Risken för explosioner med metalldamm är ständigt överhängande för många industrier. GKN Aerospace i Trollhättan har tagit upp kampen mot dammet och fått explosionerna att minska i både antal och omfattning. Här är deras viktigaste lärdomar.
I augusti 2014 inträffade det som skulle bli millenniets hittills allvarligaste dammexplosion i en fabrik i Kunshan, Kina. I fabriken tillverkades aluminiumfälgar och vid varje operatörs arbetsplats fanns en utsugskanal som tog hand om det damm som bildades. Utsugsrören gick ihop till ett enda system som ledde till ett filter på utsidan av fabriken och på morgonen den 2 augusti skedde en antändning av det aluminiumdamm som hade ansamlats i filtret. Det orsakade en serie dammexplosioner i ventilationssystemet – ett system som alltså ledde direkt fram till operatörerna – och följderna blev katastrofala. Hela anläggningen drabbades och totalt omkom 146 personer och 114 skadades.
Stor okunskap
Sverige har hittills varit förskonat från dammexplosioner som har lett till dödsfall, fast det betyder inte att risken inte finns här. Det saknas heltäckande statistik, men enligt uppskattningar har vi i Sverige minst en incident per vecka som har lett till eller skulle kunnat leda till en explosion, enligt rapporten ”Dammexplosionsrisker i metallbearbetande industri”. Rapporten har tagits fram i ett Brandforsk-finansierat projekt som startades efter önskemål från industrin.
– Det råder stor okunskap och oklarhet kring dammexplosioner i allmänhet, och metalldammexplosioner i synnerhet. Därför kom industrin till oss med ett behov av kunskapshöjning och vi startade en förstudie med syfte att belysa risker för dammexplosion och eventuell brand som kan uppstå i metallbearbetande industri, säger Ken Nessvi, senior konsult och specialist på dammexplosioner hos Brandskyddslaget, och en av rapportförfattarna.
Statistik visar riskerna
I projektet har man samlat in och analyserat statistik från Arbetsmiljöverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, tittat närmare på incidenterna samt gjort en genomgång av befintlig forskning och annan litteratur, såväl nationellt som internationellt. Statistiken visar att en av fem dammexplosioner i Sverige under åren 2011–2017 utgjordes av en incident med metalldamm. En majoritet av metallincidenterna, 65 procent, inträffade i dammavskiljningssystem såsom utsugsslangar eller -rör, ventilationskanaler, stoftavskiljare och filter. Ett flertal händelser har inträffat i samband med någon form av manuellt ingrepp i anläggningen, till exempel rengöringsarbeten.
Den bilden bekräftas bland annat av de incidenter som har skett hos GKN Aerospace i Trollhättan, vars brandskyddsansvarige Thomas Freiholtz ingick i referensgruppen för projektet. GKN Aerospace tillverkar detaljer till flygmotorer och många av produkterna består helt eller delvis av titan.
– Vi utför lasersvetsning av titan i en inert miljö, som vi skapar med hjälp av argon, för att få en så bra och stark svetsning som möjligt. Det innebär att vi får ett ooxiderat titandamm som restprodukt och flera av de incidenter som vi haft har varit relaterade till ventilationssystemet som suger ut dammet till ett filterrum utomhus, berättar Thomas Freiholtz.
Snabba åtgärder
En incident med metalldamm hos GKN Aerospace inträffade i februari 2013 när man hade plockat ner rörsektioner från utsugssystemet för rengöring. Med hjälp av en viska drog en operatör en lätt fuktad trasa genom röret, medan en annan operatör höll röret över ett plåtfat där dammet skulle samlas upp.
– När dammet föll ner i tunnan skedde förmodligen en elektrostatisk urladdning som antände stoftet. Det började brinna i tunnan och tröjärmen på operatören som höll i röret fattade eld, vilket ledde till att personen blev svedd på armen, säger Thomas Freiholtz och fortsätter:
– Efter incidenten stoppades verksamheten omedelbart. Vi såg över vilken skyddsutrustning vi behövde komplettera med och hur våra städinstruktioner kunde förbättras. Vi tittade också på processen som sådan, hur vi kunde förfina svetsningen och minimera dammalstringen.
Året därpå inträffade ännu en metalldammexplosion med personskada som följd, den gången vid ett filterbyte. När servicemannen öppnade luckan reagerade det ooxiderade titanet förmodligen med syret och då det var en viss inneslutning i filterhuset ägde en mindre explosion rum, berättar Thomas Freiholtz:
– Servicemannen träffades av en eldsflamma på kinden och fick en lindrig brännskada. Efter den incidenten stoppade vi också arbetet direkt och en åtgärd som sedan sattes in var tätare filterbyten. Vi såg också att personen som skulle ta ut filtret inte hade någon jordning mellan sig och filterkabinettet, så det införde vi krav på.
1. Rörsektioner från utsugssystemet plockades ner för kontroll och rengöring efter en tids produktion – en viktig åtgärd för att förhindra att farliga mängder titandamm ansamlas. 2. Med hjälp av en viska drog person A en lätt fuktad trasa genom röret. 3. Person B höll i röret så att det avlägsnade dammet samlades upp i en plåttunna. 4. När dammet föll ner i plåttunnan skedde förmodligen en elektrostatisk urladdning som antände stoftet. 5. Det började brinna i tunnan, person B:s tröjärm fattade eld och personen blev svedd på armen.
Inga incidenter 2020
De efterföljande åren, 2015 till 2019, hade GKN Aerospace ytterligare några bränder och explosioner med metalldamm, dock av mindre omfattning än det två nämnda exemplen. Efter varje incident har arbetet stoppats, man har genomfört en utredning och vidtagit förbättringsåtgärder, och därefter gjort en riskanalys innan arbetet startat igen. Och idogheten har lönat sig.
– Under 2020 hade vi inte en enda incident med metalldamm, vilket är oerhört glädjande. Vi hade visserligen en lägre produktion under året på grund av coronakrisen, men vi tror också att alla lärdomar och åtgärder har gett resultat, säger Thomas Freiholtz.
Han framhåller bland annat vikten av att ha riskanalyserade och dokumenterade städrutiner och se till att dessa följs, att ha ett nära samarbete med räddningstjänsten där man lär av varandra, samt att informera och utbilda all personal om riskerna.
– Det gäller inte bara maskinoperatörer, utan också underhållspersonal och underentreprenörer som ska utföra arbeten i anläggningen. Vi har sett att ju mer kunskap vi förmedlar till verksamheten, desto större blir intresset hos personalen. Operatörerna har själva börjat fundera på förbättringar och kommit med förslag, vilket också bidrar till att incidenterna minskar, säger Thomas Freiholtz.
"Vi blir nog aldrig fullärda när det gäller dammexplosioner, men det får man vara ödmjuk inför." – Thomas Freiholtz
Utbyte av erfarenheter
För att minska risken för dammexplosioner är det viktigt att lära känna dammets egenskaper och hur det beter sig, och utgå från de specifika förhållanden som råder på företaget. Ett tips till metallbearbetande industrier är att kontrollera så att exempelvis dammsugare och skyddsutrustning såsom explosionsventiler inte enbart är ATEX-godkända, utan också är godkända för metalldamm.
– Jag vill också understryka vikten av att fundera kring dammexplosionsrisken redan på ett tidigt stadium när man till exempel utvecklar nya produkter eller ska köpa in nya maskiner. Man har ofta stort fokus på att få fram bra produkter, men glömmer lätt bort restprodukten och hur den ska tas om hand på ett bra och säkert sätt, säger Thomas Freiholtz och fortsätter:
– Slutligen är nätverkandet och erfarenhetsutbytet med andra aktörer mycket viktigt. Det är svårt och kostsamt att försöka lösa allt själv.
Efter projektet om dammexplosionsrisker i metallbearbetande industri har kunskapscentrumet Safe Dust Explosion startats, just för att sprida kunskap och erfarenheter.
– Det har gjorts mycket forskning på området och det finns ett antal experter, främst internationellt. Men kunskapen kommer inte ut till de som faktiskt behöver den och därför startade vi Safe Dust Explosion, berättar Ken Nessvi. Både Ken Nessvi och Thomas Freiholtz hoppas att ännu fler ska ansluta till Safe Dust Explosion så att kunskapsutbytet ökar ytterligare.
– Det finns oerhört mycket mer att lära. Vi blir nog aldrig fullärda när det gäller dammexplosioner, men det får man vara ödmjuk inför. Så länge man tar sitt damm på stort allvar, säger Thomas Freiholtz.
Text: Josefin Svenberg
Publicerades i Brandsäkert nr 1, 2021
Vill du prenumerera? Läs mer här >
Publicerad: 2021-02-19
