/ Om oss / Pressrum / Artiklar från BrandSäkert / Många glömmer riskerna i sitt brandskyddsarbete

Många glömmer riskerna i sitt brandskyddsarbete

2019.09.17. Ju mer brandskydd desto högre säkerhet – eller? Tyvärr inte. Kunskapsbrist och dåligt förarbete gör att många prioriterar fel saker, menar brandingenjören Johan Åqvist på WSP.

Organisationer lägger ofta mycket tid och pengar på åtgärder som inte nämnvärt höjer brandsäkerheten. De ­vänder sig till sakkunniga för att få hjälp, experter som oftast är duktiga inom sin egen lilla nisch, men generellt dåliga på att värdera brandskyddsåtgärder utifrån riskbild.

Brand- och säkerhetsbranschen har skapat en schablonbild där skäligt brandskydd kretsar kring handbrandsläckare, brandlarm, tekniskt brandskydd, kontroll, dokumentation och naturligtvis SBA-pärmen som numera ofta säljs som abonnemang i digitaliserad form. Ofta lägger verksamheter också okritiskt pengar på standardlösningar och har helt kommit bort från de grundläggande frågorna: Behövs detta och i så fall varför? Utan en riskanalys riskerar de att införa brandskyddsåtgärder för risker som inte existerar. En stor del av budgeten går många gånger till installation av brand/utrymningslarm som dessutom ofta kopplas upp mot räddningstjänsten. Flera organisationer som jag har arbetat med blev förvånade när jag upplyste om att det generellt sett inte finns krav på brand/utrymningslarm på förskolor, skolor eller kontor.

Satsar på fel saker

Kommuner å sin sida vill oftast satsa på åtgärder kopplade till personsäkerhet. Större delen av budgeten brukar då gå till uppgradering av det tekniska brandskyddet utan föregående riskanalys. Centrala medel läggs sällan på indi­vidanpassat brandskydd inom omsorgs- och stödboenden trots att personriskerna i dessa verksamheter oftast är stora.

Syftet med brandskyddsarbete och SBA har alltid varit att kontinuerligt arbeta med att hantera brandrisker genom ­förebyggande åtgärder och incidenthantering. Det är verksamhetens riskbedömning som avgör vilket organisatoriskt och tekniskt brandskydd som är relevant och vilka åtgärder som bör prioriteras. Det är det som är SBA och det står faktiskt även skrivet i lagstiftningen om än något otydligt.

Mycket handlar om sunt förnuft. En skola har fundamentalt andra risker än ett vård- och omsorgsboende som i sin tur har helt andra risker än en industri. Då ska naturligtvis brandskyddsarbetet och dokumentationen kretsa kring verksamhetsspecifika risker och inte kring en schablonbild av brandskydd.

Våga göra rätt prioriteringar

Hur kan man då uppnå ett brandskydd i skälig omfattning och ett verksamhetsanpassat SBA? Genom att bilda en grupp bestående av beställare, verksamhet, räddningstjänst och brandsakkunnig kan man fastställa hur organisationen ska arbeta med riskbedömning, efter vilka kriterier olika åtgärder ska prioriteras och hur kontroll och incidenthantering ska ske. Att samla information och åsikter från olika intressenter ger ett bra beslutsunderlag och är den typ av konkret information som bör finnas med i policys och riktlinjer.

Mitt huvudbudskap är därför att innan verksamheter beslutar om större brandskyddsåtgärder bör man fastställa att åtgärderna görs i det syfte som avses och även skaffa information om hela kostnadsbilden. Ta hjälp av ­sakkunniga som kan värdera brandskyddet och som vågar stå för en prioritering utanför schablonbilden.

Johan Åqvist, Brandingenjör, WSP

Publicerades i Brandsäkert nr 4, 2019. 
Vill du prenumerera? Läs mer här >