in i systemet. Detta är bara en liten del av all teknik som bygger den helhet som utgör ett komplett brandskydd på sjukhuset.

Daniel Edwartz understryker vikten av en god dialog med projektledare, konsulter, driftpersonal och verksamheten som ska bruka lokalerna. Då går det att hitta bra lösningar för både fastighetsägare och brukare.

Kontinuerligt och systematiskt brandskyddsarbete är en annan förutsättning för att brandskyddet ska fungera optimalt. Region Uppsala håller just nu på att uppdatera sitt systematiska brandskyddsarbete. Genom att ta fram ett bättre kontrollunderlag ökar kunskapen kring anläggningen och dess skydd, vilket är ett viktigt steg mot ett hållbart brandskydd.

– Förhoppningsvis kommer det framtida brandskyddet vara en harmoni mellan det organisatoriska och det tekniska skyddet. Det vill säga att vi har en organisation som kontrollerar och sköter det tekniska brandskyddet – både personal på sjukhuset samt driftpersonal, säger Daniel Edwartz.

7-Säk positiva till byggprocessen

Föreningen 7-SÄK, Svensk förening för sjukvårdssäkerhet, har funnits sedan mitten av 1980-talet. Det är en intresseförening som fungerar som en samarbetsplattform för personer som jobbar med säkerhetsfrågor inom vård och omsorg. 7-Säk behandlar aktuella frågeställningar och anordnar årligen en konferens där man deltar i föreläsningar och nätverkar med andra inom branschen. Med sitt breda nätverk av yrkesverksamma inom säkerhetsfrågor kan man tillvarata kompetens och skapa en plattform för erfarenhetsutbyte – något som gör föreningen till ett värdefullt verktyg i arbetet för en tryggare vård och omsorg.

I det ständiga arbetet och erfarenhetsutbytet inom föreningen ingår även brandsäkerhetsfrågan. 7-Säk samarbetar bland annat med Brandskyddsföreningen, där man under regelbundna träffar utbyter erfarenheter och gemensamt tittar på faktorer som kan påverka brandsäkerheten inom vården. Just nu ligger huvudfokus på ombyggnationerna av sjukhusen runtom i landet.

Björn Sandström arbetar med säkerhetsfrågor i Västerbottens läns landsting och sitter även som ordförande i 7-Säk. Han ser positivt på byggprocessen.

– Överlag är det ganska många sjukhus som är under tillbyggnad och renovering just nu. Självklart är det alltid en utmaning att kombinera själva bygget med pågående vård, och det är viktigt att dessa två faktorer går väl ihop. Man bygger om och uppdaterar säkerheten, och här kommer ju även brandsäkerhetsfrågan in – vi ser en teknisk förbättring i brandskyddet vilket är mycket positivt.

Text: Gabriella Morath
Publicerad i BrandSäkert nr 2, 2018.
Vill du prenumerera? Läs mer här >


Publicerad: 2018-04-17

Se även