/ Forskningsprojekt / Projekt från 2000-2015 / Brandskydd och risker i industriell verksamhet

Brandskydd och risker i industriell verksamhet

Industrier utvecklas och förändras ständigt för att möta marknadens behov av nya produkter och lösningar. Driftstopp är kostsamt och stora värden står på spel.

Använd kommando "ctrl + f" för att söka på sidan.

ETANKFIRE - Brinnegenskaper i etanolbränslen

Syftet med denna del av ETANKFIRE-projektet har varit att ge information om etanolens brinnegenskaper i relativt stor skala, dvs avbrinningshastighet respektive värmestrålning på olika avstånd från branden. Detta har en direkt inverkan på behovet av skyddsåtgärder, t ex behov av kylning av angränsande cisterner för att förhindra brandspridning vid en stor brand. Erfarenheten från mindre bränder på några kvadratmeter är att de bränslen som innehåller en hög andel alkohol (exempelvis E85) strålar mindre och har därför mindre termisk påverkan på sin omgivning än oljebaserade bränslen såsom bensin. De storskaliga försök som nu genomförts bekräftar dock att en storskalig brand, motsvarande ytan på en bränslecistern, innebär omvända förhållanden.  Strålningen från en storskalig etanolbrand kan här vara flera gånger högre än för motsvarande bensinbränder.

Utgivare: SP Författare: Henry Persson, Johan Sjöström och Francine Amon.
Proj.nr: 603-111 År: 2013
Läs rapport
Läs informationsblad

Fortsättningsstudie: Detektion av antändning och karakterisering av pyrolys, brandgaser och glödbrand

Denna rapport är en fortsättningen på en förstudie där möjligheterna studerades för att använda jonströmsmätningar som diagnostisk metod inom brandteknik, främst ISO 5660 konkalorimetern. De positiva resultaten från förstudien ledde till detta fortsättningsprojekt.

Utgivare: SP Författare: Michael Försth, Raul Ochoterena (SP), Mattias Elfsberg (FOI)
Proj.nr: 601-091 År: 2011
Läs rapport
Läs informationsblad

Användningen av expanderat glas som brandskydd inom petrokemisk industri

Expanderat glas kan utgöra ett mycket effektivt brandskydd i invallningar och motsvarande utrymmen där risk för brand kan uppstå i spill av brandfarlig vara. Detta var något som tydligt framgick av de brandförsök som genomfördes vid ett seminarium som anordnades på SP-Brandteknik i Borås den 25 mars 2010 inom ramen för ett Brandforskprojekt. Vid seminariet deltog cirka 30 deltagare från bland annat industrin, räddningstjänsten och myndigheter.

Utgivare: SP Författare: Henry Persson, Michael Rahm
Proj.nr: 602-091 År: 2010
Läs rapport
Läs informationsblad
Read summary

Bränder i industrilokaler

Det är viktigt att kunna uppskatta risken för brandspridning mellan industribyggnader. I dagens regelverk finns ett krav på en högsta tillåtna strålningsnivå under en given tidsperiod. Hur man beräknar beror på den information som tas fram för varje objekt . Men osäkerheten i de ingångsparametrar som används i beräkningsmodellerna är ofta stor. Därför har ett forskningsprojekt som ger översikt över de metoder som finns för beräkning av brandspridning och valideringsförsök för strålnings- och flamhöjdsberäkning i modellskala genomförts.

Utgivare: SP Författare: Haukur Ingason, Heimo Tuovinen, Anders Lönnernark
Proj.nr: 601-071 År: 2010
Läs rapport:  Industrial fires – An Overview, Haukur Ingason, Heimo Tuovinen, Anders Lönnernark
Läs rapport: Fire spread between industry premises, Haukur Ingason, Anders Lönnernark
Läs informationsblad
Read summary

Ytskikts brandegenskaper med avseende på absorption av värmestrålning

Absorptiviteten för en yta är ett mått på hur mycket av den inkommande strålningen som absorberas. Vid bränder utgör strålning en betydelsefull komponent i värmetransporten från ett brinnande objekt till ett objekt som ännu inte fattat eld. I detta projekt har absorptiviteten för 72 olika produkter undersökts.Ett av resultaten från studien är att absorptiviteten ofta minskar då ett material utsätts för värme och börjar förkolna. Detta står i motsats till tidigare antaganden om ökande absorptivitet vid förkolning.

Utgivare: SP Författare: Michael Försth, Arne Roos
Proj.nr: 603-081 År: 2009
Läs rapport
Läs informationsblad

Tändförmåga hos elektrostatiska urladdningar från icke ledande fasta material

Mer plastmaterial används i allt större utsträckning inom industrin idag. Plaster är oftast billiga och lätta att hantera. Ibland kan också krav på hygien och kemikalieresistens vara orsaken till att man går över till plast. I miljöer där explosionsfarliga områden kan uppstå kan dessa plastmaterial utgöra en tändkälla.

Utgivare: Øresund Safety Advisers Författare: Ulrika Nilsson / Ken Nessvi
Proj.nr: 604-081 År: 2011
Läs rapport
Läs informationsblad

Inertering av siloanläggningar

Större silor bör förberedas för gasinmatning - Tidigare projekt kring släckning av bränder i silor i kombination med praktiska erfarenheter från verkliga bränder har visat att inertering med kvävgas som matas in nära silons botten är en mycket lämplig släckmetodik. Detta innebär att syret succesivt trängs undan och på så sätt dämpar en pågående glödbrand så att en tömning av silon kan göras på ett kontrollerat och säkert sätt. Syftet med detta projekt har varit att utreda hur kvävgasen skall föras in in en silo för att uppnå optimal gasfördelning och på så sätt skerställa att hela siloinnehållet inerteras.

Utgivare: SP Författare: Henry Persson, Per Blomqvist, Heimo Tuovinen
Proj.nr: 602-071 År: 2009
Läs rapport
Läs informationsblad

Brandprovningsmetoder för plastmaterial i lågspänningsapplikationer

SP Brandteknik och KTH Institutionen för fiber- och polymerteknologi har gemensamt studerat antändnings- och förbränningsbeteendet för en serie av tio olika polymera material med hjälp av olika metoder.

Utgivare: SP Författare: Per Blomqvist, Roland Krämer
Proj.nr: 600-061 År: 2007
Läs rapport
Läs informationsblad

Brandfarliga varor på försäljningsställen – underlag för rekommendationer

Inom handeln hanteras en stor mängd produkter som klassas som ”brandfarlig vara”. En mycket stor andel av dessa säljs antingen i plastförpackningar eller i aerosolbehållare. I händelse av en brand i lokalen finns en potential för ett snabbt brandförlopp om den brandfarliga varan involveras. Projektet syftade till att ta fram underlag för komplettering av rekommendationer kring förvaring av brandfarliga varor i försäljningslokaler samt att ge ytterligare underlag för att kunna genomföra ”särskild utredning” som omnämns i Sprängämnesinspektionens föreskrifter SÄIFS 1996:2.

Utgivare: SP Författare: Magnus Bobert, Henry Persson
Proj.nr: 634-051 År: 2007
Läs rapport
Läs informationsblad

Släckning av silobränder kräver rätt teknik

Bränder i silor är generellt svårsläckta och kan utgöra svårbedömda risker för räddningstjänstens personal. För att få bättre kunskaper kring brandförlopp, detektion och släckning har SP Brandteknik utfört försök med en ”tornsilo” i modellskala.

Utgivare: SP Författare: Henry Persson, Per Blomqvist
Proj.nr: 632-051 År: 2006
Läs rapport
Läs informationsblad

Brand- och rökspridning i stora industri- och produktionslokaler

Bränder i lager är ett viktigt problem eftersom konsekvenserna kan bli mycket stora. I detta projekt studeras brandspridning bortom initialbranden i konventionell pallställslagring och fristapling av pallar i stora industrilokaler.

Utgivare: SP Författare: Haukur Ingason, Anders Lönnermark
Proj.nr: 630-021 År: 2006
Läs rapport
Läs informationsblad

Släckning påverkar sammansättning av brandrester

Brandförsök har genomförts med bildäck respektive elektrisk och elektronisk utrustning. Resterna efter brandförsöken har analyserats med avseende på metaller och olika organiska ämnen. Resultaten presenteras i rapporten där även jämförelser görs mellan de olika försöken och med gränsvärden för förorenad mark.

Utgivare: SP | Författare: Anders Lönnermark
Proj.nr: 633-051 | År: 2005
Läs rapport
Läs informationsblad

Beräkna brandförloppet från tändkälla till övertändning

Projektet syfte var att tillverka en beräkningsmodell byggd på CFD. Modellerna har syftat till att beräkna vad som händer vid brand så att man kan dimensionera en byggnad så säkert och kostnadseffektivt som möjligt.

Utgivare: Lunds Tekniska Högskola Författare: Göran Holmstedt
Proj.nr: 624-001 År: 2005
Kontakta oss för tillgång till rapport
Läs informationsblad

Vilken säkerhetsfaktor bör man räkna med då man dimensionerar gasformiga fasta släcksystem för rumsskydd?

I dag använder man sig av resultat från en småskalig testmetod, Cup-Burner testen, för att dimensionera släcksystem avsedda för skyddsrum, s.k. ”total flooding system”. Det råder en stor osäkerhet om hur man kan överföra data från testmetoden, där flammorna är någon cm i diameter, till de förhållande som råder i ett rum då ett släcksystem utlöser. I rapporten redovisas bl a en omfattande försöksserie med olika släckmedel.

Utgivare: Lunds Tekniska Högskola Författare: Magnus Andersson, Pontus Skogetun
Proj.nr: 613-991 År: 2004
Läs rapport
Läs informationsblad

Brandventilation i stora industrilokaler

Det finns två olika system för brandventilation: brandventilatorer och brandgasfläktar. Ett välkänt problem är att brandventilatorer fungerar dåligt (inströmning av uteluft istället för brandgasevakuering). Dessa brister beror delvis på tryckförhållanden i och kring byggnader. Behov finns för bättre dimensionering av brandgasevakuerings-åtgärder.

Utgivare: Lunds Tekniska Högskola Författare: Polina Gordonova
Proj.nr: 603-971 År: 2004
Läs rapport
Läs informationsblad

Utvärdering och utveckling av säkerhetssystem mot tillbakabrand i pellets- och flisutrustningar

Förbränning av fasta bränslen i automatiskt bränslematade anläggningar medför alltid en risk för att incidenter skall uppstå.

Utgivare: SP Författare: Henrik Persson
Proj.nr: 631-031 År: 2004
Läs rapport
Läs informationsblad

Tidig detektion i lokaler med hög takhöjd

Det är besvärligt att uppnå tidig detektion i lokaler med hög takhöjd. När branden är liten som i brandens tidiga skede samt vid glödbrand så styrs rökens väg till stor del av ”mikroklimatet” i rummet. Detta mikroklimat består av temperaturgradienter och luftströmmar skapade av ventilationssystemet, maskiner, solinstrålning etc. Överslagsberäkningar ger att för att branden ska styra luftströmmarna i rummet krävs i en del fall bränder i storleksordningen 1 MW.

Utgivare: SP Författare: Petra Andersson, Jan Blomqvist
Proj.nr: 628-011 År: 200
Läs rapport
Läs informationsblad

Förbränningshastigheter i dammoln

Trots att mycket tid lagts ned i ett flertal länder på att motverka att dammexplosioner ska kunna uppstå finns denna risk fortfarande kvar i många industrier. Därför är det nödvändigt att både använda specifika åtgärder för att förebygga explosioner men också för att begränsa effekten av en eventuell explosion.

Utgivare: Universitetet i Bergen Författare: Trygve Skjold
Proj.nr: 615-991 År: 2003
Läs rapport
Läs informationsblad

Kolmonoxid bildas från sot och koldioxid i heta gaslagret

Sot i det heta gaslagret ökar produktionen av kolmonoxid (CO) vid rumsbränder. Sot reagerar med koldioxid (CO2) vid temperaturer högre är 950°C och bildar CO. Produktionen av CO ökar med ökad temperatur och minskad syretillgång. Detta kan hända vid rumsbränder med explosionsartad brandutveckling och hög brandbelastning som avger mycket sot. Den snabba brandutvecklingen gör att branden snabbt blir underventilerad.

Utgivare: SP | Författare: Heimo Tuovinen
Proj.nr: 621-001 | År: 2003
Läs rapport
Läs informationsblad

Bra korrelation Breslemetoden – laboratoriemätningar

Ett projekt som genomfördes vid SP hade som mål att göra bilden lite klarare när det gäller hur mätning av klorider på ytor ska gå till och hur resultaten ska bedömas. Resultaten gav en del värdefull information om vad man ska tänka på vid provtagning, t.ex. att glas inte är en representativ provyta och därmed bör undvikas. Sot på ytan säger inget om kloridhalten där. Vidare visade fältmätning enligt Breslemetoden god överensstämmelse med laboratoriemätningar. En del nyttig information kom också fram i projektet kring gällande gränsvärde för när man ska sanera.

Utgivare: SP Författare: Magnus Palm
Proj.nr: 626-011 År: 2002
Läs rapport
Läs informationsblad

Hur länge fungerar kabeln under en brand?

Vid många analyser som används inom industrin (t.ex. FHA Fire Hazard Analysis , PSA, Probabilistic Safety Analysis) för att bedöma en anläggnings brandsäkerhetsnivå och behov av skydd behöver man göra en uppskattning av vilka komponenter som skadas beroende på en eventuell brands utveckling. I många fall beräknas strålningsnivå och framförallt temperatur i rummet till följd av branden. Utifrån denna beräkning bedöms sedan om komponenterna i rummet skadas.

Utgivare: SP Författare: Petra Andersson, Bror Persson
Proj.nr: 625-001 År: 2001
Läs rapport
Läs informationsblad

Hur påverkar ventilationen brandspridning i kablar?

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut har undersökt hur forcerad ventilation kan påverka brandförloppet vid en brand i kablar. Studien har fokuserat på kablar monterade i svårtillgängliga utrymmen, t ex i horisontella eller vertikala schakt där ventilationen kan ha betydande inverkan. Datorsimuleringar har också genomförts.

Utgivare: SP Författare: Patrick van Hees, Jesper Axelsson, Per Blomqvist
Proj.nr: 623-001 År: 2003
Läs rapport
Läs informationsblad

Turbulensmodeller i CFD-koder

Tyngdkraften gör att varma gaser stiger, alstrar turbulens och avkyls genom inblandning av kall luft. Att beskriva hur det sker är betydelsefullt vid många industriella tillämpningar som berör brand och spridning av brandgaser och föroreningar inne i lokaler och ut till omgivningen.
För bränder blir den modell som beskriver bidraget från tyngdkraften till turbulensen mycket betydelsefull då den direkt påverkar luftinträngningen i en brandplym och därmed hur snabbt ett rum fylls med rök. Modellen påverkar även temperatur, gaskoncentration och gashastighet och därmed hur mycket värme som strålar från flammor.

Utgivare: Lunds Tekniska Högskola Författare: Zhenghua Yan
Proj.nr: 614-991 År: 1999
Kontakta oss för tillgång till rapport
Läs informationsblad

Säkrare klassificering av gods ger säkrare sprinklersystem

I ett varulager är det lagrade godsets brand- och släckegenskaper en viktig parameter när man dimensionerar ett sprinklersystem. Men det är en parameter som ofta är svår att bedöma. Genom att brandprova godset kan man få betydligt bättre information om godset brand- och släckegenskaper. I ett nyligen avslutat projekt har klassificeringsgränser tagits fram som överensstämmer med de kommande europareglerna för sprinklersystem.

Utgivare: SP Författare: Magnus Arvidson, Anders Lönnermark
Proj.nr: 620-001 År: 2002
Läs rapport
Läs informationsblad

Ny syn på brandsäkerhet i elektronik

Samhället förlitar sig i allt större utsträckning på tillförlitliga elektronikprodukter och elektroniska system, exempelvis för kommunikation, flygledning, betalsystem och säkerhetssystem i kärnkraftsanläggningar liksom för styrning av industriella processer och dokumenthantering. Bränder i dessa system kan störa viktiga funktioner hos samhälle och företag och orsaka brand i byggnader.

Utgivare: IVF Industrial Research and Development Författare: Carl Gunnar Bergendahl, Margaret Simonson, Jesper Axelsson, Dag Andersson
Proj.nr: 618-991 År: 2001

Kontakta oss för tillgång till rapport
Läs informationsblad

Brandspridning i lager

Nya forskningsrön visar att brandtillväxten varierar med typen av gods, lagringshöjden, godsets termiska egenskaper och spaltbredden mellan det lagrade godset. Erfarenheterna visar också att brandtillväxten är så snabb att bara sprinkler kan ge ett fullgott skydd.

Utgivare: SP Författare: Haukur Ingason
Proj.nr: 602-971 År: 2002
Läs rapport
Läs informationsblad

Tidig detektion i lokaler med hög takhöjd

Det är svårt att detektera en brand i ett tidigt skede om lokalen har hög takhöjd. Ofta sätter man då detektorerna i taket. Om detektorn larmar eller inte beror sedan på detektorns känslighet och hur mycket rök som når detektorn.

Utgivare: SP Författare: Petra Andersson, Haukur Ingason
Proj.nr: 622-001 År: 2001
Läs rapport
Läs informationsblad

Samtidig användning av sprinkler och brandgasventilation

Det går inte att ge några generella svar på frågan om man ska tillåta automatisk brandgasventilation i sprinklade byggnader eller inte. Frågan måste diskuteras från fall till fall, beroende på systems förmåga att hantera olika situationer och vilket skyddsmål man har. Vissa riktlinjer kan dock sammanfattas.

Utgivare: SP Proj.nr: 608-971 År: 2001
Läs rapport: Samtidig användninq av sprinkler och brandgasventilation, Haukur Ingason, Magnus Arvidson
Läs rapportSamverkan mellan sprinkler och brandventilation, Haukur Ingason
Läs informationsblad

Branddata önskas på alla kablar

Inom de flesta typer av anläggningar och konstruktioner överförs kraft och kontrollsignaler via någon typ av kablar. Störningar vid onormal påverkan inträffar ofta på kablar då de har en mycket stor sträckning i förhållande till komponenter. Komponenter är också betydligt lättare att skydda beroende på att de är så kompakta. Det är även möjligt att skydda kablar med olika anordningar men det blir då mycket kostnadskrävande.

Utgivare: SP Författare: Patrick van Hees, Petra Andersson
Proj.nr: 612-991 År: 2001
Läs rapport
Läs informationsblad

Självantändning i hö och halm

Bränder i lantbrukets ekonomibyggnader medför ofta djurtragedier och får stora ekonomiska konsekvenser. Sedan tidigare är det känt att självuppvärmning kan förekomma i vått växtmaterial och att detta ibland kan leda till spontan självantändning, men omständigheterna som orsakar detta är inte klarlagda. I en förstudie har man i laboratorieskala funnit ett möjligt samband mellan syrefria förhållanden och självantändning.

Utgivare: SINTEF Kemi Författare: Tormod Briseid, Gudmunn Eidså
Proj.nr: 619-991 År: 2000
Läs rapport
Läs informationsblad

Datorbaserade riskanalysverktyget FREIA – nu på Internet

Sydkraft AB och Brandteknik, LTH, har tagit fram ett omfattande programpaket som kan användas som ett praktiskt hjälpmedel i riskanalyser av kraftverksanläggningar och övriga typer av industrier.

Utgivare: Lunds Tekniska Högskola + SP Författare: Göran Holmstedt, Sven Erik Magnusson, Björn Karlsson, Petra Andersson
Proj.nr: 616-991 + 617-991 År: 2001
Kontakta oss för tillgång till rapport
Läs informationsblad

Lättskum alstrat med rökbemängd luft

Användningen av lättskum i släcksystem för industrianläggningar är relativt begränsad. På senare år har dock intresset ökat, bl.a. på grund av att ett nytt lättskumsystem tagits fram där man använder luften inne i brandrummet för produktionen av skummet.

Utgivare: SP Författare: Magnus Bobert
Proj.nr: 609-971 År: 2001
Läs rapport
Läs informationsblad

CFD-modellerna ger bättre underlag

Generellt ger CFD-modeller en ökad grad av detaljinformation, något som i sin tur skapar ett brett underlag för att bedöma säkerhetsnivåer i byggnader samt förbättrade möjligheter att dimensionera brandskyddstekniska installationer som t.ex. brandgasventilation.

Utgivare: FOI Författare: Bengt Hägglund, Per Walmerdahl, Mattias Delin, Micael Lundquist
Proj.nr: 601-971 År: 2000
Kontakta oss för tillgång till rapport
Läs informationsblad

Ny beräkningsmodell förutsäger kolmonoxidproduktionen i rumsbränder bättre

Stora mängder kolmonoxid kan bildas i det heta gaslagret vid rumsbränder. Särskilt om brandgaserna består av höga halter ofullständigt förbrända produkter och sot i kombination med syrebrist och hög temperatur kan produktionen av kolmonoxid öka dramatiskt.

Utgivare: SP | Författare: Heimo Tuovinen, Margaret Simonson
Proj.nr: 607-971 | År: 2000
Läs rapport
Läs informationsblad

Akuta fel i digital elektronik vid brand

Den genomsnittlige användaren ser gärna alla fördelar med elektronikens utveckling. Den moderna digitala tekniken är dock mer känslig för brand än äldre elektronik.

Utgivare: SP Författare: Sören Isaksson
Proj.nr: 610-981 År: 2000
Läs rapport
Läs informationsblad