Varukorg
0 st varor
Totalt: 0,00 kr
  • Totalt: 0,00 kr
Hem / I hemmet / Byggregler
Skriv ut

Liv före egendom

Om ett småhus brinner har den som befinner sig där femton minuter att ta sig ut – minst så länge ska bärande konstruktioner hålla enligt Boverkets byggregler, R15. Men egendomsskyddet finns inte lika tydligt reglerat i någon lag, vilket är ett problem när byggföretagen pressar ner nivåerna, enligt Brandskyddsföreningen.

Den som köper ett hus idag kollar säkert upp brandskyddet. Säkra vägar upp på taket, besiktning av eldstäder, fungerande brandvarnare. Börjar det brinna är det bråttom, mycket bråttom. Inom ett par tre minuter bör alla hunnit ut ur huset, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Och byggnaden ska självklart hålla en säkerhet som ger människor möjligheter att ta sig ut. 

Boverkets byggregler för småhus syftar idag till just personskyddet. Minst femton minuter är kravet på bärförmåga – en tidsberäkning som inte många husköpare känner till. Förr har kravet i princip uppfyllts med automatik eftersom byggnadssättet i sig gav en hög bärförmåga. Men dagens byggnader är inte alls lika robusta och innehåller helt andra typer av konstruktioner och material, vilket oroar Cecilia Uneram på Brandskyddsföreningen.

– Förr fick man ett skydd bara tack vare själva byggnadssättet. Spikar i en träkonstruktion ger exempelvis en helt annan robusthet än spikplåtar – en infästning som gör att en byggnad tappar bärförmåga fort och faller som ett korthus, vilket gör att man ser kollapser i bränder mycket tidigare.

Idag byggs allt fler småhus med hjälp av till exempel lättmetall och cellplast, vilket enligt Cecilia Uneram alltid uppfyller lagens lägsta krav på bärförmåga, men ändå inte har en riktig robusthet.

– Lägstanivån är fortfarande densamma, men i praktiken hittar man nu lösningar för att närma sig den nivån så mycket som möjligt vilket är oroande. Som tur är finns det ännu inte så många enskilda händelser att vi ser ett mönster, men det kommer definitivt att komma. Och då ställer jag mig tvekande till att ett femton minuters krav på bärförmåga är rimligt.

Varför just femton minuter?

Hur kommer det sig egentligen att kravet på bärförmåga är just femton minuter på småhus? Svaret visar sig vara svårt att enkelt hitta.

– Kravet är taget från en standardiserad brandkurva som i sin tur baseras på ett regelverk som har tagits fram genom olika europeiska tester. Kravet R 15 eller motsvarande har funnits så länge jag kan överblicka och varje enskilt land bestämmer själv sin egen kravnivå, säger Anders Johansson, brandingenjör på Boverket.

Varför man har valt just femton minuter i Sverige handlar enligt honom främst om personskydd – att huset ska hinna utrymmas av de som befinner sig i det, inte att själva huset ska stå kvar till det att räddningstjänsten kommer. Den korta tiden beror på att det inte finns några intilliggande bostäder och därmed inget behov av att begränsa branden. I till exempel flerbostadshus är motsvarande krav minst 60 minuter.

– Jag tycker inte att femton minuter är kort tid vid utrymning. Det skulle vara kostsamt att öka tiden eftersom det handlar om stora konstruktionsförändringar, säger Anders Johansson.

Personskydd är alltså en sak och där är femton minuter kanske nog. Men huset då?

– Husköpare har idag ingen aning om att samhället primärt tittar på personskydd för de som befinner sig i en brinnande byggnad. Det finns inget som reglerar vare sig egendomsskydd eller räddningspersonalens säkerhet. Det gör att det idag finns risk för skador på räddningspersonalen och tidiga huskollapser där branden helt enkelt inte går att stoppa.

Lars-Gunnar Strandberg, brandingenjör vid enheten för räddningstjänst på MSB, berättar att varje utryckning av räddningstjänsten innebär en sammanvägning av byggreglerna.

– Byggindustrin har under många år försökt uppnå minimikravet vilket även påverkar personsäkerheten inom räddningstjänsten.

Ökade brandskadekostnader

Som konsument tror man kanske också att en värdering har gjorts gällande egendomsskyddet i ett hus, men så är inte fallet. Hans-Eric Zetterström på försäkringsbolaget Länsförsäkringar håller med.

– Jag tror att det här är anledningen till att samhället har ökade brandskadekostnader trots att bränderna är färre. Varje brandskada är dyrare för det finns inte längre några restvärden i byggnadskonstruktioner eftersom lagen inte reglerar egendomsskyddet. Även om räddningstjänsten gjort en insats i en byggnad som står kvar och ser oskadad ut kan byggnaden ändå vara så skadad att den måste rivas. Det finns inga marginaler.

Han tycker att brandskyddet borde debatteras mer också ur ett miljöperspektiv. Är det verkligen vettigt att en delskadad byggnad ska vara helt oanvändbar?

– Miljöpåverkan för en brand blir gigantisk idag, inte bara i samband med brandens lågor och rök utan i hela kedjan efter.

Efter en brand där en byggnad blir förstörd uppstår en kedja som består av en mängd moment, alla med miljöpåverkan: demontering av den nerbrunna byggnaden, transport av det materialet, sanering på platsen, deponering och destruering av förstört material, nyproduktion av byggnadsmaterial, transportering till byggarbetsplats och sedan montering av en helt ny byggnad.

– Den delen, efterskedet, saknas i debatten om brandskydd. Det är ett samhällsproblem som alla borde få vara med och påverka. Hur kan det vara så idag, att en relativt liten brand kan resultera i en stor katastrof? frågar sig Hans-Eric Zetterström som är kritisk till att brandskyddet vinstmaximeras idag.

Cecilia Uneram på Brandskyddsföreningen tycker dessutom att principerna för säkerhetsnivåer kring personskydd är baserade på en verklighet som är helt annorlunda än den som finns i Sverige idag.

– Femtonminuterskravet utformades när vår sociala modell såg helt annorlunda ut. En gammal eller sjuk människa bodde inte kvar hemma i villan utan i ett anpassat boende. Idag bor vi kvar hemma vilket gör att det här med femton minuter kanske inte är rimligt längre, särskilt om du inte ens kan ta dig ur sängen själv. Personskydd och egendomsskydd hänger ihop.

Källa: BrandSäkert nr 5, 2014

Läs artikeln på www.brandsakert.se