Varukorg
0 st varor
Totalt: 0,00 kr
  • Totalt: 0,00 kr
Hem / I hemmet / Lös inredning
Skriv ut

Svårt sitta säkert i stolen

Idag finns ännu inga system för klassifikation, godkännande, märkning och kontroll av lös inredning. Det gör att inköp till bland annat offentliga miljöer är mycket svåra. Och så länge det saknas myndighetskrav om systematisering tar möbelbranschen själv inga initiativ.

För fem år sedan gav SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ut rapporten Brandskydd och lös inredning – en vägledning.

– Vår ambition var att presentera en sammanställning av kunskapen inom området och finna en arbetsmodell för lös inredning, kopplat till dagens byggregler. Framför allt inriktade vi oss på offentliga miljöer, säger Martin Olander, vd för Brandskyddslaget, och en av deltagarna i projektet.

Projektgruppen menade att det ställs relativt höga krav på den fasta inredningen, men knappast några på lös inredning, något som gör att problem uppstår i förvaltningsskedet.

– Vi ville visa hur parallellitetsprincipen kan tillämpas, vilken innebär att man för ett givet utrymme väljer lös inredning med brandegenskaper som matchar utrymmets byggnadsdelar.

Syftet med rapporten var att få igång en debatt kring ett utökat brandskydd i samhället.

– I Sverige omkommer fler människor i bränder än i trafiken. Att trafikdödligheten har gått ner beror på att vägar har byggts om och att biltillverkarna förstått att satsa mer på säkerhet. Ett liknande samarbete önskade vi mellan brandskyddsbranschen, myndigheter och tillverkare av lös inredning, säger Martin Olander.

Omarbetad standard

En föregångare inom brandskyddsfrågor och lös inredning är Jan-Ola Höglund, Lokal- och säkerhetschef på Södra Älvsborgs sjukhus, SÄS. Efter branden på Sankt Sigfrids sjukhus i Växjö 2003, då två personer omkom, inledde han 2005 ett samarbete med SP.

– De hjälpte oss att skapa en vårdstandard för lös inredning såsom madrasser och textilier. I regionfullmäktige beslutades att detta blev standarden på samtliga sjukhus i Västra Götalandsregionen, att alla våra inköpsavdelningar och tvätterier skulle följa den. Det har inte gått fort, men vi har en betydligt brandsäkrare miljö nu än för tio år sedan, säger Jan-Ola Höglund.

Standarden har nyligen skrivits om. En arbetsgrupp med representanter från SÄS och SP Fire Research har utformat nya säkerhetsnivåer och krav inom psykiatrin, där anlagd brand i madrass/sängbädd är den största risken. Den nya standarden omfattar nu även lakan, täcken och kuddar. I huvuddrag stipulerar den bland annat att i lokaler med psykiatrisk vård, krävs högsta krav på brandsäkerhet.

– För exempelvis sängkläder fordrar vi att de ska vara testade enligt och uppfylla standarden Hög risk. Produkten ska klara eldkälla motsvarande glödande cigarrett samt liten gaslåga.

Vidare kräver standarden att textilier efter tvätt fortfarande ska klara brandskyddskraven, och att textilier där flamskyddet måste ombehandlas efter tvätt ska köpas in endast i yttersta undantagsfall. Produkterna förväntas vara märkta med godkänd brandtestmetod, och de som klarar kraven i riktlinjen bör märkas med en symbol.

– I den tidigare standarden kunde vi sänka kraven i de fall lokalerna var sprinklade, men det har vi tagit bort i den nya. Vi anser att sprinkler aktiveras så pass sent att en skada redan är skedd.

Den standard som SÄS infört sedan tidi­gare har Brandskyddsföreningen Sverige anammat som nationella krav inom vårdområdet.

– Med vår omarbetade standard, som ska ses som ett instrument att höja säkerheten, minska skadorna och minimera avbrott i vår dagliga verksamhet, blir vi nu föregångare även inom psykiatrin.

Tanken är att standarden blir ett skallkrav i upphandlingar för att sätta press på textil- och möbelindustrin.

– Tyvärr finns det ganska få leverantörer av textil och möbler för offentlig miljö. När det gäller textilier är utbudet ganska stort, men att få in möbler i standarden tar längre tid.

Statens institutionsstyrelse, SiS, är en statlig myndighet som ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård av ungdomar och vuxna missbrukare. Benny Karlsson arbetar som handläggare för säkerhetsfrågor inom myndigheten och han anser att möbelinköp är ett stort problem för institutionerna, där man har mycket höga krav på brandskydd.

– Våra institutioner är autonoma och ansvarar för inköp själva, bland annat genom ramavtalsupphandling. I många fall använder vi Kammarkollegiet, men de har ingen tydlig vägledning kring stoppade möbler.

Benny önskar ett större intresse från textil- och möbelindustrin att klassificera sina produkter.

– Idag är det nästan omöjligt att hitta en ny brandsäker soffa när den gamla är sönderslagen på institutionen. Med klassificering skulle vi slippa ha egna experter att leta lös inredning som uppfyller våra krav.

Magnus Björk, Product Compliance Development Specialist – PQ Global, på Ikea Trading AB berättar att när det gäller inredning för offentlig miljö får företaget endast ett fåtal samtal per år om brandskyddsfrågor, av upphandlare.

– Vi upplever att deras okunskap om brandskydd är stor och att inte heller brandskyddskonsulter har särskilt bra verktyg att hantera rekommendationerna kring lös inredning.

Handbok mot okunskap

På frågan om Sverige borde matcha Englands betydligt striktare brandskydds­lagstiftning med bland annat krav på märkning, svarar Magnus Björk att detta är verkningslöst om det inte följs upp av en effektiv marknadskontroll.

– Ikeas produkter är redan idag brand-, kemi- och mekaniskt säkra. Vi tillämpar cigarettresistens som basnivå i samtliga länder, vilket våra kunder kan känna sig trygga med. Utan ett EU-gemensamt krav kan Sverige bara arbeta med frivilliga system. De kräver rejält stora resurser för att etablera, och jag ser i nuläget ingen som är beredd att bekosta detta.

Martin Olander, vd på Brandskyddslaget, hävdar att det mesta av brandskyddet inte blir bättre än rådande regler och det myndigheter följer upp.

– Det finns öar med »tillräcklig« eller »bra« kunskap inom landsting och industri, där man vet vad en driftstörning på grund av brand innebär. Men många av de övriga aktörerna, till och med tillsynsmyndigheterna, har egentligen ingen ordentlig koll på brandskyddskraven för lös inredning. I projektgruppen har vi pratat om att ge ut en liten handbok i ämnet. Jag tror att den skulle vara välkommen!

Källa: BrandSäkert nr 5, 2014